Syftet med denna studie är att öka förståelsen för inlärning genom olika lärstilar för att tillgodose alla elevers behov i en skola för alla och ta reda på huruvida grammatikundervisningen så som den ser ut idag ger somliga elever sämre förutsättningar för att gå vidare till eftergymnasiala studier? Jag undersöker hur grammatikundervisningen ser ut i spanskämnet på högstadie- och gymnasienivå och tar reda på i hur stor utsträckning lärstilsanpassad undervisning förekommer. Vidare undersöker jag vilket sambandet kan vara mellan rådande Undervisningsmetoder och elevers studieambitioner och elevernas tillgångar till kulturellt kapital. De teoretiska utgångspunkterna är Dunn & Dunns lärstilsforskning, som gör gällande att olika individers inlärningsförmåga påverkas av olika faktorer och i synnerhet olika sinnespreferenser, samt Broadys applicering av Bourdieus kapitalbegrepp på svenska förhållanden för att studera sambanden mellan elevernas studieambitioner och deras tillgångar till kulturellt kapital.Studien har genomförts med tre metoder: ett specialutformat frågeformulär, klassrumsobservationer och enkätundersökning. Analysunderlaget utgörs av totalt 54 högstadie- och gymnasieelever i sammanlagt fyra klasser från två skolor.Resultaten visar att en majoritet av eleverna, cirka 2/3, får möjlighet till inlärning genom sin starkaste lärstilspreferens, men 1/3 av eleverna har lärstilspreferenser som inte tillgodoses i undervisningen.

Title: Teaching improvisation in different musical genres My curiosity for teaching improvisation in different genres emerged when I started playing with musicians who had another musical background than my own. I wanted to acquire a better understanding of what improvisation means to them and how improvisation is taught in their genre. The aim of this study is to gain insight into four pedagogues' methods of teaching improvisation. The four pedagogues represent the genres of jazz, blues, organ music and folk music. I chose these four genres for two reasons.

Undersökningen gick ut på att framhäva olika Undervisningsmetoder för dyslektiker. Syftet var att analysera metoder som skulle kunna underlätta undervisningen för dyslektiska elever. Jag intervjuade åtta specialpedagoger för att därefter sammanställa svaren till ett övergripligt resultat. Detta innefattade bland annat pedagogiska åtgärder vid olika svårigheter hos lever med läs- och skrivsvårigheter. Exempel på vad en klasslärare kan göra för dyslektiker är att låta dem få läromedel inspelade på band, lära dem använda rättstavningsprogram på datorn, dela upp texten i mindre delar samt uppmuntra och ge eleven självförtroende.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i de tidigare skolåren, i årskurs 3,undervisar i geografi. Den nationella utvärderingen från 2003 visade, enligt Lundahl m.fl. (2003), att det finns vissa brister i grundskolans geografiundervisning. Sju stycken årskurs 3-lärare från två olika kommuner intervjuades och i arbetet delges deras - Undervisningsmetoder i NO/SO mer specifikt geografin, - användning av läromedel i NO/SO, specifikt geografiundervisningen och - attityd gentemot geografi som undervisningsämne. Resultatet visar att undervisningen i de tidigare åldrarna är mer traditionsbunden än inriktad mot reflekterande arbete av kursmålen i geografiundervisningen. Därav lades arbetets fokus på hur man bättre och mer effektivt kan jobba i de tidigare åldrarna för att få bästa möjliga kunskapsutveckling..

Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader i inställning och motivation införämnet engelska hos elever i två klasser i år 9 på en svensk skola i ett engelsktalande land ochen svensk skola i Sverige. Dessutom undersöks eventuella skillnader i Undervisningsmetoder iämnet engelska i de båda klasserna och vad dessa skillnader kan göra för elevernas motivationtill språkinlärningen. I studien har använts kvalitativ observation av engelsklektioner i de bådaklasserna samt intervjuer av sex elever i varje klass. Observationerna kombinerade medintervjusvaren visar att motivationen hos eleverna på de båda skolorna skiljer sig marginellt,och att det som avgör är huvudsakligen Undervisningsmetoderna..

Tidigare forskning visar att det är först när eleverna tar ansvar för sitt lärande och ser meningen med det, som lärandet förvandlas till kunskap. Forskarna menar även att eleverna blir motiverade och mer angelägna om de får inflytande över undervisningen. Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om eleverna upplever lärandet mer angeläget och mer motiverande om de får inflytande över arbetssättet. Arbetet genomförde jag genom att tillämpa två olika Undervisningsmetoder i en skolklass i Luleå kommun. Som mätinstrument använde jag enkäter och intervjuer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet påverkar valet av läsinlärningsmetod. Vilka skillnader kan man se mellan mer erfarna lärarna och nyutbildade? Vi ville även undersöka vilka övriga komponenter det är som påverkar undervisningen i läsinlärning.Metoden för vår undersökning har varit kvalitativa intervjuer. Vår målgrupp var lärare som arbetat mindre än 5 år och lärare som arbetat mer än 30 år.Resultatet pekar på att de erfarna lärarnas utbildning fortfarande spelar en stor roll i läsundervisningen. För de mindre erfarna är skolans Undervisningsmetoder den enskilt största faktorn när man väljer metod.

From interviews with biology teachers and pupils, some important factors are presented that motivates and interests pupils in biology. Some of these are varied education, commitment of the teacher, narrative skill and individually reachable goals. Other important factors are practical application and connection to daily life, as well as actuality of the subject and pupils experience of the use of learning.Circumstance around teacher and pupils will influence which factors that has the most impact. It´s up to each teacher to make a decision which factors to be used based on his or her own qualities and depending on the group they will teach.Teachers and pupils agreed about factors that will cause an interesting lesson. The pupils emphasize that variation is the most important factor.

Vårt huvudsyfte med studien var att undersöka om praktisk matematikundervisning i idrottshallen kan motivera och stärka elevers lärande. Undersökningen utfördes med enkäter i fyra årskurs sju klasser, med totalt 72 elever i samt intervjuer med fyra lärare, på två olika grundskolor i södra Sverige under perioden januari-februari 2008. Eftersom urvalsgruppen var liten, kan vi inte dra några generella slutsatser. Bakgrunden till vår undersökning var att vi hade fått uppfattningen om att praktisk matematikundervisning inte förekom så ofta i grundskolan. Studien visar att lärarna använder praktiska Undervisningsmetoder som ett stöd för att få djupare förståelse hos eleverna.

Detta arbete gjorde jag för att få reda på hur elever reflekterar runt sitt eget lärande och vilka förslag till förbättring av undervisningen de vill ha. Jag tog reda på detta genom att intervjua fem elever och även söka information i forskningslitteratur och liknande. Resultatet jag fick fram blev att de intervjuade eleverna, över lag, hade en välutvecklad metakognition och att de hade ett antal värdefulla förslag till lektionsinslag. Avslutningsvis konstaterade jag också att det är svårt att hitta Undervisningsmetoder som passar alla elever samtidigt, men om man kan träna elevernas metakognitiva tänkande samt vara lyhörd för deras synpunkter och förslag till förbättringar så kan man komma en bit på vägen mot den perfekta undervisningen..

Syftet med min studie är att få veta hur den pedagogiska utvecklingen bedrivs i arbetslaget, med fokus på pedagogiska diskussioner, utvärdering av Undervisningsmetoder och diskussion om aktuell forskning? Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. I undersökningen deltog två rektorer och två lärare med det pedagogiska utvecklingsuppdraget från tre olika gymnasieskolors omvårdnadsprogram, var av en är en friskola. Resultatet visar att friskolan bedriver pedagogisk utveckling med forskning som grund sedan flera år tillbaka. De två kommunala skolorna har nyligen börjat med organiserade former av pedagogisk utveckling i arbetslagen, dock inte med diskussioner om aktuell forskning.

Undersökningens avsikt var att vinna kunskap om hur gymnasielärare förhåller sig till lanseringen av begreppet entreprenörskap i skolan. Uppsatsen klarlägger och systematiserar hur lärare beskriver innehållet i begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande och fördjupar sig även i hur lärarna ser på upprinnelsen till begreppens lansering i den svenska skolan. Undersökningen gör även en analys av möjliga entreprenöriella Undervisningsmetoder samt de olika undervisningsrelaterade problem som lärarna anser att dessa metoder kan ge upphov till. Åtta kvalitativa intervjuer genomförda på en gymnasieskola i norra Sverige utgör basen för undersökningen. Studien nyttjar en abduktiv förståelseansats vilket betyder att analysen av det empiriska materialet kännetecknades av en pendelrörelse mellan en induktiv ansats och en deduktiv ansats.

Beata Izabella Tarczynska (2012). Utan självkänsla inget lärande- en fenomenologisk fallstudie om elevernas upplevelser av undervisning (With no esteem no learning- a fenomenological case studies on students`perceptions of teaching). Pedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Uppsatsen är en fallstudie inspirerad av fenomenologi och baserad på elevernas upplevelser av Undervisningsmetoder, innehåll och självuppfattning i relation till undervisningen. Studien syfte är att bidra med kunskap och insyn i elevernas egna upplevelser av undervisning. Ett annat syfte är att förstå hur Undervisningsmetoder påverkar elevernas självkänsla.

I detta arbete studerar jag vilken inställning några yrkesverksamma lärare har till geometri och hur de uppfattar sin undervisning. Jag presenterar några forskares undersökningar och uppfattningar om barnens kunskapsutveckling inom geometri, hur läranderesultat ser ut, kvalitéer av olika Undervisningsmetoder, hur det ser ut ute på fältet och hur det borde se ut. Jag jämför sedan detta med det resultat jag fått fram genom mina intervjuer med lärarna. Jag har hittat många likheter mellan forskningsresultat och mina intervjuresultat. Genom undersökningen har jag kommit fram till att lärarna, speciellt i de tidigare åren i grundskolan, i stor utsträckning strävar efter att undervisa på ett sätt som liknar det som forskningen anser vara ett konstruktivt sätt.

Dagens svenska samhälle kräver en individualisering på alla plan. Skolan är här ett av de viktigaste områdena för denna individualisering och i Lpo 94 står att läsa att man ska utgå från alla elevers erfarenheter, förutsättningar och behov. Syftet med denna uppsats är att analysera begreppet individualisering i ett skolsammanhang, hur det upplevs, tolkas och realiseras. Jag har i undersökningen intervjuat sju lärare och tre rektorer från skolan och läst om individualisering i litteratur och styrdokument. Resultaten av mina intervjuer visar att individualisering är ett väldigt vitt begrepp och att innebörden varierar.