Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare gör för att erövra och förtjÀna auktoritet i klassrummet, sett ur ett fostransperspektiv. Arbetet belyser Àven vad begreppet auktoritet betyder för lÀrare samt om deras auktoritet har förÀndrats genom Ären.Auktoritetsbegreppet kopplas i teoridelen till olika ledarskapsteorier samt begreppen relation och makt. Den empiriska studien har genomförts med hjÀlp av sex stycken kvalitativa intervjuer med lÀrare frÄn Ärskurserna 1-5, vilka pÄ förhand ansÄgs ha auktoritet och ett bra ledarskap i klassrummet.Resultatet visar att lÀrare erövrar och förtjÀnar sin auktoritet i klassrummet genom att skapa en trygghet med ett klassrumsklimat som prÀglas av en positiv stÀmning samt ömsesidig respekt, genom att fÄ elevernas tillit och samtidigt ha tilltro till dem, genom att vara tydliga och sÀtta grÀnser samt genom att anvÀnda sig av en passande taktik, vilket bland annat innebÀr att anpassa sitt ledarskap efter situationen som rÄder i klassrummet..

Vid vÀrldskonferensen om undervisning av elever i behov av sÀrskilt stöd Är 1994 i Salamanca i Spanien gick det tydligt att se att riktmÀrket för arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd i undervisning skulle vara att arbeta inkluderande. Dessa tankar lyser ocksÄ igenom i den svenska lÀroplanen, Lpo 94. Syftet med studien Àr att fÄ exempel pÄ hur inkludering och stöd i klassrummet pÄ en gymnasieskola kan se ut. Metoden som ligger till grund för studien Àr en multipel fallstudie av tre lÀrare i Àmnet svenska pÄ en mellansvensk gymnasieskola. Fallstudien bygger pÄ direkta observationer och kvalitativa intervjuer. I resultatgenomgÄngen lÀggs tyngdpunkten pÄ intervjuerna och observationerna anvÀnds för att illustrativt syfte. Resultatet som jag har fÄtt fram i min fallstudie visar att lÀrarna anvÀnder sig mycket av sin egen person för att skapa kontakt med eleverna och finna sÀtt att lÀra kÀnna och se varje enskild elev.

Nordling, S. & Sersam, H. (2012). GymnasielÀrares uppfattningar om internet i klassrummet i ett digitalt mediesamhÀlle (Views on Internet in the Classroom by Secondary School Teachers in a Digital Media Society). LÀrarutbildning 90 hp, distans, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur lÀrare idag kan uppfatta och resonera kring den allt mer pÄtagliga nÀrvaron av internet i klassrummen.

Sociala konstruktivister menar att lÀrandet bestÄr av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lÀrarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsÀttningarna för de sociala interaktionerna i lÀrandemiljön ? mellan lÀraren och eleverna men Àven den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor. Med hÀnsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsÀtt. Sex lÀrare inom idrott och hÀlsa i grundskolans senare skolÄr och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan.

Skolans vÀrld idag blir mer och mer integrerad av IKT och dessa tekniska verktyg prÀglar vÄr vardag och utvecklas hela tiden. I vÄr fenomenografiska undersökning, som innebÀr att vi ska beskriva vilka skilda sÀtt nÄgot kan uppfattas av nÄgon, har vi fokuserat pÄ fyra lÀrares uppfattningar av IKT pÄ deras respektive skolor. Tidigare forskning inom IKT i skolan visar pÄ att lÀrare kÀnner sig allmÀnt osÀkra till att anvÀnda IKT eftersom de inte tycker de har den utbildningen som krÀvs för att anvÀnda sig av det fast intresset och motivationen finns dÀr. Annan tidigare forskning pekar pÄ att lÀrare inte kÀnner sig trygga med saker de inte har kunskap kring. Detta kan ha gjort att IKT-integrerad undervisning har uteblivit.

Att sprÄket och tÀnkandet Àr nÀra sammankopplade hÀvdar bland andra Vygotskij. De som hÄller med honom anser att om man fÄr klÀ sin nya förstÄelse i ord förtydligas tÀnkandet. Syftet med denna rapport var att utforska om samtal mellan lÀrare och elev kan göra att eleven fÄr en djupare och mer varaktig förstÄelse för matematiken. DÀrför valde jag att undersöka hur kommunikationen ser ut i klassrummet samt undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med en dialogisk respektive monologisk undervisningsform.I pedagogiska kretsar har det gjorts mycket forskning kring detta och teorierna kring det dialogiska samtalets positiva inverkan pÄ lÀrandet Àr numera relativt vedertagna. Trots detta Àr det fortfarande den enkelriktade monologiska kommunikationen som Àr dominerande i den svenska matematikundervisningen i dag.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om lÀrare Àr medvetna om hur de anvÀnder sin verbala kommunikation i klassrummet. Fokus har Àven legat pÄ att se i vilken utstrÀckning lÀrare anvÀnder den verbala kommunikationen för att göra eleverna delaktiga i undervisningen. En undersökning i form av observationer samt intervjuer har genomförts med sex lÀrare i Ärskurs fyra. I uppsatsen sker en kort genomgÄng av vad verbal kommunikation Àr och vad den betyder för elevers lÀrande. Skolans styrdokument lyfts för att visa vilka föreskrifter som finns om verbal kommunikation i skolan.

Undersökningens syfte Àr att studera video som inslag pÄ matematiklektioner genom att titta pÄ elevers kunskapsutveckling, Äsikter och lÀrares Äsikter.En video om Pythagoras sats har producerats och visats i klassrummet och det har sedan gjorts diagnostiska prov i experiment- och en kontrollgrupper. Det har Àven gjorts en elevenkÀt och lÀrarintervju. Resultatet visade att eleverna var ganska positiva till video men att filmen inte hjÀlpte nÄgot mÀrkbart. LÀrarna ansÄg det vara svÄrt att fÄ in video i matematiken eftersom det gÄr sÄ fort. Slutsatsen Àr att video kan anvÀndas som tillsats till undervisningen ibland, men inte som ensam ersÀttning till annan undervisning..

VÄrt övergripande syfte med denna undersökning Àr att finna ut i vilket syfte lÀrare anvÀnder drama i sin undervisning och hur de uppnÄr dessa. Vi har genom vÄr litteraturstudie dragit slutsatserna att drama Àr ett gott instrument för att skapa en sammanhÄllning i klassen, ett instrument för inlÀrning som ocksÄ i förlÀngningen skapar en trygghet i gruppen och en stÀrkt sjÀlvkÀnsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör ocksÄ för eleven skeenden inom historien sÄvÀl som samhÀllskunskapen som annars kan vara svÄra att förstÄ och arbeta kring. Genom att intervjua Ätta lÀrare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama Àr ett ypperligt instrument att anvÀnda som komplement till den traditionella undervisningen..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka om det utifrÄn ett internationellt perspektiv rÄder jÀmstÀlldhet i klassrummet. Vi har studerat gymnasieelever i Sverige samt Argentina med fokus pÄ elevens perpektiv. Genom att studera elevers upplevelser av jÀmstÀlldhet i klassrummet, ökar vÄr medvetenhet och sÄledes möjlighet att bemöta eleverna i vÄr kommande yrkesroll i enlighet med den rÄdande lÀroplanen. Resultatet av vÄr studie visar att det inte rÄder jÀmstÀlldhet i klassrummet, varken i Sverige eller Argentina..

Hur fungerar lÀrandet? Det Àr det frÄga som jag reflekterar över varje gÄng jag trÀffar elever eller funderar kring hur jag skall lÀgga upp ett nytt arbetsomrÄde. En viktig frÄga som jag i relation till mitt kommande profession vill ha svar pÄ. Hur ser religionskunskapslÀrarens tankar om vald pedagogik och metodik ut? De frÄgestÀllningar som kommer att vara ledande i man uppsats Àr följande: - Hur viktigt Àr det dialogiska samspelet i klassrummet för elevens lÀrande? - Existerar det dialogiska klassrummet i realiteten? - I vilken grad reflekterar religionskunskapslÀraren kring elevens lÀrandeprocess? För att utföra detta arbete har jag anvÀnt mig av empirisk metod i form av bÄde enkÀt och intervju.

Syftet med detta arbete har varit att utröna huruvida lÀrare verksamma i ?det berÀttande klassrummet? upplever eventuella konsekvenser som den fysiska klassrumsmiljön har för elevens lÀrande. I ?det berÀttande klassrummet? finns en specifik möblering och utrustning som baseras pÄ ett givet koncept. UtifrÄn ett fenomenologiskt synsÀtt genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra högstadielÀrare verksamma i ?det berÀttande klassrummet?.

I detta examensarbete har vi undersökt vilka förutsÀttningar det finns för elever med dyslexi att arbeta integrerat i klassrummet tillsammans med övriga klasskamrater och hur pedagoger arbetar ute pÄ skolorna med elever som har diagnosen dyslexi. För att fÄ en djupare förstÄelse har vi tittat nÀrmare pÄ diagnosens betydelse, vilka hjÀlpmedel som finns att tillgÄ för att underlÀtta arbetet i klassrummet för dyslektiker samt om det finns nÄgon förebyggande pedagogik mot specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och specialpedagoger fÄtt fram hur detta arbete kan se ut i dagens skola. Undersökningen genomfördes i tvÄ olika F-6 verksamheter belÀgna i Svedala kommun. Slutsatsen vi har dragit efter vÄr undersökning Àr att det idag finns stora möjligheter för elever att arbeta integrerat i klassrummet under alla av arbetsdagens timmar. Men vi stÀller oss ÀndÄ nÄgot tveksamma inför detta.

VÄrt övergripande syfte med denna undersökning Àr att finna ut i vilket syfte lÀrare anvÀnder drama i sin undervisning och hur de uppnÄr dessa. Vi har genom vÄr litteraturstudie dragit slutsatserna att drama Àr ett gott instrument för att skapa en sammanhÄllning i klassen, ett instrument för inlÀrning som ocksÄ i förlÀngningen skapar en trygghet i gruppen och en stÀrkt sjÀlvkÀnsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör ocksÄ för eleven skeenden inom historien sÄvÀl som samhÀllskunskapen som annars kan vara svÄra att förstÄ och arbeta kring. Genom att intervjua Ätta lÀrare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama Àr ett ypperligt instrument att anvÀnda som komplement till den traditionella undervisningen..

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida musik med fokus pÄ lÄttexter kunde skapa ett lustfyllt lÀrande hos eleverna. Vi vill Àven synliggöra hur lÀrare med hjÀlp av musiken i elevernas vardagskultur skapar tillfÀllen till reflektion och diskussion i klassrummet. Verktyg som anvÀnts vid dokumentation för vÄrt utvecklingsarbete har varit den deltagande observationen, loggboksanteckningar utifrÄn observationerna samt individuella och gemensamma reflektioner efter vÄra lektionstillfÀllen. Vi har utformat tre lektionsplaneringar som genomförts vid totalt fem tillfÀllen, dÄ de första tvÄ lektionsplaneringarna genomfördes i halvklass. VÄr slutsats Àr att musik som stöd för lÀrande kan skapa lustfyllda lektioner vilket i sin tur kan utveckla elevernas förmÄga att reflektera och diskutera i klassrummet..