Att arbeta Àmnesintegrerat med matematikEn studie kring lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisningSyftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare sÄg pÄ Àmnesintegrerad undervisning i matematik. I denna studie undersöktes nÄgra lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisning. För att försöka förstÄ och beskriva respondenternas vardag anvÀndes den etnografiska forskningsmetoden. De metoder som anvÀndes för att samla in data till studien var deltagande observationer och intervjuer. De resultat och slutsatser som framkom i denna studie var att lÀrare kÀnde att det var viktigt att ge eleverna en möjlighet till djupare förstÄelse för hur de praktiskt kan anvÀnda matematiska verktyg och begrepp.

Krypteringens historia Àr lÄng och hÀndelserik, vilket ett system som Ceasarchiffer som snart Àr 2000 Är gammalt kan vittna om. Den hÀr litteraturstudien syftar till att ta dig som lÀsare med genom krypteringens utveckling frÄn antikens pergament till dagens datoriserade samhÀlle. PÄ vÀgen genom historien har studien som mÄlsÀttning att förklara för lÀsaren hur de olika krypteringssystemen som figurerat genom tiden har fungerat, och att lyfta fram matematik bakom systemen. Mot slutet av texten beskrivs dessutom hur kryptering skulle kunna fungera som inslag i skolans matematikundervisning. HÀr Àr syftet att inspirera lÀrare till att pröva pÄ nÄgot nytt i sin undervisning, vilket kan leda till ökad motivation.

Visionen om hÄllbar utveckling Àr komplex, men trots detta ska slöjdundervisningen enligt Skolverket bidra till att eleverna utvecklar kunskaper som frÀmjar en hÄllbar utveckling.Uppsatsens syfte Àr att belysa förutsÀttningar för meningsskapandet ifrÄga om hÄllbar utveckling i slöjdÀmnet. Den första delen Àr klargörande: diskurser identifieras i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdÀmnet. DÀrefter diskuteras potentiella konsekvenser i form av möjligheter och begrÀnsningar med fokus pÄ undervisningen och hÄllbar utveckling.Uppsatsens problemformuleringar Àr:1. Hur konstitueras slöjdÀmnet i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdÀmnet?2.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Lilian Nygren-­Junkin.

Föreliggande arbete inriktar sig pÄ lÀrares sÀtt att kommunicera i undervisning av ensemble dÀr de bemöter flera elever samtidigt. Med hjÀlp av videoobservationer av fyra lÀrare som bedriver undervisning av mindre ensembler pÄ gymnasiet har jag analyserat fram vilka kommunikationssÀtt som anvÀnds samt hur de anvÀnds. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av sÄ vÀl verbal som icke-verbal kommunikation i sin undervisning. Via flertalet multimodala och semiotiska resurser kommunicerar musiklÀrarna med sina elever under lektionens gÄng. De kommunikationssprÄk som förekommer Àr ett socialt, humoristiskt, auktoritÀrt, gestaltande, kunnigt och mÄlande sprÄk.

I detta arbete undersöks kunskap om brÄkbegreppet hos fyra olika lÀrare och hur de anvÀnder denna kunskap i sin undervisning. Resultaten diskuteras bl a med utgÄngspunkt frÄn Liping Mas bok Knowing and teaching elementary mathematics. Undersökningen har en subjektiv dimension bestÄende av intervjuer med lÀrarna. Begreppskunskapen fokuserar pÄ division av brÄktal, innehÄllsdivision och del ? helhetsaspekten.

Decimaltal uppfattas som ett komplicerat Àmne, bÄde för lÀrare och elever. Syftet med uppsatsen Àr att svara pÄ frÄgan hur verksamma lÀrare arbetar med decimaltal i sin undervisning i Ärskurs 5. Uppsatsen Àr baserad pÄ tre frÄgor gÀllande undervisningen om decimaltal. För att svara pÄ frÄgorna Àr arbetet lutat mot teorier som handlar om olika matematiska aspekter kopplat till decimaltal. De metoder som anvÀnts för insamlande av data i denna kvalitativa studie Àr genom observationer av undervisning och lÀrarintervjuer.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det finns ett samband mellan specialpedagogik och musisk undervisning. Jag vill ta reda pÄ om speciallÀrare/specialpedagoger anvÀnder sig av musisk undervisning. I examensarbetet har jag intervjuat tolv speciallÀrare/specialpedagoger, jag har Àven anvÀnt mig av litteratur dÀr jag frÀmst inriktat mig pÄ olika inlÀrningsstrategier. Detta gjorde jag för att finna lÀmpliga metoder som jag kan anvÀnda mig av i mitt dagliga arbete med elever. För att belysa vikten av olika inlÀrningsstrategier tar jag upp nÄgra forskares perspektiv pÄ lÀrande, lÀroplanen för grundskolan, specialpedagogikens historia och vad musisk undervisning Àr.

Denna studie Àr inriktad mot motorisk trÀning och utveckling hos förskolebarn. Studien syftar till att besvara frÄgestÀllningen:Hur pÄverkas den motoriska förmÄgan hos elever i en förskoleklass av en undervisning i idrott & hÀlsa som inriktas mot de grovmotoriska grundformerna?FrÄgan besvaras genom att jÀmföra den motoriska förmÄgan hos tvÄ grupper förskolebarn. En försöksgrupp, dÀr undervisning prÀglas av motorisk trÀning med inriktning mot de grovmotoriska grundformerna och en kontrollgrupp dÀr verksamheten leds av ordinarie lÀrare och dÀr observationsresultat visar att fÄ motoriska moment Àr inkluderade.Motivet bakom studien utgÄr ifrÄn förskolebarns sÀrskilda behov av motorisk trÀning och stimulering samt skolans uppdrag att eleverna i skolan; ?utvecklar sin motorik, koordinationsförmÄga och kroppsuppfattning? (Lpo 94).Inför studien lÀt vi bÄda grupperna genomföra en rad olika motoriska tester, vilka skapade ett dataunderlag som utgÄngspunkt.

Varje Är drabbas ett stort antal diabetiker av fotsÄrsproblem och det Àr vÄr uppgift som sjuksköterskor att genom olika former av undervisning försöka förebygga dessa. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan genom undervisning bidrar till att förebygga fotsÄr hos patienter med diabetes. Metoden Àr en litteraturstudie med granskning av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet presenterades som tvÄ teman, undervisning och kunskap och det framgÄr att sjuksköterskan kan anvÀnda sig av bÄde individuell och gruppundervisning för att förebygga fotsÄr. KunskapsnivÄn har visat sig vara bristfÀllig vad gÀller god omvÄrdnad vid fotvÄrd och författarna menar att en bidragande faktor till detta kan vara attityder till fötter samt kunskaper i sÄrvÄrd.

Denna rapport handlar om hur man som lÀrare kan variera undervisningen i matematik med en fokusering pÄ laborativ matematik. Den riktar sig frÀmst mot gymnasiet men Àr Àven aktuell för bÄde för yngre och Àldre Äldrar. Rapporten behandlar lÀrares och elevers syn pÄ undervisning samt ger konkreta förslag pÄ hur sÄdan undervisning kan gÄ till. Syftet med rapporten Àr att undersöka vad det finns för alternativ till traditionell undervisning och presentera dessa. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer dÀr jag tagit kontakt med lÀrare som Àr kÀnda för att anvÀnda alternativa undervisningsmetoder och laborativ matematik.

Syfte:Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare skattar faktorer, som i forskning visat sig betydelsefulla, för att kunna uppnÄ en fungerande inkluderande undervisning. Dessa faktorer har betydelse för alla elevers lÀrande och utveckling, men i föreliggande studie diskuteras dessa sÀrskilt utifrÄn elever i behov av sÀrskilt stöd.Teori:Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv dÀr samspel med andra ses som en förutsÀttning för lÀrande och utveckling. Det relationella perspektivet framkommer dÄ elevers svÄrigheter inte ses som individburna utan uppstÄr i mötet med undervisningskontexten.Metod:Studien har genomförts som en fallstudie i en kommun dÀr empirin samlats in genom en enkÀt till samtliga grundskollÀrare. Resultat:Det som undersökts Àr lÀrares skattning av framgÄngsfaktorerna skolledningens stöd, specialpedagogiskt stöd, arbetslagets funktion, kompetens/kompetensutveckling och elevens möjligheter. Studien visar att det som vÀrderas högst Àr tid.

Syftet med arbetet var att med hjÀlp av en kvalitativ analys av intervjuer genomförda pÄ en medelstor svensk gymnasieskola undersöka hur personalen uppfattar att sex- och samlevnadsundervisningen ser ut pÄ skolan samt vilka möjligheter som finns för utveckling av arbetet. Sex och samlevnadsundervisningen fungerar hÀr som ett exempel av den Àmnesövergripande undervisningen och framför allt den Àmnesövergripande undervisning som ligger under rektors ansvar. Tre lÀrare, tvÄ rektorer samt skolsköterskan intervjuades i vardera ungefÀr en timme. Resultaten visar att det finns en klar sex och samlevnadsundervisning pÄ skolan men att styrning och utvÀrdering av arbetet Àr bristfÀllig. Det finns ett behov av att styra upp och ta tillvara de resurser som existerar pÄ skolan.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka matematiklÀrares syn pÄ modern teknik samt pÄ vilket sÀtt de anvÀnder sig av den i undervisningen. För att undersöka detta anvÀndes kvalitativ intervju som metod. Intervjuundersökningen inkluderar 4 matematik- och naturvetenskapslÀrares synpunkter och tankar om modern teknik och internetanvÀndande i sin undervisning. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder den moderna tekniken som belöning, dÀr datortid anvÀnds för att locka elever att fÀrdigstÀlla uppgifter. De anvÀnder Àven modern teknik som samlingspunkt vid uppstartande av projekt eller Àmnesdel, exempelvis genom en projektor som visar upp filmklipp eller experimentinstruktioner.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina institutionella logiker och uppfattningar.