Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka fyra gymnasieelevers erfarenheter av sprÄkundervisning i moderna sprÄk. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: ? Hur beskriver eleverna sin sprÄkundervisning? ? Vilka strategier anvÀnder sig eleverna av vid sprÄkinlÀrningen? ? Vilka teorier kring lÀrande gÄr att observera i elevernas undervisning? Underlaget till uppsatsen har varit fyra gymnasieelevers utsagor om sprÄkinlÀrning i form av kvalitativa intervjuer. Elevernas utsagor har analyserats med hjÀlp av olika teorier med anknytning till sprÄkinlÀrning. Slutsatsen Àr att denna sprÄkundervisning lÀgger tonvikten pÄ den sociala interaktionen, vilket speglar den forskning som har gjorts de senaste 30 Ären. Det visade sig Àven att det fortfarande finns spÄr av Àldre metoder i dagens undervisning, och att det Àr problematiskt att hitta en balans mellan lÀrarcentrerad och elevorienterad undervisning..

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka och försöka förstÄ ledarskap i klassrummet utifrÄn sex olika ledarskapsteorier. Inom tidigare forskning har det skett en viss utveckling dÀr man frÄn att kategoriserat ledarskapet inom tydliga ramar, istÀllet börjat se ledarskapet utifrÄn den kontext dÀr den befinner sig. Resultatet har blivit att man föresprÄkat ett situationsanpassat ledarskap.UtifrÄn frÄgestÀllningen Hur kan man förstÄ balansen mellan lÀrarens kontroll och elevernas sjÀlvkontroll i tvÄ olika Àmnen utifrÄn sex olika ledarskapsteorier? har fallstudie valts som metod. Med hjÀlp av videoobservationer och halvstrukturerade intervjuer har uppsatsskrivarna följt en musiklÀrare pÄ gymnasieskolan i hans vardagliga arbete.UtifrÄn analysen av empirin blirarbetets slutsats att informantens ledarskap Àr i linje med olika ledarskapsteorier utifrÄn vilken situation han befinner sig i.

Detta arbete har syftat till att undersöka huruvida ett designperspektiv pÄ slöjd skulle kunna göra Àmnet mer samhÀllsnyttigt. Dessutom undersöks hur design tas upp i undervisningen. Undersökningen bygger pÄ intervjuer genomförda med lÀrare och litteraturstudier. Intervjuerna har utgÄtt frÄn yrkesverksamma slöjdlÀrares Äsikter och tankar kring slöjd samt hur de har beskrivit sin undervisning. NÄgra av lÀrarna i undersökningen har nÄgon gÄng arbetat med nÄgon typ av designprojekt och funnit arbetssÀttet vÀldigt givande för bÄde sig sjÀlv och eleverna.

I detta arbete har jag gjort en jÀmförelse mellan en mÄngkulturell skola d.v.s. en skola dÀr det finns mÄnga olika kulturer, sprÄk, etniciteter blandade LahdenperÀ & Lorentz (2010), med en skola dÀr fördelningen mellan elever som har svenska som första sprÄk och elever som har det som andra sprÄk Àr jÀmn. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken betydelse lÀrare anser att deras undervisning i matematik har för elevens studieresultat i matematik. Jag har Àven kopplat detta till vilken betydelse lÀrarna anser att elevernas första sprÄk har för lÀrande i matematik. I början av arbetet har jag lyft fram olika faktorer som pÄverkar en elevs förmÄga att lÀra matematik med sÀrskilt fokus pÄ elevers första och andra sprÄk.

Syfte med vÄrt arbete Àr att belysa den praktiska omsÀttningen av de nya mÄlen för elever i skolÄr 3 och dÄ speciellt mÄlet angÄende storheten tid inom Àmnet matematik. Vi har intervjuat tre lÀrare om deras undervisning om tid mot de nya mÄlen och granskat lÀroböcker de anvÀnder. Vi lÀt Ätta av deras elever uppskatta tider av olika upplevda aktiviteter och har genom intervjuer granskat deras förstÄelse för tid. Resultatet visar att lÀrarnas tillvÀgagÄngssÀtt angÄende undervisning om tid skiljdes Ät. Medan tvÄ lÀrare undervisar omrÄdesvis beskriver den tredje lÀraren undervisning om tid som nÄgot hon integrerar i samtal med eleverna.

Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida undervisning, förÀldrar och lÀxor pÄverkar attityden till matematik hos barn i skolÄr tre. Studien genomfördes hösten 2005 i GÀllivare kommun. Vi har observerat undervisning i Är tre, intervjuat ett urval av eleverna i samma Är tre samt gjort en enkÀtundersökning bland förÀldrar till eleverna. Vi ser att bÄde undervisning och hemförhÄllanden pÄverkar barnets upplevelse av, och instÀllning till Àmnet. Resultatet visar att lÀxan i stort sett handlar om att hinna lÀngre i boken, nÄgot som alla parter tycks vara nöjda med.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att, genom elevintervjuer och klassrumsobservationer, ta reda pÄ vad som kan göra en lÀrare bra. Vi har intervjuat sex elever om vilka egenskaper som de tycker att en bra lÀrare ska ha och vilka egenskaper deras bÀsta lÀrare har. DÀrefter har vi observerat tvÄ lÀrare och försökt synliggöra deras egenskaper med retoriska begrepp. Vi har i huvudsak utgÄtt frÄn den klassiska retorikens begreppsapparat dÄ vi analyserat vÄra intervjuer och observationer. Utöver klassisk retorik har vi studerat litteratur som rör modern retorik samt retorik i en pedagogisk kontext.

Under vÄr avslutande vft prövade vi att arbeta tematiskt och Àmnesövergripande och med skönlitteratur som en central kunskapskÀlla. Syftet var att försöka omsÀtta nÄgra av de teoribildningar som vi mött i den högskoleförlagda delen av vÄr utbildning till praktisk undervisningsverklighet genom att gÄ in i rollen som en reflekterande praktiker. Syftet var ocksÄ att se hur de teorier som vi lÀrt oss pÄ lÀrarutbildningen fungerar i praktiken. För att genomföra detta valde vi att planera, genomföra, dokumentera och analysera ett Àmnesövergripande, erfarenhetspedagogiskt tema om vÀnskap i var sin Ärskurs sex under den avslutande vft:n pÄ fyra veckor. I detta arbete beskriver och tolkar vi den undervisning i temat som Anna ansvarade för.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur undervisningen bedrivs i nÄgra utvalda klasser i Är 1-5. Vi ville undersöka om lÀrarnas teoretiska stÀllningstaganden syns i den undervisning som de bedriver. Vi har observerat fem olika lÀrares undervisning och sedan intervjuat de berörda lÀrarna. Det gÄr att hitta spÄr av lÀrarnas teoretiska stÀllningstaganden i deras respektive undervisningssituationer. Vi kan dock konstatera att undervisningen ser mycket olika ut i de olika klasserna och att lÀrarens syn pÄ hur kunskap bildas pÄverkar undervisningen..

I denna uppsats behandlas begreppet ?lek i klassrummet?. Undersökningen omfattar lÀrarens uppfattning och anvÀndandet av leken i klassrummet som inlÀrningsmetod, samt elevernas uppfattning om lek och dessa ev. lekfulla inlÀrningssituationer. VÄra tvÄ huvudfrÄgor Àr: Hur undervisar lÀrarna pÄ ett lekfullt sÀtt i klassrumsundervisningen? Hur upplever eleverna lÀrarnas lekfulla inlÀrningssituationer? För att besvara dessa huvudfrÄgor anvÀnde vi oss av ytterliggare frÄgestÀllningar.

Den erfarenhet vi har frÄn skolans verksamhet Àr att det ofta Àr oroligt i klassrummen, oron i klassrummen försÀmrar inlÀrningssituationen för mÄnga elever. Vi ville med vÄrt arbete förbÀttra inlÀrningssituationen i klassrummet genom att minska oroligheterna med hjÀlp av fysisk aktivitet och samtal. Vi har med observationer och intervjuer studerat om vÄrt utvecklingsarbete fÄtt avseende effekt. Kan fysisk aktivitet leda till att oroligheterna minskar och vilket leder till att eleverna arbetar med det som de ska, det vill sÀga inlÀrningssituationen förbÀttras. Vi observerade 26 stycken elever i Är 3-4, samt intervjuade fyra elever frÄn denna klass.

AbstractFysisk miljö och inlÀrning Àr skriven av Christel Eriksson och Therese MÄrtensson. Vi har valt att göra en undersökning om klassrummets fysiska miljö pÄ tvÄ olika skolor, en friskola och en kommunal skola, för att se hur elever kan pÄverkas av den fysiska miljön i klassrummet. Den fysiska miljön innefattar sÄdant som möbleringen i klassrummet, ljudnivÄn och undervisningsmaterial. Den gÀller Àven skolgÄrden, matsalen och andra lokaler pÄ skolan men vi har valt att fokusera oss pÄ klassrumsmiljön. Undersökningen som vi har gjort Àr kvalitativ och innefattar bÄde observationer och intervjuer med elever och pedagoger.

Texten undersöker hur bildlÀrare och bildlÀrarstudenter anvÀnder sig av bildanalysen inom Àmnets undervisning. Metoder, begrepp och instÀllningar till bildanalys granskas ur ett lÀrarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. DÀrtill Àr ett förslag utformats till bildanalytiskt lÀrarmaterial som kan anvÀndas som ett grundlÀggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning..

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begrÀnsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som nÄgot som ger högt elevinflytande. DÀrför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lÀrare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar vÀxelvis med traditionell Àmnesundervisning och Àmnesintegrerade temaomrÄden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. FrÄgor som besvaras Àr vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begrÀnsa elevinflytande.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begrÀnsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som nÄgot som ger högt elevinflytande. DÀrför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lÀrare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar vÀxelvis med traditionell Àmnesundervisning och Àmnesintegrerade temaomrÄden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. FrÄgor som besvaras Àr vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begrÀnsa elevinflytande.