Sökresultat:
5588 Uppsatser om Undervisning - Sida 5 av 373
Lärarnas arbete med den tidiga läs- och skrivutvecklingen
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilket sätt beskrivningar från relevant litteratur om holistisk syn på lärande, funktionaliserad Undervisning, tematiskt arbetssätt och vikten av meningsfulla sammanhang stämmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga läs- och skrivutvecklingen, både som lärare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete består av observationer och kvalitativa intervjuer.
Resultaten av min undersökning visar att lärarna använder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns läs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga läromedel och skolans traditioner. Lärarnas arbete präglas oftast av en formaliserad och färdighetsbaserad Undervisning.
Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad Undervisning, funktionaliserad Undervisning, läsutvecklingen, skrivutvecklingen.
Individanpassad undervisning : Ett individuellt arbete
Studiens syfte var att belysa individualiseringsbegreppets innebörd med fokus på det sociala samspelets betydelse i lärandet. Intentionen är att föra resonemang kring metodval, självständigt arbete och dess konsekvenser för att ge upphov till ett nyanserat tänkande om individanpassad Undervisning. En kvalitativ forskningsmetod har nyttjats med ostrukturerade enkäter samt en blandning av ostrukturerade och deltagande observationer. Studien genomfördes med 4 lärare på två olika skolor som var verksamma i år 1-4. Resultatet visar att en individualisering är ett tillgodoseende av elevens behov och förutsättningar.
Specialpedagoger på väg i en senmodern tid
I arbetet ges en beskrivning av skolledare, specialpedagoger och pedagogers uppfattningar om specialpedagogens arbetsuppgifter utiftån utveckling, utredning, Undervisning idag och i framtiden..
Internet i SO-undervisningen
Föreliggande undersökning innehåller en intervjustudie med sex lärare som handlar om Internet i SO-Undervisningen. De intervjuade lärarna består av två kategorier lärare, dels är det lärare som använder Internet i sin SO-Undervisning dels är detlärare som valt att inte använda Internet i sin SO-Undervisning. Studien belyser vilka argument som ligger bakom varför eller varför inte lärare väljer att använda Internet i sin Undervisning. Den beskriver vilka som är styrkorna respektive svagheterna med att använda Internet i SO-Undervisningen. Den belyser även hur lärare använder Internet i SO-Undervisningen.
Ett lustfyllt lärande
Ämnesövergripande Undervisning innebär att ämnesgränserna suddas ut. Syftet med detta examensarbete är att utifrån begreppen samspel, lust och motivation och lärande undersöka varför sex pedagoger i låg och mellanstadiet arbetar ämnesövergripande. Vi har även valt att studera vilka fördelar respektive nackdelar pedagogerna anser att det finns med denna arbetsmetod. För att skapa en djupare förståelse för vad ämnesövergripande Undervisning innebär redogör vi för tidigare forskning och relevant litteratur.
Resultat av undersökningen är att pedagogerna anser att elevernas lust och motivation ökar i en ämnesövergripande Undervisning.
Matematisk problemlösning i årskurs 1-3 - ur ett lärarperspektiv.
Under drygt fyra år på Malmö högskola har vårt intresse för problemlösning vuxit och synen på Undervisning med matematisk problemlösning förändrats. Vi har lärt oss att man kan få ut så mycket mer av en Undervisning med problemlösning om man bara gör det på ett bra sätt. Men vad är ett bra sätt och hur fungerar det i grundskolan? Syftet med studien är att undersöka hur matematiklärares uppfattning om problemlösning kan påverka hur de bedriver sin Undervisning samt hur Undervisningen förhåller sig till aktuell forskning. I arbetet presenterar vi forskning gällande problemlösning samt vår undersökning av hur lärare i årskurs 1-3 uppfattar matematisk problemlösning och hur det kan påverka lärarnas sätt att bedriva Undervisningen i problemlösning.
Undervisning om hållbar utveckling på gymnasienivå
Det här examensarbetet syftar till att undersöka i vilken omfattning det bedrivs
Undervisning om hållbar utveckling på gymnasienivå i Växjö kommun och
vilken inställning elever och lärare har till ett sådant arbete. Den undersökning
som ligger till grund för resultatet är en enkätundersökning genomförd på en
utvald grupp av elever och lärare i Växjö kommun. Resultatet visar på att
Undervisning bedrivs men inte i en tillräcklig omfattning utifrån vad nationella
och internationella styrdokument gör gällande. Undersökningen visar dock att
elever och lärare har en överhuvudtaget positiv inställning till Undervisning om
hållbar utveckling och miljön som helhet..
Hållbar utveckling : Uppfattningar om hållbar utveckling och åsikter om undervisning för hållbar utveckling i gymnasieskolan
Hållbar utveckling är ett omtvistat och komplext begrepp med många tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta står det tydligt framskrivet i både styrdokument och skollag att det skall undervisas om hållbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur två gymnasielärare och tio elever uppfattar begreppet hållbar utveckling, samt vad de anser om Undervisning för hållbar utveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats.
Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnära undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen?
Bengtsson Catarina & Månsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnära Undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.
Undervisning för hållbar utveckling i historieämnet: om
helheter, agerande och ansvar
Uppsatsen undersöker hur gymnasielärare tolkar innehållet i Undervisning för hållbar utveckling i historieämnet. Fyra gymnasielärare i historia intervjuades. Som analysmetod användes ett intentionellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna tolkade innehållet i sin Undervisning som tre teman: helheter, agerande och ansvar. Dessa tre teman har likheter och överlappar varandra.
Laborativ matematik på gymnasieskolans yrkesprogram. Manipulative materials in vocational education at upper secondary school
Sammanfattning
Vårt examensarbete handlar om användandet av laborativ Undervisning på gymnasiet. Syftet med vår rapport är att undersöka vad eleverna anser om att använda detta Undervisningssätt inom matematiken på gymnasiet. I vår undersökning valde vi att använda oss av två olika undersökningsmetoder, en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen gjorde vi dels för att få alla elevers synpunkter och en bred syn på deras kunskap om begreppet laborativ Undervisning. Vi ville även veta vad de ansåg om laborativ Undervisning i jämförelse med traditionell Undervisning.
Hälsa & Hälsoundervisning : En studie om elevers och lärares uppfattningar om undervisningeni hälsa
Syftet med denna uppsats är att ta reda vad begreppet hälsa innebär för lärare och elever. Undersökningen vill även titta på hur Undervisningen i hälsa bedrivs och om den stämmer överens med det lärarna anser sig ge. Slutligen görs en jämförelse mellan lärarnas syn på Undervisning mot hur den förhåller sig till läroplanens riktlinjer. För att svara på det fick elever besvara en enkät och lärare fick vara med på en intervju. Enkäterna och intervjuerna bestod av frågor som berörde hälsa ifrån vad läroplanen framför om hälsa och kunskap i Idrott och hälsa.
Estetisk integrering : En litteraturstudie om integrering av elever i svårigheter, inom de estetiskaämnena
Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk Undervisning. Studien diskuterar och påvisar effekterna av integrerad Undervisning, med fokus på integration av elever i studiesvårigheter, inom den estetiska verksamheten.Syftet med studien är att öka kunskapen om hur de estetiska ämnena och elever i skolan kan påverkas av ett integrerat Undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i åtanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat är hämtat från sju vetenskapliga artiklar, alla från två olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad Undervisning är att föredra, då den kan ge positiva effekter för såväl elever i svårigheter, som elever som anses ha bra studieresultat..
Den åldersintegrerade undervisningens uppgång och fall
Syftet med undersökningen är att ta reda på hur en övergång, från åldersintegrerad till åldershomogen verksamhet, påverkar Undervisningen utifrån pedagogens perspektiv. I litteraturdelen redogörs för den åldersintegrerade Undervisningens centrala begrepp, dess historik och vilka olika motiv som föranlett dess uppkomst. Därefter går vi igenom forskning och annan litteratur som vi anser relevant för att ge en bakgrund till och en förståelse för vår undersökning.Vi har intervjuat fyra pedagoger som är verksamma i årskurs 1-4 för att besvara vår forskningsfråga: På vilket sätt påverkas Undervisningssituationen för de pedagoger som arbetat åldersintegrerat av att nu arbeta ålderhomogent? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle ha erfarenhet av både åldersintegrerad såväl som åldershomogen Undervisning.Resultatet visar att åsikterna gick isär angående om åldersblandade klasser är pedagogik eller organisationsform. Två av pedagogerna var positivt inställda till den åldersintegrerade Undervisning och de andra två var kritiska.
Anpassad undervisning : Att se till individerna i klassrummet
Arbetet tar upp exempel från två klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin Undervisning efter individerna i klassen. Utifrån fyra områden: hur pedagogerna ser på elever i behov av särskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin Undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sätt för pedagogerna att förhålla sig till individerna i klassen.Kvalitativa intervjuer har använts för att få ta del av varje pedagogs synsätt och åsikter. Två lärare, två fritidspedagoger och en förskollärare har intervjuats för att få ett brett perspektiv på de två klasser som undersökts.Elevens bästa och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska använda sig av..