Studien handlar om elevers motivation till ämnet biologi. En rad faktorer påverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse påverkar helhetsbilden av ämnet biologi. Arbetet är fokusera på dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebära att läraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i ämnet och att de får delta i planeringen. Om eleverna förstår vad de ska lära sig och varför visar de en större motivation i ämnet.-Varierad undervisning kan innehålla t.ex.

Examensarbetet handlar om skolans värdegrund, vad värdegrunden innehåller och hur detta innehåll kan användas i skolans dagliga verksamhet. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur innehållet i värdegrunden kommer till uttryck i skolans arbete. De frågor vi ställde var, om en undervisning som på ett medvetet sätt behandlar värdegrundens innehåll ökar elevernas förmåga, att dels samtala om etiska problem och dels motivera sina ställningstaganden. Dessutom ställde vi frågan, hur lärarna förhåller sig till arbetet med och innehållet i den värdegrund som Lpo 94 anger att skolan ska förmedla till eleverna. Vårt resultat visar att eleverna tyckte att det var viktigt att prata om etik och moral och om hur man uppför och beter sig mot andra i sin omgivning.

Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksamma sfi-lärares kunskaper om ordförråd och ordbildning i svenska språket och vad de anser vara bra undervisning i detta ämne. Frågeställningarna är vilka grundläggande kunskaper sfi-lärare har om ordförrådets uppbyggnad och organisation hos enskilda språkanvändare, vilka grundläggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har använts för att besvara frågeställningarna är en enkätundersökning som också innehöll en kunskapskartläggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda några veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lärare, yrkesverksamma inom två olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lärare har grundläggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlärning men att det finns utrymme för kunskapsförbättringar.

Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på om användning av Concept Cartoons, som hjälpmedel vid naturvetenskaplig undervisning, kan skapa elevdiskussioner som har sådana kvaliteter att det gynnar naturvetenskaplig begreppsbildning. Till grund för arbetet ligger Lpo 94, kursplaner och tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i en skola i Östra Norrbotten och undersökningsgruppen bestod av 12 elever i år 5. Undersökningsunderlaget samlades in genom bandinspelningar av gruppdiskussioner, enskilda elevintervjuer samt observationer. Resultatet visade att enbart Concept Cartoons som hjälpmedel inte är tillräckligt för att skapa kvalitativa diskussioner.

Denna studie syftar till att undersöka tre andraspråkslärares skönlitteraturundervisning i grundskolans senare del. Studien utgår från frågeställningarna vilken skönlitteratur som läses och hur den väljs, hur lärarna undervisar med hjälp av skönlitteratur, vilket syfte skönlitteraturundervisningen har samt vilka svenskämneskonceptioner som går att urskilja. Genom metoden kvalitativa intervjuer framgår det att de tre lärarnas undervisning har mycket gemensamt. Övervägande av verken är ungdomslitteratur, men det förekommer också biografier och vuxenlitteratur. Vilka böcker som läses väljs till stor del gemensamt på de olika skolorna, men mängden tillgänglig litteratur varierar på de olika skolorna och är störst på skolan som baserar all undervisning på teman och kring skönlitterära verk.

Med en ständigt ökande stoffmängd inom gymnasieskolans biologiämne är det en nyckeluppgift för läraren att prioritera undervisningsinnehåll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom ämneskunskap av faktakaraktär även ska tillägna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktär", Nature of science (NOS).Syftet med mitt examensarbete är att utifrån skolans praktik belysa och diskutera förutsättningarna för att använda NOS som innehållsbärande idé där NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielärare i biologi rörande deras uppfattningar om och värderingar av NOS i undervisningen samt om hur de ställer sig till NOS som innehållsbärande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende på skrivningar om NOS utifrån vedertagna NOS-aspekter.Genomgången av styrdokumenten har visat att de innehåller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lärarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begränsad omfattning.

Rapporten behandlar sönderdelning av bok och björk med hjälp av stjärnsågning, även benämnd PrimWood-metoden. Arbetet påvisar förutsättningarna som finns för att tillämpa sågmetoden på dessa trädslag.Provsågningar indikerar att metoden kan överträffa den konventionella genomsågningsmetoden både kvalitets- och volymmässigt. Det skapas ett material med stående årsringar som marknaden efterfrågar till möbler, inredningar, golv och andra exklusiva produkter. Virket kan även vara mycket lämpligt utomhus vid rätt behandling. Råvaran av björk finns speciellt i Mellansverige medan bokråvaran finns i de tre sydligaste landskapen.En befintlig produktionsanläggning som tillämpar stjärnsågning finns i Högsby där huvudsakligen furu sågas och vidareförädlas.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken omfattning eleverna får arbeta enskilt i matematikboken och i vilken omfattning de får kommunicera med varandra. Vi vill undersöka vilka arbetssätt som lärarna prioriterar i sin undervisning. Litteraturen berättar att när eleverna kommer till skolan har de ett vardagligt språk. I matematiken möts de av ett nytt, mer formellt språk, fullt av nya ord och begrepp. Genom att eleverna får möjlighet att kommunicera med varandra övar de upp sin språkliga förmåga som är en förutsättning för att eleverna ska få möjlighet att utveckla en matematisk förståelse.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.

Detta examensarbete är en manual om tillgänglighet och användbarhet i gruppbostad för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Arbetet är gjort för Arkitektgruppen GKAK och skall användas som hjälpmedel vid projekteringen. Meningen med manualen är att den ska minska risken för att viktiga krav och regler förbises. Arbetet ger först en teoribakgrund om olika handikappgruppers behov. Därefter är varje kapitel i manualen indelad i regler, råd och rekommendationer.

Uppgiften för projektet var att rita en varvsbyggnad på den västra delen av ön Beckholmen i Stockholm. Varvsbyggnaden är menad åt ett reparationsvarv, som utför reparationer av de medelstora till större fartyg som trafikerar Stockholms skärgård, och ska göra det möjligt för verksamheten att utföras klimatskyddat året om.Den ritade byggnaden strävar efter att möjliggöra ett fungerande varv med maximal kapacitet. Därför har de maskiner industrin använder sig av integrerats i byggnaden och tillåtits påverka byggnadens utformning.Byggnaden består av en platå i betong ovanpå vilken mindre fartyg kan placeras genom användandet av varvets lyftkran som löper på räls längs med platån. Betongplatån bärs upp av tre stycken pelarrader och i den östra av de två korridorer som dessa skapar är en fristående byggnad med verkstäder placerad. Den västra av de två korridorerna förblir utomhus men utgör en regnskyddad väg från verkstäderna till skrovhallen och förrådet som är placerade intill betongplatån..

Under mina år på lärarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat på diverse olika förskolor och skolor i olika samhällsskikt, dessa skolor har haft varierande mångfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika härkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssätt. Därför vill jag i detta arbete, med hjälp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bäst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssätt. För att på så sätt underlätta för elever med en annan kulturell bakgrund än den svenska eller svårigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan använda sig utav i undervisning av historia.

Utifrån kvalitativa djupintervjuer med fyra lärare tolkas utsagor kring NO-undervisning med avseende på elevernas förförståelse. Studiens fokus ligger på elevernas förförståelse, hur läraren beskriver begreppet, om läraren tar reda på den och använder förförståelsen i sin NO-undervisning. I undersökningen har olika förhållningssätt framkommit som kan relateras till olika syn på lärande. Lärarens förhållningssätt till elevernas förförståelse påverkar de valda undervisningsmetoderna. Enligt våra resultat låter de intervjuade lärarna sina elever på något sätt uttrycka sin förförståelse.

I den empiriska undersökning har fem idrottslärare intervjuats om vad det innebär att varaidrottslärare i dagens skola. För att genomföra undersökningen används kvalitativaintervjuer för att kunna komma mer på djupet och förstå hur lärarna tänker, dels angåendearbetet som lärare i stort och dels arbetet som just idrottslärare.Alla fem lärarna är tvåämneslärare och alla jobbar i arbetslag. De har ungefär samma strukturpå sina idrottslektioner. Däremot skiljer de sig lite när man tittar på betygsbedömningen. Fyraav lärarna utgår ifrån de nationella och de lokala betygskriterierna, medan en inte gör det, förhan anser inte att det befintliga betygssystemet är objektivt.Svaren från intervjuerna har jag kopplat till de förändringar som skett i skolan under desenaste 25 åren.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hälsa är ett komplext ämne när det gäller att bedriva en inkluderande undervisning där alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingå. Problematiken ligger i att ämnet Idrott och hälsa är ett utpekande ämne där du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis får eleven en direkt feedback på sin kompetens vilket kan vara känsligt för alla berörda parter.Vikten av att lärare ändå arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse då skolorna skall vara anpassade till alla och där denna debatt ständigt är aktuell. Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida lärare inom Idrott och häsla på grundskolenivå, årskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.