Bergén, Katarina & Berglund, Anna (2010). Pedagogers tankar kring och arbete med yngre barns fysiska hÀlsa. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Huvudsyftet med vÄrt examensarbete Àr att bidra med ökade kunskaper om hur lÀrare och pedagoger tÀnker kring och arbetar för att frÀmja barns fysiska hÀlsa och hÀlsosamma livsstil. Ett annat syfte med studien Àr att undersöka om det finns likheter och skillnader mellan lÀrare och pedagoger som arbetar i förskolor och förskoleklasser som har en hÀlsoprofil respektive inte har en hÀlsoprofil. Arbetet utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur tÀnker lÀrare och pedagoger kring barns fysiska hÀlsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hÀlsoprofil? Hur arbetar lÀrare och pedagoger för att frÀmja barns fysiska hÀlsa och hÀlsosamma livsstil i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hÀlsoprofil? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lÀrares och pedagogers tankar kring och arbetssÀtt för att frÀmja barns fysiska hÀlsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hÀlsoprofil? I arbetets teoretiska del förklaras studiens centrala begrepp, samt innebörden i hÀlsofrÀmjande arbete i förskolan och skolan.

Den fysiska beröringen Àr en förutsÀttning för att vÄrd överhuvudtaget skall kunna utföras. Varje dag sker inom hÀlso- och sjukvÄrden ett orÀkneligt antal beröringar i skiftande situationer. Beröringen finns dÀr som en sjÀlvklar del i den dagliga vÄrden men kan ocksÄ anvÀndas i olika fysiska behandlingsmetoder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken betydelse beröring hade i omvÄrdnaden för patienten. Vetenskapliga artiklar och litteratur i Àmnet anvÀndes och var publicerade efter 1995.

Den fysiska beröringen Àr en förutsÀttning för att vÄrd överhuvudtaget skall kunna utföras. Varje dag sker inom hÀlso- och sjukvÄrden ett orÀkneligt antal beröringar i skiftande situationer. Beröringen finns dÀr som en sjÀlvklar del i den dagliga vÄrden men kan ocksÄ anvÀndas i olika fysiska behandlingsmetoder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken betydelse beröring hade i omvÄrdnaden för patienten. Vetenskapliga artiklar och litteratur i Àmnet anvÀndes och var publicerade efter 1995.

Syftet med föreliggande studie Àr att se hur barns fysiska miljö pÄ förskolan Àr utformad och om pedagogernas sÀtt att utforma miljön i en förskola utan sÀrskild inriktning skiljer sig i jÀmförelse med en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Waldorfinspirerad förskola. Anledningen till att vi har valt att göra en jÀmförelsestudie Àr för att ta reda pÄ om det finns liknande tankar kring miljön eller om det finns skillnader beroende pÄ vilken filosofi förskolan har influerats av. Genom att anvÀnda oss av observationer och intervjuer vill vi undersöka nÀrmare hur pedagoger tÀnker kring utformandet av sin fysiska miljö. Vi tar vÄr utgÄngspunkt ur det lÀroplanen belyser om att förskolans miljö ska erbjuda barnen en miljö som Àr trygg, utmanande och som lockar till lek (Skolverket, 2010). Genom att anvÀnda oss av det sociokulturella perspektivet vill vi visa pÄ att den har betydelse för hur miljön utformas.

VĂ„rt syfte med arbetet Ă€r att fĂ„ en ökad kunskap om barn med svĂ„righeter sĂ„som, stress, lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter, DAMP, övervikt, fysiska handikapp och mobbning. Vi vill ocksĂ„ fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur man kan underlĂ€tta för dessa barn i idrottsundervisningen. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar: Är skolans idrott viktig för elevernas fysiska och psykiska utveckling? Kan man inom idrottsĂ€mnet underlĂ€tta för barn med de svĂ„righeter av de slag vi studerat? Hur definieras dessa typer av svĂ„righeter i litteraturen och hur uppmĂ€rksammar man dem hos barn? Vi har lagt tyngdpunkten pĂ„ litteraturstudien men har Ă€ven en empirisk del dĂ€r verkligheten speglas av specialpedagoger och idrottslĂ€rares erfarenhet. Genom arbetet har vi kommit fram till att mĂ„nga av dessa svĂ„righeter som vi valt att behandla, har uppstĂ„tt genom att samhĂ€llet har förĂ€ndrats och mĂ€nniskan har inte anpassat sig efter det..

Fysisk aktivitet var i det förhistoriska samhÀllet en naturlig del av det dagliga livet och en nödvÀndighet för att överleva. I dagens samhÀlle gÀller dock inte samma premisser. UppvÀxtÄren har en avgörande roll för barnets framtida hÀlsa. VuxenvÀrlden spelar en stor roll vad gÀller skapandet av gynnsamma förutsÀttningar för aktivitet, alltsÄ ge utrymme och skapa tillfÀllen för barn att vara aktiva. Genom denna studie vill vi se hur förÀldrarna ser pÄ barnens aktivitetsnivÄ och om barn kan inspireras av förÀldrarnas aktivitetsnivÄ samt intresse och erfarenheter av fysisk aktivitet.

Ronneby kommun har Är 2009 antagit en ny profil, Den moderna kurorten, som ska förtydliga vad kommunen har att erbjuda och vilka mÄl den sÀtter för framtiden. Detta arbete syftar till att söka svar pÄ om denna nyantagna profil och vad den stÄr för har speglat av sig i kommunens fysiska planering. Detta görs genom att söka upp kommunala dokument med uttalade kopplingar till denna profil. Profilens betydelse kommer sedan att analyseras för att sedan jÀmföras med fallstudiernas ÄtgÀrder. PÄ sÄ sÀtt kan arbetet hitta kopplingar mellan den aktuella fysiska planeringen och kommunens profil och dÀrmed avgöra om Den moderna kurorten har satt spÄr i planeringen.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt beskriva olika sÀtt att förÀndra den fysiska boendemiljön för att frÀmja aktivitetsutförandet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom. Litteratursökningen genomfördes i databaser samt manuellt i referenslistor. Analysen av de 16 valda artiklarna genomfördes med en kvalitativ analysmetod och resultatet presenterades i tre kategorier: ?Att kÀnna igen?, ?Att arrangera? samt ?Att förtydliga?. Resultaten av studien tyder pÄ att en mer hemlik och familjÀr miljö, arrangemang av rum och föremÄl sÄ att överblickbarhet medges samt förtydligande av boendemiljön genom till exempel skyltar och fÀrgkontraster frÀmjar aktivitetsutförandet.

Syftet med vÄr studie var att studera vilka tankar och intentioner förskollÀrarna pÄ tvÄ olika förskolor har kring hur de har utformat den fysiska inomhusmiljön. Vi ville Àven studera hur de ser pÄ den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande och Àven vilken barnsyn och kunskapssyn förskollÀrarna har och hur de avspeglas i miljön. Den ena var en Reggio Emilia inspirerad förskola och den andra en förskola utan nÄgon specifik inriktning. Vi valde att begrÀnsa vÄr undersökning till tvÄ förskolor med avdelningar dÀr barnen var i Äldrarna 1-2 Är. I undersökningen deltog tre förskollÀrare frÄn respektive förskola i intervjuerna.

Examensarbetet handlar om lÀrares tankar och uppfattningar kring deras arbete med det sociala klimatet i skolklasser. Det innehÄller lÀrarnas beskrivningar om vad och hur de arbetar samt hur de definierar begreppet ?arbetet med det sociala klimatet i skolklasser?? Syftet med detta arbete Àr att försöka belysa hur lÀrare tÀnker kring och arbetar med det sociala klimatet i skolklasser. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur tÀnker lÀrare om arbetet med det sociala klimatet i klassen? Upplever lÀrare att de arbetar med det sociala klimatet i klassen och hur i sÄ fall? Varför anser sig lÀrarna arbeta med det sociala klimatet i klassen? Vad kan lÀrarna se som den bÀsta lösningen för att kunna skapa och upprÀtthÄlla ett gott socialt klimat i klassen, ett drömscenario? MÀnniskosyn, motivationsteori och sociokulturell teori, Àr de teoretiska utgÄngspunkterna för vÄrt arbete.

Under 2011 började MacBat AB ta fram ett elenergilager kallat Macbat Energy Storage System (MESS), vilket Àr uppbyggt av 360 stycken tvÄvolts bly-syrabatterier inhysta i ett 20 fots container. DÄ bly-syrabatterier Àr kÀnsliga för vÀrme Àr den hÀr studien inriktad pÄ att utreda hur stort kylbehovet blir under olika förutsÀttningar dÀr kyldistribution, drifttemperatur pÄ batterierna, klimat, isolering och termiska tröghet Àr varierande parameterar. Det ska Àven avgöras vilken konfiguration av kyldistribution och isolering som ger lÀgst kylbehov för de studerade klimaten, vilka Àr av varmtempererad, arid och tropisk karaktÀr.För att besvara studiens tvÄ mÄl togs fyra matematiska modeller fram i SIMULINK. TvÄ luftkylda och tvÄ vattenkylda dÀr en av varje var isolerad med 100 mm mineralull medan den andra var oisolerad. För samtliga modeller varierades drifttemperaturen mellan 25 ? 35 °C och de studerade klimaten utgjordes av Phnom Phen, Kambodja, Djibouti, Djibouti, Bagdad, Irak samt London, England.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bemötandet och tillgĂ€ngligheten i den fysiska miljön pĂ„ cafĂ©er upplevs av rullstolsburna cafĂ©besökare och cafĂ©Ă€gare i Örebro 2006, samt undersöka vad respektive grupp vet om handlingsplanen "frĂ„n patient till medborgare".Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med tre rullstolsburna cafĂ©besökare samt sex cafĂ©Ă€gare som delades upp i tvĂ„ grupper, grupp 1 med fysiska hinder vid entrĂ©n och grupp 2 utan hinder vid entrĂ©n.Resultatet av studien visade att de rullstolsburna cafĂ©besökarna tyckte oftast att cafĂ©miljön ger ett gott bemötande men att utbudet av fysiskt tillgĂ€ngliga cafĂ©er var dĂ„ligt. Samtliga cafĂ©Ă€gare upplevde att de gav ett gott bemötande men upplevelsen av den fysiska tillgĂ€ngligheten varierade. Samtliga rullstolsburna cafĂ©besökare var insatta i handlingsplanen "frĂ„n patient till medborgare", ingen av cafĂ©Ă€garna var insatta i den..

Vi ville med vÄrt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion frÄn det sociala nÀtverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten sÄ som i den virtuella vÀrlden. Vi ville alltsÄ ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna. Vi valde att förverkliga Facebook?s Gilla-knapp eftersom vi ansÄg att denna lilla funktion har en stor betydelse pÄ och för det sociala nÀtverket, men Àven ocksÄ eftersom den anvÀnds alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. UtifrÄn detta skapade vi tvÄ fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp. Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. DÀremot uppnÄdde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte pÄverkade mÀnniskors sociala beteende pÄ samma sÀtt som pÄ det sociala nÀtverket..

I dagens stillasittande samhÀlle, dÀr individer Àr allt mindre fysiskt aktiva till följd av alla moderna bekvÀmligheter ökar risken för en rad sjukdomstillstÄnd som potentiellt kan leda till en förtidig död. Den svenska befolkningen blir allt fetare och rör pÄ sig i mindre utstrÀckning. NÄgot som skulle kunna Àndras om vi visste vad som motiverar till fysisk aktivitet.I denna studie genomgick 113 personer, anstÀllda pÄ LÀnsförsÀkringar, ett enkelt steptest. Efter testet hade de sedan fyra mÄnader pÄ sig att trÀna innan de genomgick ett Ätertest, som var en exakt kopia pÄ test ett, för att se hur stor förÀndring som gick att fÄ genom trÀning gÀllande puls och vikt. Deltagarna delades in i tre grupper utefter hur mycket de ökade sin trÀningsmÀngd mellan testen: en kontrollgrupp, en grupp med liten ökning av den fysiska aktiviteten och en grupp med en stor ökning av den fysiska aktiviteten.

Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika rumskonstruktioner fÄr betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan exkludera och inkludera mÀnniskor i vÄra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrÄdsyttranden angÄende detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det Àr genom diskurser av sÄdana slag rum fÄr betydelse. Resultatet av undersökningen Àr att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och dÀrmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sÀgas vinna den diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta fÄr ocksÄ betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket exkluderar mÀnniskor som inte "passar in" pÄ ett eller annat sÀtt i den aktuella rumskonstruktionen..