Föreliggande uppsats behandlar ämnet växelundervisning och hur denna Undervisningsmetod presenterades i Sverige mellan åren 1820 och 1846. Det studerade materialet är lärarhandledningar i metoden som utgavs mellan dessa år, vilka har analyserats med fokus på de diskurser som framträder i texterna. Studien är gjord utifrån ett foucauldianskt perspektiv, vilket innebär att frågor om maktutövning och social kontroll står i fokus.Huvudresultaten visar att växelundervisningen inte var en statisk metod utan genomgick olika förändringar under den studerade tidsperioden, särskilt gällande lärarens roll och metodens lämplighet för olika ämnen och skolor. Även hur man talar om metoden i handledningarna förändras och går från idel lovord till en mer nyanserad och måttfull bild. Att fler idéer än kunskapsöverföring genomsyrar växelundervisningen framkommer också bland annat genom att det finns såväl en vetenskaplig som nationalistisk diskurs i texterna.

Jag ville undersöka om man kan använda en PowerPoint som läromedel för att elever ska få kunskap om och förstå vikten av källkritik. Jag ville få svar på hur eleverna resonerar när de hittar kontrasterade källor som berättar om samma sak men ur olika synpunkt. I undersökningen kan jag också få veta hur jag som pedagog kan underlätta inlärning av källkritik med hjälp av en historia från svunnen tid som kräver förklaring inom områden som nyhetsförmedling, arbetslöshet, svält och prostitution. I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet från ålder 16 - 18 år som blev tilldelade olika material men som handlade om samma historia. Därefter genomfördes en diskussion om inlärning, källkritik, läroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i en jämförelse. Att få elever själva känna ett behov av att ifrågasätta källor är starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historien innehåller många teorier och spekulationer. Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala ämneskunskaper i källkritik utan det är i samspel i diskussioner med lärare och klasskamrater där eleverna kan närma sig ett flertal av olika kurser och mål.

Syftet med arbetet är att undersöka vilken eller vilka Undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bäst så att de kan lära sig svenska bättre och fortare. Metoder är att undersöka och intervjua två sfi lärare och sex elever inom SFI kurs B för att få svar på hur sfi lärare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lärare gör för att hjälpa dem lära sig svenska bättre. Jag använder jämförande analys för att jämföra elevers åsikter om lärarens undervisning och diskutera vilka Undervisningsmetoder som är bättre. Resultatet har överensstämmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och långsiktiga mål. Skolans arbetssätt måste anpassas till elevernas ålder, mognad och innehållet. Den visar också att klassundervisning är bra. Slutsatsen är att klassundervisning är bättre till början inom SFI kurs B.

Syftet med denna studie är att få ökad förståelse för elevers uppfattningar om hur blogg som komplement i klarinettundervisning påverkar deras lärande och motivation. Genom denna undersökning hoppas jag komma fram till om blogg som Undervisningsmetod främjar elevers motivation och lärande genom att besvara mina frågeställningar: På vilket sätt upplever eleverna att arbetssättet påverkar deras lärande och motivation? På vilket sätt upplever eleverna att arbetssättet skulle kunna utvecklas för att gynna deras lärande och motivation? Resultatet kommer förhoppningsvis hjälpa mig i min kommande yrkesroll som klarinettlärare.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där sex klarinettelever deltog. Den teoretiska utgångspunkten för studien finns i det sociokulturella perspektivet och baseras på Lev Vygotskijs teorier. Resultatet visar att eleverna upplever att bloggande huvudsakligen påverkar deras lärande och motivation i positiv riktning.

Alla barn har olika sätt att lära sig och det behövs därför olika Undervisningsmetoder. Estetiskt arbete är vanligt förekommande i de flesta skolor men att använda dans och rörelse som ett verktyg för läs- och skrivinlärning förefaller vara ovanligt. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka dans och rörelse som Undervisningsmetod inom läs och skrivinlärning i förhållande till traditionell läs- och skrivinlärning. De frågeställningar som stått i fokus är: Vilka fördelar respektive nackdelar kan intervjuade klasslärare, för årskurs ett, se med att använda dans och rörelse i läs- och skrivinlärning samt vilka fördelar respektive nackdelar har jag funnit under arbetets gång? Jag har genomfört undervisningsförsök i tre årskurs ett och kvalitativa intervjuer med tillhörande klasslärare.

Den här uppsatsen är en litteraturstudie vars syfte är att ge en inblick i läroboksstyrd undervisning i matematik sett ur ett lärarperspektiv. Frågeställningarna behandlar hur mycket och på vilket sätt läroboken används i matematikundervisningen i grundskolan samt vilka skäl som lyfts fram i litteraturen för att använda lärobokstyrd undervisning.Resultatet visar att lärobokstyrd undervisning är mycket vanlig Undervisningsmetod som används i matematikundervisningen i grundskolan. Läroboken används för att enkelt kunna nivågruppera eleverna, för att underlätta för lärarens planering, som en lärare, som en garanti att läro- och kursplanens mål uppnås, som en uppslagsbok och att eleverna kan arbeta självständigt. De argument som lyfts fram i litteraturen för läroboksstyrd undervisning är att den undervisningsformen har en tradition, är tidsbesparande för bland annat nyutexaminerade lärare samt att matematikämnet är hierarkiskt uppbyggt. Ytterligare argument för lärobokstyrd undervisning är att den ger undervisningen struktur, läroboken innehåller differentierade uppgifter samt är en idéspridare för nya metoder.Uppsatsens resultat visar flera fördelar med läroboksstyrd undervisning.

Underso?kningen baseras pa? fra?gorna, ?Hur kan pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut idag?? och ?Hur kan en Undervisningsmetod som a?r utvecklad genom ett designpedagogiskt perspektiv och avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD se ut??Syftet a?r att ur ett designpedagogiskt perspektiv underso?ka hur pedagogiska metoder fo?r ma?nniskor med ADHD diagnos ser ut samt att analysera dessa utifra?n en diskursanalysinspirerad metod. Underso?kningen anva?nder begreppet ADHD- pedagogik som samlingsbena?mning fo?r pedagogik avsedd fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD.Jag har anva?nt mig av en diskursinspirerad metod fo?r att analysera olika former av pedagogiskt material avsedda fo?r ma?nniskor med diagnosen ADHD. Analysen resulterade i tre diskurser som jag kallar bilder om, fo?r och av ADHD.Under arbetets ga?ng har jag letat efter ma?nniskor med diagnosen ADHD fo?r att tillsammans utveckla pedagogiska metoder.

Föreliggande arbete ämnar undersöka vilka krav på lärare som har förändrats och inte förändrats utifrån läroplanerna 1962 och 2011. 1962 kom den första grundskoleläroplanen i och med att införandet av den obligatoriska nioåriga grundskolan krävde en sådan. 2011 har varit ett år med nya förändringar som aktualiserats i media till exempel lärarlegitimationen. Därmed är det väsentligt att ta reda på hur kraven har och inte har förändrats utifrån två grundskoleläroplaner. Ett läroplansteoretiskt förhållningssätt utgör det teoretiska perspektivet och förklarar vilka faktorer som ligger bakom utformningen av en läroplan.

Det här examensarbetet handlar om processorienterad skrivundervisning och om analys av elevtexter. Arbetet består dels av ett försök med processkrivning som Undervisningsmetod i år sju men även av en analys av det textmaterial som undervisningen genererade. Den huvudsakliga forskningsmetoden som använts utgörs av analyser av elevernas texter. Undersökningsmaterialet består av en komparativ textanalys av tio elevers texter i två versioner (I och II). Syftet är att studera hur elevernas texter förändrats under arbetets gång och vilka eventuella samband som textförändringarna kan tänkas ha med undervisningen.

Sammanfattning / AbstractUndersökningens syfte var att kunna jämföra och se likheter/skillnader mellan de svenska lärarna och eleverna och de i Tanzania. Jag tog reda på vilken eller vilka Undervisningsmetoder lärarna använder för att eleverna ska nå målen samt vad lärare och elever skulle vilja ändra på om pengar inte var ett problem. För att uppnå mitt syfte har jag använt mig av intervjuer samt observationer. Eleverna har också fått skriva ett fiktivt brev för att svara på frågan vad de skulle vilja förändra om pengar inte var ett problem. Resultatet visar att det är stora skillnader när det gäller material och resurser.

I studien prövas en ny Undervisningsmetod i svenska som andraspråk kallad kortskrivande med dynamisk självreglerande korrigerande återkoppling (DSK), vilken gett goda resultat i en pilotstudie. I linje med Evans m.fl. (2010) tas på ett unikt sätt hänsyn till tre kontextuella variabler: metodologiska, individuella och situationella, vid korrigerande återkoppling i andraspråksundervisning. DSK anpassas här till gymnasiet utifrån Bitchener & Ferris (2012), Sheen (2011), Brookhart (2010), Hattie & Timperley (2007) och den nya ämnesplanen i svenska som andraspråk gymnasiekurs 2.Genom metodtriangulering, främst enkät, intervju och deltagande observationer, undersöks studerandes upplevelser av DSK. I analysen studeras hur olika inlärare gynnas eller missgynnas av olika individuella och kontextuella variabler föreslagna i aktuell forskning.I resultatet framkommer att de studerande är positiva till DSK.

Syftet med uppsatsen är att jämföra klassrumsundervisning och utomhuspedagogik och se vilket av dessa två arbetssätt som lärare föredrar och arbetar med. I den empiriska studien intervjuades lärare som arbetar inom förskola och grundskolans tidigare år om hur de ser på klassrumsundervisning och utomhuspedagogik. Uppsatsen handlar om utomhuspedagogik och klassrumsundervisning. Den utgår från följande frågeställningar: Vilka är för ? och nackdelarna med utomhuspedagogik? Varför använder lärarna en viss Undervisningsmetod mer? Har omgivningen någon påverkan för att bedriva utomhuspedagogik? I resultatet och analysen framkommer det att lärarna har ungefär samma syn på klassrumsundervisning.

Under den verksamhetsförlagda tiden i vår utbildning till lärare, har vi mött en matematikdidaktik som mer liknar den vi själv fått uppleva, under vår skolgång, än den vi lärt oss under utbildningen. Eftersom läraren idag har frihet att själv välja Undervisningsmetod, ställde vi oss frågan; Varför ser det likadant ut nu som då vi gick i skolan? Vi ville därför undersöka om kunskaperna studenter får under sin utbildning används eller ej. Vi utförde en enkätundersökning bland de lärare som gick sista terminen hösten 2006, där de bl.a. fick svara på hur ofta de använder sig av matematikdidaktiken de lärt sig i utbildningen och vilka delar de eventuellt valt bort. För att ta reda på om de på något sätt blivit påverkade till att använda sig eller inte använda sig av didaktiken genomförde vi kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att det till viss del finns svårigheter att få möjlighet att använda sig av kunskaperna bl.a.

I Skollagen står det att skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans så att de kan utvecklas så långt som möjligt. Jag har under mina år i skolans värld sett att detta inte uppfylls så som det bör göra. Syftet med den här studien är att ta reda på hur pedagoger, elever och rektorer ser på individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lägga upp sin undervisning för att individualisera den utifrån varje enskild elev. Jag har, genom att ha läst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda på vad individanpassad undervisning är och hur man kan använda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom ämnet kom jag fram till att rätt förhållningssätt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek är faktorer som påverkar resultatet av individanpassning i klassrummet.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med läs- och skrivlärning, hur de individualiserar sin undervisning och om de anser att de arbetar efter en viss Undervisningsmetod. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna arbetar på det sätt de genom erfarenhet har insett fungerar för många elever. Ingen av de intervjuade anser att de arbetar strikt efter en viss metod utan att de blandar det bästa av alla metoder de fått lära sig. De nämner alla fyra arbetssätt som är inspirerade av LTG och även syntetisk metod nämns av tre av dem. Individualisering ser de som det centrala i sin undervisning och endast en av dem arbetar när det gäller läsutveckling med samma material för alla elever. Det mesta som läses och skrivs utgår istället från den specifika elevens kompetens och intresse. Skönlitteratur är det som övervägande läses av eleverna i syftet att träna läsning.