IKT och digitala redskap är något som ständigt förändras, utvecklas och blir en allt större del av undervisningen i den svenska skolan. Syftet med studien är att undersöka hur IKT används i undervisningen och hur eleverna ser på användningen av IKT, både fördelar och nackdelar. I studien används en kvantitativ metod i form av enkätundersökning med små inslag av kvalitativa frågor som vi lät 83 elever besvara. Eleverna går på högstadiet eller gymnasiet i södra Sverige. I resultatet presenteras hur IKT används i skolan, vilka fördelar och nackdelar IKT har enligt de tillfrågade eleverna.

Syftet med detta examensarbete är att studera hur fysikundervisningen ser ut i de tidigare åldrarna (årskurs 1-5). Vilka förutsättningar som finns för att undervisa i fysik och vilken betydelse dessa har för att eleverna ska uppnå målen i kursplanen i fysik. Vi har använt oss av både kvalitativ (intervju av verksamma lärare) och kvantitativ (enkät med de intervjuade lärarnas klasser) metod, med betoning på den kvalitativa metoden. På så vis fick vi ett bredare underlag att dra slutsatser av.Resultaten av vår studie visar att samarbetet mellan lärarna, som undervisar i fysik under de olika årskurserna, inte fungerar som det borde och därför är det omöjligt att säga om eleverna får tillräckligt med fysikundervisning för att nå samtliga mål i slutet av årskurs 5. Vi kom också fram till vad lärarna önskar att de skulle vilja förändra för att de ska kunna utveckla fysikundervisningen i rätt riktning.

Bakgrund: I takt med ökat välstånd, inkluderande försämrade kost och levnadsvanor, har diabetes typ II ökat signifikant i flera av världens länder. Därför är det viktigt med upplysning och information kring sjukdomen och vad man kan göra för att förhindra den. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur sjuksköterskan kan vara ett stöd till patienter med diabetes typ II så att hon/han bättre kan hantera sin sjukdom. Metod: En litteraturbaserad studie som baserades på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet utkristalliserades i tre teman; ?Regelbundenhet och kontinuitet?, ?Stöd och undervisning? och ?Självständighet? .

Studiens syfte är att studera hur lärare i år 7-9 ser på det faktum att no-undervisningen i de lägre åren ökat. Jag har främst intresserat mig av att studera effekterna av NTA-projektet, som utförligt beskrivs i arbetet. Jag är även nyfiken på hur samarbetet mellan lärarna i de olika åren fungerar samt hur lärarna ser på elevernas inställningar och attityder till de naturvetenskapliga ämnena. Jag redovisar olika teoretiska perspektiv för lärandet och ger exempel på lärandeteorier i no-undervisningen. Jag presenterar även forskning om naturvetenskaplig undervisning i de lägre åldrarna.

Examensarbetet handlar om fördelar/möjligheter, nackdelar/svårigheter med åldersblandad undervisning i skolan. Arbetet är sammanställt efter en litteraturstudie där syftet var att utveckla kunskap om åldersblandad undervisning.Litteraturstudien bygger på olika författares syn på åldersblandning i skolan, om dess fördelar/möjligheter-nackdelar/svårigheter. Den empiriska delen av arbetet är utförd på en skola med åldersblandat arbetssätt där följande frågeställningar har sökts svar på: Hur organiseras och bedrivs åldersblandad undervisning på en skola? Vilka fördelar och nackdelar finns med åldersblandad arbetsform på en skola?Vad tycker elevrna om åldersblandat arbetssätt på en skola? Studien visade bl.a på att gruppens förändring, i och med det årliga uppbrottet, kändes jobbigt för både elever och läraren. Det finns inte någon enkel lösning på vilket arbetssätt som är det bästa.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur fyra verksamma gymnasielärare tolkar begreppet individualisering, samt hur de undervisar utifrån läroplanens krav att de ska ha en individualiserad undervisning. Metoden för undersökningen är den kvalitativa intervjun och den har valts för att möjliggöra att en helhetsbild av respondenternas enskilda sätt att undervisa på kan åstadkommas. Resultatet visar att intervjupersonerna har en god förståelse för begreppet individualisering och att denna förståelse medfört att respondenterna upplever det som en omöjlighet att lyckas med att fullständigt individualisera sin undervisning. Det har framkommit ett mönster i hur dessa gymnasielärare undervisar, de påbörjar de flesta lektioner med en genomgång av det stoff som de avser att eleverna ska arbeta med under lektionen. Lektionen avslutas därefter med att eleverna får arbeta med undervisningsmaterialet på egen hand med läraren som hjälp om det skulle behövas.

Syftet med undersökningen var att se om elevernas förståelse och intresse för kemi påverkas av det sätt med vilken undervisningen bedrivs i ämnet.Arbetet bygger på en jämförande studie mellan två skolor. Den ena skolan arbetar med ett uppgiftsbaserat koncept och den andra bedriver en mer traditionell undervisning.Undersökningen består av fyra moment. Två olika typer av elevenkätundersökningar, auskultationer vid laborationer och teorilektioner, samt bedömning av elevsvar från två provfrågor vilka båda syftar till att belysa elevens förståelse för det efterfrågade. Alla moment har genomförts på de båda skolorna.Resultatet visar entydigt att de elever, som deltagit  i en uppgiftsbaserad undervisning, kan föra kemiska resonemang på en högre nivå och därmed visar de också en djupare förståelse för ämnet än vad de elever som blivit undervisade med så kallade traditionella metoder gör.Eleverna som deltagit i uppgiftsbaserad undervisning rankar kemiämnet högre  bland programmets olika ämnen jämfört med de andra eleverna. Samtidigt som de även visar ett större intresse för vidare studier inom kemi än de elever som deltagit i en mer traditionell undervisning.En anledning till skillnaderna  kan vara att eleverna i den uppgiftsbaserade undervisningen erbjuds många möjligheter till kemiska diskussioner med sina kamrater samtidigt som de uppmuntras till ett modelltänkande, vilket leder till att kemiämnet upplevs mindre abstrakt och därmed mer intressant..

Syftet med detta arbete är att få kunskap om hur tre KME-lärare definierar begreppet estetik, hur de vill använda sig av det i sin undervisning samt hur de sedan omsätter det till sin praktik. Vår metod är att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer med tre KME- lärare. Det empiriska material vi samlar in kommer vi ställa i perspektiv till begreppen modest och radikal estetik. Vårt arbete visar att retorik och praktik inte alltid överensstämmer. Det finns hos våra informanter en strävan om radikala anspråk på estetik, men i undervisningen går det att finna spår av modest estetik.

Föreliggande studien ämnar utreda fyra lärares förhållande till den musikintegrering som för samtliga teoretiska ämnen anges i Lgr11, samt vilka förutsättningar de upplever som nödvändiga för att bedriva denna form av undervisning. Resultaten jämförs med aktuell internationell forskning och granskas ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin för studien har insamlats genom fyra kvalitativa intervjuer med lärare som samtliga undervisar i teoretiska ämnen i årskurserna 1-4. Resultatet delger att lärarna i studien i mycket liten utsträckning, eller ingen alls, har erhållit utbildning för att bedriva musikundervisning. Således bedrivs denna undervisning i olika grad och med lärares enskilda musikkunskap som grund.

Första intrycket av en skola får man när man går över skolgården. Jag vill i detta arbete visa på att skolgårdens utformning är viktig för barnen, leken och behovet av att röra på sig. Leken är viktig för banens utveckling, enligt Vygotsky. Jag har i arbetet velat få fram hur skolgården skall vara utformad för leken och även för undervisning. Jag har valt att intervjua två personer som har erfarenhet av att utveckla skolgårdar.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur två olika lärare, på två olika skolor, använder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt hur detta påverkar deras elevers skrivförmåga. Vi har valt att titta på den normativa delen av elevernas skriftspråk, alltså vilka språkliga regler och normer som eleverna behärskar. De elever som har deltagit i undersökningen har alla ett annat modersmål än svenska. Anledningen till att vi har valt detta undersökningsområde är att det under vår utbildning framhållits hur viktig skönlitteraturen är för elevers språkutveckling, och vi var intresserade av hur det visade sig i elevers skriftspråk. Vi kom fram till att de två lärarna arbetar på olika sätt med skönlitteratur och att den skillnad som fanns mellan de olika klasserna var att eleverna från den klass där det arbetades mycket med skönlitteratur hade ett mer beskrivande språk, de använde många och varierade verb och adjektiv när de skrev.

I den svenska skolan är tendensen att dialogisk undervisning förbises till förmån för den monologiska undervisningen. Syftet med denna uppsats var därför att studera hur den dialogiska undervisningen kan realiseras i svenska klassrum och samtidigt undersöka och analysera elevernas attityder till och upplevelser av att arbeta enligt den dialogiska undervisningen. Metoden för uppsatsens genomförande har varit kvalitativa studier i två klasser som läste svenska som andraspråk i årskurs 9. De kvalitativa studierna bestod av deltagande observationer av den i klassrummet dialogiskt organiserade undervisningen och kvalitativa forskningsintervjuer med sammanlagt fyra av eleverna. Uppsatsen har konstaterat att i de två observerade klassrummen har den dialogiska undervisningen realiserats genom att eleverna låtits integrera läsning av skönlitteratur med skrivande och samtalande samt genom en av läraren konsekvent användning av autentiska och öppna frågor, uppföljning och positiv bedömning.

Syftet med den här studien är att undersöka sex gymnasieelevers upplevelser av betydelsen avde relationer de har till sina lärare. Frågeställningen rör relationens värde för eleven och vadsom påverkar dess kvalitet. Undersökningen är gjord utifrån den relationella pedagogikensperspektiv, vilket bland annat innebär att relation och undervisning är beroende av varandra. I undersökningen användes intervjuer som metod. Resultatet visar att relationens kvalitet harstor betydelse för de intervjuade eleverna och att faktorer som kommunikation, bemötande,trygghet och motivation är faktorer som är avgörande i elevernas beskrivningar av relationenskvalitet.

Syfte:Studiens syfte är att undersöka hur lärare skattar faktorer, som i forskning visat sig betydelsefulla, för att kunna uppnå en fungerande inkluderande undervisning. Dessa faktorer har betydelse för alla elevers lärande och utveckling, men i föreliggande studie diskuteras dessa särskilt utifrån elever i behov av särskilt stöd.Teori:Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där samspel med andra ses som en förutsättning för lärande och utveckling. Det relationella perspektivet framkommer då elevers svårigheter inte ses som individburna utan uppstår i mötet med undervisningskontexten.Metod:Studien har genomförts som en fallstudie i en kommun där empirin samlats in genom en enkät till samtliga grundskollärare. Resultat:Det som undersökts är lärares skattning av framgångsfaktorerna skolledningens stöd, specialpedagogiskt stöd, arbetslagets funktion, kompetens/kompetensutveckling och elevens möjligheter. Studien visar att det som värderas högst är tid.

Med stöd i de nuvarande styrdokumenten finns möjlighet att organisera undervisning som i högre utsträckning skulle gynna flerspråkiga elevers skolframgång. Att ett stort antal elever med annat modersmål än svenska lämnar grundskolan med ofullständiga betyg är ett tecken på att dessa möjligheter inte utnyttjas. Undervisning i ämnet svenska som andraspråk och eventuellt någon timmes modersmålsundervisning i veckan räcker ofta inte till som stöd för att inhämta kunskaper i andra skolämnen då fokus i de förra i allmänhet ligger på språkets formsida. Det krävs därför att klass/ämneslärarna tar större ansvar över elevernas språkutveckling. Syftet med den föreliggande fallstudien är att undersöka hur en lärare organiserar och arbetar med språkutvecklande ämnesundervisning.