Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger anvÀnder i sin undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter samt vad det Àr som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, dÀr vi har intervjuat sju pedagoger. VÄrt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen Àr datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som Àr mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter Àr Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens sjÀlvbild. VÄra intervjuer har Àven visat att det Àr pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallÀrarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som anvÀnds i undervisningen..

HÄllbar utveckling Àr ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur hÄllbar utveckling tillÀmpas i undervisningen samt lÀrares attityder till att tillÀmpa hÄllbar utveckling i sin undervisning. LÀroplanen Àr fri att tolka nÀr det gÀller hÄllbar utveckling vilket ger lÀrarna frihet att tillÀmpa hÄllbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lÀrares attityder till hÄllbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem lÀrare i grundskolans senare Är och forskningsomrÄdet för studien Àr Malmö.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar det pedagogiska samtalet i klassrummet samt dess betydelse för lÀrande. För att uppnÄ syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med tre formellt utbildade grundskollÀrare. Detta med intentionen att fÄ undersökningens frÄgestÀllningarbesvarade. FrÄgestÀllningarna innefattar i huvudsak hur lÀrare i det pedagogiska samtalet uppfattar den egna rollen och elevernas roll samt lÀrande för bÄde lÀrare och elev i det samma. Resultatet visar att det pedagogiska samtalet anvÀnds pÄ ett medvetet sÀtt eftersom detta slag av kommunikation tillÄter elever att lÀra utifrÄn den egna kunskapsnivÄn.

Kunskaper i retorik ses som en viktig resurs i dagens samhÀlle och i och med att de nya Àmnesplanerna togs i bruk hösten 2011 fördes begreppet ?den retoriska arbetsprocessen? in i kurserna i svenska pÄ gymnasiet. Eleverna ska numera kunna anvÀnda denna process som stöd vid skriftlig och muntlig framstÀllning. Det Àr mot denna bakgrund som syftet med denna uppsats Àr att utreda vad som menas med ?den retoriska arbetsprocessen? och hur denna process utnyttjas i skolans undervisning.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur tvÄ elevgrupper frÄn gymnasiets IV program har uppfattat sin arbetsplatsförlagda utbildning (APU) samt det studiestöd som har erbjudits dem under sin skolgÄng. Metod som anvÀnts Àr djupintervju pÄ den elevgruppen som gick sista gymnasieÄret och telefonintervju pÄ den elevgrupp som slutat gymnasiet Äret innan. BÀgge undersökningsgrupperna var mycket nöjda med genomförandet och upplÀgget med APUn men mÄnga elever hade hoppats pÄ att fÄ nÄgon slags anstÀllning efter genomförandet, sÀrskilt de elever som redan hade slutat gymnasiet. MÄnga fick inte denna möjligheten och stÄr dÀrmed till Arbetsförmedlingens förfogande idag. Undersökningsgrupperna hade svÄrt att peka ut vad som var studiestöd för dem eftersom de under hela sin gymnasietid har varit omgÀrdad av stöd. NÀstan alla uppskattade ÀndÄ möjligheten att fÄ mer tid pÄ sig att genomföra sina kurser och en av grupperna bÄde fick och uppskattade möjligheten att fÄ hjÀlp av assistent i klassrummet. NÄgra i den Àldre gruppen uttryckte missnöje över att det var stökigt i klassrummet, Àven de som hade orsakat det.

Hur ska sprÄklÀraren anvÀnda förstasprÄket i undervisningen i andrasprÄk? En lÀnge dominerande syn var att bruket av förstasprÄket skulle minimeras och andrasprÄket skulle spela en dominerande roll i klassrummet. Det Àr ocksÄ en syn som Äterspeglas i rÄdande styrdokument i Sverige som stadgar att undervisningen i moderna sprÄk i allt vÀsentligt ska bedrivas pÄ andrasprÄket. Eftersom den nya skolan dock ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet finns ett intresse att tillgÀngliggöra aktuell vetenskaplig kunskap pÄ omrÄdet, för att kunna fatta ett medvetet beslut om förstasprÄkets funktion i klassrummet. DÀrför har denna studie gjorts i form av en systematisk litteraturstudie, med ambitionen att samla och syntetisera vetenskaplig kunskap.

Mot en bakgrund av bland andra Vygotskijs teori om lÀrande via interaktion och samtal undersöker uppsatsen hur ett didaktiskt verktyg för anvÀndandet av Facebook kan se ut. Verktyget utarbetades utifrÄn tidigare forskning och teorier inom omrÄdet. Delarna av verktyget uppmanar elever att anvÀnda en Facebookgrupp för lÀrarkontakt, diskussion, fildelning och Äterkoppling. Uppsatsen granskar Àven gymnasieelevers reaktion pÄ verktyget vid undervisning och utvÀrdering. I vÄra intervjuer och enkÀter framkommer att Facebook i skolan uppskattas olika beroende pÄ hur stort behov eleverna har av kontakt med lÀraren utanför klassrummet men Àven att det finns hinder för att anvÀnda Facebook i skolsammanhang.

BakgrundMÄnga forskare och undersökningar visar att den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen Àr av stor betydelse för att lyckas som elev i grundskolan. Mot denna bakgrund vÀcktes ett intresse av vilka metoder lÀrare anvÀnder i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen, samt vilka kartlÀggningar och ÄtgÀrder som vidtas nÀr svÄrigheter uppmÀrksammas.SyfteSyftet med studien Àr att studera nÄgra lÄgstadielÀrares erfarenheter av metoder och ÄtgÀrder i samband med elevers svÄrigheter i den begynnande lÀs- och skrivinlÀrningen. NÄgra centrala frÄgestÀllningar i studien Àr:1. Hur kartlÀgger lÀrare den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen?2. Vilka handlingsstrategier har lÀrare nÀr elever uppvisar svÄrigheter i lÀs ? och skrivinlÀrningen?3. Vilken kunskapssyn ger lÀrarna uttryck för?4. Skiljer sig de didaktiska insatserna Ät nÀr det gÀller elevers olikartade svÄrigheter inom lÀs- och skrivutveckling, och i sÄ fall hur? MetodI studien anvÀndes en kvalitativ metod för att fÄ tillgÄng till vÄra informanters erfarenheter i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. Den kvalitativa metoden blev dÀrmed inspirerad av fenomenologin som forskningsansats, dÄ metoden lÀmpar sig för lÀrmiljöer.

Syftet med studien var att undersöka skönlitteraturen som företeelse i undervisningen ur elev- och pedagogperspektiv. VÄr ansats var att undersöka hur elever upplever att arbeta med skönlitteratur i undervisningen, hur elever upplever skönlitteratur som lÀromedel i undervisningen, hur en pedagog ser pÄ skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen samt pÄ vilket sÀtt pedagogen anvÀnder sig av skönlitteratur i undervisningen. Tidigare teorier och forskning som berör skönlitteratur i undervisning ligger till grund för studien. Studien genomfördes med en empirisk forskningsansats dÀr tre olika datainsamlingsmetoder tillÀmpades: observationer, intervjuer samt enkÀter som sammanstÀllts och analyserats via triangulering. Observationerna berörde en pedagog och 22 elever i Är 3 i en skola i Norrbotten.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i svenska stÀller sig till IKT-anvÀndningen.Vilka förutsÀttningar har de och pÄ vilket sÀtt jobbar de för mÄluppfyllnad med IKT som hjÀlp.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor skickades enkÀter till lÀrare pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet pÄ 16 olika skolor. Knappt hÀlften av de utskickade enkÀterna besvarades.Svaren visar att majoriteten av lÀrarna stÀller sig positiv till anvÀndningen av IKT i klassrummet. Flera gav exempel pÄ hur de anvÀnder IKT och hur det relaterar till kursmÄlen för svenska pÄ grundskolans senare Är och gymnasiet. HÀlften av enkÀtdeltagarna menade att de hade en god IKT-kunskap. Lika mÄnga hade fÄtt fortbildning och kÀnde stöd av ledningen till detta.

This papper i about trying en educational method called writing connected to dialog. This is tried on adult students studying to work in Swedish day care. The purpose was to see if this method could make a difference in classroom democracy..

Författarna av denna studie har intervjuat sju lÀrare om deras erfarenheter av att anvÀnda mobiltelefonen i undervisningen. Studien undersöker vilka förutsÀttningar som krÀvs för att eleverna ska kunna anvÀnda mobiltelefonen i skolarbetet samt pÄ vilket sÀtt lÀrare och elever kan anvÀnda den i undervisningen. Syftet med studien har varit att undersöka lÀrares erfarenheter av att anvÀnda mobiltelefoner som stöd för elevernas lÀrande i undervisningen. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Resultatet visade att lÀrares erfarenheter av att anvÀnda mobiltelefonen i undervisningen Àr positiva.

De barn som inte f?ljer f?rskolans sociala normer hamnar utanf?r och riskerar att bli bed?mda som avvikande. V?rt syfte med denna studie ?r att kartl?gga hur tidigare forskning f?rst?r sociala normer och hur pedagogers makt p?verkar sociala normer i f?rskoleverksamhet. Vad som anses vara ett avvikande beteende enligt f?rskolare i tidigare forskning.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares och rektors uppfattningar om att lÄta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero pÄ att mÄlet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning Àr att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.   Metoden jag anvÀnt mig av Àr en kvalitativ metod dÀr jag genomfört intervjuer med fyra lÀrare och en rektor pÄ en och samma skola.    I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror frÀmst pÄ fyra orsaker, brist pÄ diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist pÄ diskussion gÀllande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristÄende frÄn varandra och att det beror pÄ lÀrares och rektors egna instÀllningar, uppfattningar och kompetens..

BAKGRUND:I ett sociokulturellt perspektiv utgÄr man ifrÄn att elever lÀr i samspel med varandra ellertillsammans med en vuxen person. En lÀrare som planerar sin matematikundervisning kangenom att ha en varierad undervisning skapa dessa lÀrandesituationer för eleverna. Det ÀrocksÄ viktigt att lÀraren har kunskaper om, i detta fall algebra och vilka svÄrigheter elevernakan ha dÄ bokstavssymboler ersÀtter tal. Tidigare forskning beskriver att lÀrare kan stÀlla sigfrÄgorna vad, hur och varför dÄ de planerar sin undervisning. Planeringen, som inkluderarbÄde undervisningen och utvÀrderingen av elevernas kunskaper, skall enligt styrdokumenten,göras tillsammans med eleverna.SYFTE:Syftet var att undersöka lÀrares utsagor om sin planering och undervisning av algebra i Äk 6-9.METOD:Forskningsmetoden var kvalitativ eftersom undersökning och datainsamling gjordes genomintervju av sju stycken lÀrare.RESULTAT:I studien visade sig att samtliga lÀrare utgÄr frÄn lÀroboken dÄ de planerar undervisningen ochutvÀrderar elevernas kunskaper.