Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.

Vi presenterar vÄrt examensarbete i form av projektredogörelse med tillhörande estetisk gestaltning i form av en barnbok. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger som arbetar aktivt med hÄllbar utveckling. Syftet med intervjuerna var att samla in material om deras arbetssÀtt gÀllande motivations och inspirationsarbete om hÄllbar utveckling. Resultatet tillsammans med litteratur och teorier presenterar vi i en barnbok. Barnbokens syfte Àr att motivera och inspirera barn att arbeta med hÄllbar utveckling..

Arbete med hÄllbar utveckling Àr ytterst aktuellt i dagens samhÀlle. I detta arbete spelar lÀrarna en betydelsefull roll. Skolor kan idag ansöka om att fÄ en miljöcertifiering för att pÄ ett naturligt och engagerande sÀtt fÄ in och stimulera miljöfrÄgorna i skolans och förskolans dagliga verksamhet. De tvÄ certifieringar som finns idag Àr UtmÀrkelsen Miljöskola och Grön Flagg. Vi har framförallt undersökt om elever pÄ en miljöcertifierad skola har ökad insikt inom den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling.

Sammanfattning: Det Àr mÄnga familjer som flyttar till Sverige och deras barn börjar grundskolan hÀr i landet. Jag har i min studie valt syftet att undersöka hur skolan organiserar sin undervisning för dessa nyanlÀnda elever. I min studie har jag sÀrskilt fokuserat pÄ dessa elevers inlÀrning av svenska som andrasprÄk och hur övergÄngen sker frÄn förberedelseklass till ordinarie klass men ocksÄ vad modersmÄlet har för betydelse för dessa elever. Tidigare forskning har visat att de nyanlÀnda eleverna har haft olika problem som pÄverkat deras utbildning och utveckling i skolan. LÀrares erfarenheter har visat att pedagoger överlag borde vara mer medvetna om de svÄrigheter som elever uppvisar inför inlÀrning av ett nytt sprÄk.

Det huvudsakliga syftet med den hÀr studien var att fÄ ta del av pedagogers syfte med naturvetenskaplig undervisning för grundskolans lÀgre Äldrar och undersöka hur deras syften motsvarar sturdokumenten. För att undersöka hur en grupp om sex pedagoger tÀnker och planerar kring naturvetenskap utförde jag sex intervjuer med fritidspedagoger, förskollÀrare och lÀrare. Resultatet visade att alla de tillfrÄgade pedagogerna hade klara syften som till en viss del motsvarar de mÄl som stÄr i kursplanen för de naturorienterande Àmnena och lÀroplanen, Lpo 94. Pedagogerna svarade vÀldigt lika varandra och det gav ett tydligt resultat av vad pedagogerna anser Àr det viktigaste som barn behöver lÀra sig inom naturvetenskap. De ansÄg att det viktigaste var att barnen förstod naturen som de möter runtomkring sig och att det fÄr kunskap som de kan knyta an till sin vardag.

En studie om lÀrarstudenters sÀtt att erfara bedömning av ett filmarbete. De utgÄr frÄn att teknik Àr centralt men visar efter arbetet till att de vilja bli bedömda baserat pÄ uttrycksfullhet och innehÄll. Studenterna har starkt divergerande tankar om betygens funktion och arbetet visar inga starka samband till andra attityder. Uppsatsen diskuterar Àven förutsÀttningarna för estetiska lÀroprocesser under en mÄlstyrd befattningsutbildning..

Denna studie har utgÄtt frÄn kvalitativa forskningsintervjuer med sju pedagoger frÄn Norrbottens lÀn för att undersöka IKT:s roll i undervisningen, framförallt i Àmnet Engelska i Är 4-6. Vi ville Àven skaffa oss en uppfattning kring pedagogernas tankar, kunskaper och Äsikter om IKT i undervisning generellt.Studien visar att IKT-anvÀndningen frÀmst sker i NO- och SO-Àmnena medan anvÀndningen i engelskÀmnet inte Àr lika frekvent. I engelskundervisningen upplevs IKT Àven vara ett stöd och en förstÀrkning för majoriteten av pedagogerna. Alla tillfrÄgade lÀrare anvÀnder fÀrdigtryckta lÀromedel som en bas i engelskundervisningen, vilket pÄvisar att lÀroböcker fortfarande har en stor plats i det Àmnet. Vidare visar denna studie att fÄ lÀrare har Àmnesutbildning i Engelska och kompetenser i IKT, vilket Àr tvÄ viktiga faktorer för att skapa en varierad undervisning.

Syftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur idrottslÀrare uppfattar hÀlsobegreppet samt hur de utformar undervisningen för att frÀmja elevernas hÀlsa. Som metod för studien anvÀndes den kvalitativa intervjun. Resultaten som framkommer visar att idrottslÀrarna tycker att hÀlsa Àr ett samspel mellan fysiska, psykiska och sociala aspekter. Vidare framkommer det att skolans undervisning i hÀlsa bör baseras pÄ fysisk aktivitet, för att utifrÄn denna plattform förgrena sig i hÀlsobegreppets och kursplanens övriga bestÄndsdelar..

I media förs en debatt om var lÀrande bör ske samt hur det ska gÄ till. Utomhusundervisning kan vara en tÀnkbar lÀrandemetod. PÄ senare tid har det blivit allt mer inne att vara ute bland skolans lÀrare. Denna studies syfte Àr att belysa vilka uppfattningar lÀrare har om undervisning utomhus och dess betydelse för elevers lÀrande. Eftersom dagens skola Àr mÄlstyrd sÄ Àr det upp till varje lÀrare att sjÀlv avgöra hur undervisningen ska utformas.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om begreppet hÄllbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien anvÀnds kvalitativa intervjuer dÀr förskollÀrare av olika kön, i olika Äldrar och pÄ tvÄ olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns mÄnga olika sÀtt att arbeta med hÄllbar utveckling i förskolan. Denna studie utgÄr frÄn att hÄllbar utveckling bestÄr av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollÀrarna har god kÀnnedom om begreppet hÄllbar utveckling men att det inte Àr ett begrepp de anvÀnder.

Sammanfattning Odqvist, Caroline. (2007) Undervisning i ridning under adolescensen ? vad motiverar eleverna? Teaching riding during adolescent - What does motivate the students? Skolutveckling och ledarskap. LÀrarutbildningen Malmö Högskola Syftet med mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ mer om hur elever med ridundervisning i gymnasieskolan upplever en del av de bakomliggande faktorer som motiverar dem till att fortsÀtta utöva sitt intresse under adolescensen. Vidare vill jag Àven undersöka vad eleverna uppfattar som positiv pedagogik och vad vi som lÀrare dÄ kan göra för att fÄ eleverna mer motiverade.

Undervisas alla elever inom ramen för den ordinarie undervisningen? Eller Àr det kanske sÄ att den allmÀnna uppfattningen gÀllande synen pÄ de elever som Àr i behov av extra stöd Àr att de Àr ovilliga att lÀra? Hur uppfylls skolans samhÀllsuppdrag? Varför vÀljs just detta upplÀgg? Detta Àr alla starka frÄgor som kanske inte alltid Àr lÀmpliga att uttrycka just pÄ detta vis men likvÀl otroligt viktiga att lyfta för att som framtida aktiv lÀrare kunna leva upp till mitt pedagogiska uppdrag utifrÄn gÀllande styrdokument. Jag har dÀrför genom denna fallstudie, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, undersökt vilket arbete som utförs av nÄgra lÀrare i grundskolans senare Är för att kunna inkludera elever med speciella utbildningsbehov i matematik i den ordinarie undervisningsgruppen.Genom att anvÀnda mig utav deltagande observationer med pÄföljande semistrukturerade lÀrarintervjuer i en kvalitativ fallstudie kom jag fram till att ett inkluderande arbete mÄste ses ur flera dimensioner dÀr individens personliga utveckling till aktivt deltagande samhÀllsmedborgare bör vara frÀmsta prioritet. Resultatet visar att en inkluderande undervisningsmiljö inte nödvÀndigtvis Àr beroende av varje individs deltagande i den ordinarie undervisningsgruppen utan att det gemensamma arbetsklimatet pÄ hela skolan i vidare mening Àr det som avgör om en inkluderande undervisning uppnÄtts och att man av denna anledning bör stÀlla sig frÄgan om synen pÄ en inkluderande undervisning behöver omvÀrderas för att kunna uppnÄ syftet med densamma..

Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken pÄverkar och Àr en förutsÀttning för att barnen ska utvecklas inom dessa omrÄden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna Àr genom förda pÄ en skola i södra Sverige, i en 1:a klass..

Syftet med min studie var att undersöka om elevernas matematiska förstÄelse i taluppfattning inom brÄktal kunde förbÀttras med hjÀlp av Learning Study metoden.Learning Study Àr en metod som fokuserar pÄ elevernas missförstÄnd (kritiska aspekter) i lektionens mÄl (LÀrandeobjekt) samt lÀrarens professionella utveckling och lÀrarsamverkan i skolan.För att utföra studien behöver man minst tvÄ klasser med olika lÀrare. I metoden fokuserar man pÄ tvÄ aspekter, lÀrarens undervisning och elevresultaten efter tvÄ planerade tester.De kortsiktiga studieresultaten ökade för de deltagande klasserna men i olika hög grad vilket talar för att metoden inte Àr ett sÀtt att nÄ alla elever. Metoden krÀver mycket tid och ett lÄngsiktigt arbete.Nyckelord: Learning Study, matematisk förstÄelse och brÄktal..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta examensarbete var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i valet av undervisningsform mellan kommunala, invandrartÀta högstadieskolor och kommunala, invandrarglesa högstadieskolor i Stockholm. FrÄgestÀllningar som söktes svar pÄ var om kön, Älder, utbildning och tidigare arbetserfarenheter pÄverkar huruvida lÀrare vÀljer att anvÀnda samundervisning eller könssegregerad undervisning.MetodBakgrunden till uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr sam- och könssegregerad undervisning diskuteras. Den teoretiska utgÄngspunkten för denna uppsats Àr ur ett kulturellt- och könsperspektiv. I den litteratur som vi har tagit del av har vi valt att fokusera pÄ att hitta svar pÄ frÄgestÀllningarna för att sedan kunna jÀmföra dessa med vÄr egen studie.Studien har gjorts med kvalitativa intervjuer av 16 stycken idrottslÀrare pÄ kommunala högstadieskolor. En kvinnlig och en manlig lÀrare frÄn fyra invandrartÀta skolor, respektive fyra invandrarglesa skolor har deltagit i undersökningen.