Studiens syfte Àr att bidra till en större förstÄelse om hur barn tÀnker och handlar kring konceptet hÄllbar utveckling. HuvudfrÄgan lyder Vilka tankar har barn i skolÄr 2 om sin egen handlingskompetens nÀr det gÀller den ekologiska dimensionen inom hÄllbar utveckling? Mer specifikt undersöks i studien: - Vilka kunskaper i miljöfrÄgor beskriver barnen? - Vilka erfarenheter har barnen av arbete för en hÄllbar utveckling? - Vilka kÀnslor av ansvar redogör barnen för? Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr begreppet handlingskompetens, dÀr en handling sker med avsikt, och en modell för Environmentally Responsible Behavior (ERB) dÀr faktorer som kan pÄverka miljövÀnliga handlingar tas upp. Dessa mycket individuella och sociala koncept kompletteras med de konsekventa och följdriktiga teorier om det kognitiva lÀrandet och barns utvecklingsstadier som Jean Piaget utformat. Nio barn i skolÄr 2 pÄ en medelstor skola i SkÄne blev intervjuade och deras svar visar pÄ stor variation bÄde i kunskaper, erfarenheter och kÀnslor för miljöfrÄgor. Barnens svar Àr mycket individuella men har ÀndÄ gemensamma teman som omsorgen för djur och praktisk erfarenhet av sopor och skrÀp i naturen.

Ämnesvalet, lĂ€roboksanvĂ€ndning intresserade oss eftersom mĂ„nga nyexaminerade lĂ€rare har en större möjlighet att bli styrda av lĂ€roboken i deras undervisning. LĂ€roboksanvĂ€ndningen i matematik har under flera Ă„r blivit kritiserad, men trots det anvĂ€nds lĂ€roboken i stor utstrĂ€ckning Ă€ven idag. Syftet med denna studie Ă€r att presentera lĂ€rare och elevers attityder till lĂ€roboken. Vi vill Ă€ven visa hur lĂ€rare anvĂ€nder lĂ€roboken i deras undervisning samt vilken plats den fĂ„r. AnvĂ€nder de lĂ€roboken i sin undervisning eller undervisar de utan den? Om de anvĂ€nder lĂ€roboken, hur mycket anvĂ€nds den dĂ„? Om de inte anvĂ€nder den, hur undervisar dĂ„ lĂ€raren utan lĂ€roboken? Denna text Ă€r skriven ur ett sociokulturellt perspektiv pĂ„ lĂ€rande.

Studiens syfte var att undersöka populĂ€rkulturens plats i undervisningen och i vilken grad den prioriterades av lĂ€rarna nĂ€r de skulle planera sin undervisning. Vidare syftades studien till att undersöka om lĂ€rarnas egna kunskaper om populĂ€rkulturen bidrog till deras förhĂ„llningssĂ€tt av populĂ€rkulturen. Även elevernas uppfattning om populĂ€rkulturen i deras undervisning har undersökts.Studiens empiriska underlag utgjordes av kvalitativa intervjuer med fyra lĂ€rare och fyra elever. De fyra lĂ€rarna som deltog var alla lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r och har varit verksamma mellan 1,5 ? 10 Ă„r.Resultatet i studien visade att alla fyra lĂ€rare inte i första hand prioriterade populĂ€rkulturen nĂ€r de planerade sin undervisning.

I den nationella utvÀrderingen av grundskolan tycker förÀldrarna att Àmnet Idrott och hÀlsa Àr de femte viktigaste Àmnet i skolan dÄ det gÀller utveckling och lÀrande. I vÄr undersökning vill vi ha svaret pÄ vilka faktorer som pÄverkar förÀldrarnas instÀllning till Àmnet Idrott och hÀlsa. Vi vill Àven veta om det finns ett samband mellan förÀldrarnas instÀllning till sina barns Idrott och hÀlsa undervisning och sin egna motsvarande undervisning nÀr de sjÀlva gick i skolan. En annan frÄga vi stÀller oss Àr vad som gör Àmnet sÄ populÀrt dÄ det hamnar pÄ femte plats i den nationella utvÀrderingen av grundskolan. Denna studie tyder pÄ att förÀldrarna inte har sÄ stor insikt i syftet med Idrott och hÀlsa som skolÀmne.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka tankar och attityder lÀrare pÄ en högstadieskola i Mellansverige har kring valet att köpa in iPads till eleverna. Ytterligare punkter Àr att undersöka hur lÀrare implementerar iPaden i undervisningen. En metodkombination av intervju och observation har genomförts för att fÄ fram den data nödvÀndig för studien. Det resultat och de slutsatser som framkommit vid denna undersökning Àr att lÀrarna ansÄg att iPaden tvingar lÀrare till utveckling, att elever och lÀrare kan arbeta mer kreativt pÄ en iPad jÀmfört med en bÀrbar dator samt det lÀsprojekt som skett Äret innan iPads köptes in till eleverna tycks ha gjort lÀrarna positivt instÀllda till implementeringen av iPads i undervisningen. LÀrarna tycks Àven anvÀnda iPaden nÀr undervisningen gagnas av den..

Syftet med denna uppsats Àr att konstruera ett antal undervisningsexempel i Excel för lÀrare och elever i gymnasieskolan.I dagens nÀringsliv sÄ vill man ha kort utvecklingstid av nya produkter. För detta sÄ anvÀnds exempelvis Excel och modeller av verkliga scenarion. Det blir dÀrför viktigt/nödvÀndigt för dagens gymnasieelever att vara vÀl förtrogen med dessa utvecklingsverktyg.Enligt skolverket, (2002) sÄ skall mÄl i kursplanen i Àmnet matematik i gymnasieskolan strÀva mot:Skolan skall i sin undervisning i matematik strÀva efter att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur matematiken anvÀnds inom informationsteknik, samt hur informationsteknik kan anvÀndas vid problemlösning för att ÄskÄdliggöra matematiska samband och för att undersöka matematiska modeller.Vi menar att datorstödd undervisning kan vara behjÀlplig för att frÀmja inlÀrningen och höja elevernas motivation. I vÄra exempel har vi utgÄtt ifrÄn att lÀrare skall kunna anvÀnda sig av dessa exempel utan nÄgon större förberedelsetid. LÀraren kan vÀlja om han vill anvÀnda exemplen sÄ som de Àr eller förÀndra exemplen.

Arbetet med den tidiga lÀs- och skrivundervisningen hos sex intervjuade lÀrare skildras i denna studie. Syftet Àr att redogöra för idag verksamma lÀrares undervisning av tidig lÀs- och skrivutveckling samt bringa klarhet i huruvida de anvÀnder sig av specifika metoder som stöd i arbetet. Vilka metoder Àr i sÄdana fall aktuella och arbetar samtliga lÀrare pÄ samma sÀtt? Studien avser Àven ta del av hur elevers individuella behov bemöts i undervisningen samt hur lÀrarna i studien arbetar för att möta eleverna pÄ den kunskapsnivÄ de befinner sig. Empirin grundar sig i semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att fÄ djup och helhet inom undersökta företeelser.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ, beskriva och förstÄ vad nÄgra pedagoger pÄ en skola har för uppfattning om fostran utifrÄn lÀroplanens vÀrdegrund i samband med deras undervisning och hur de arbetar för att integrera denna fostran i sin undervisning. Metoden som har anvÀnts för att fÄ svar pÄ detta Àr kvalitativa intervjuer av tre verksamma pedagoger samt en litteraturstudie för att redovisa vad som tidigare finns att tillgÄ inom Àmnena fostranoch vÀrdegrund. Resultatet visar att Lpo94 ansÄgs som det dokument skolans verksamhet vilar pÄ och att fostran utifrÄn detta skapar goda samhÀllsmedborgare. Det var viktigt för pedagogerna att i skolan förmedla att alla mÀnniskor har lika vÀrde och samma rÀttigheter. Det frÀmsta sÀttet som pedagogerna anvÀnde för att fostra utifrÄn skolans vÀrdegrund var genom samtal, diskussioner och reflektioner.

I denna uppsats undersöks förhÄllandet mellan engelska och svenska inom högre utbildning i Sverige. Syftet Àr att undersöka hur mycket undervisning och kurslitteratur som Àr pÄ engelska, samt att undersöka studenternas upplevelser av engelska i undervisningen. TvÄ enkÀter delades ut till studenter pÄ Högskolan i Skövde. EnkÀt 1 innehöll korta frÄgor om hur mycket kurslitteratur och undervisning som var pÄ engelska, och delades ut till 50 studenter inom flera olika ÀmnesomrÄden. EnkÀt 2 innehöll samma frÄgor som EnkÀt 1, kombinerat med ett antal öppna frÄgor.

MÄnga barn tillbringar en stor del av sin tid pÄ fritidshem tillsammans med en eller flera fritidspedagoger. Denna studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som fritidspedagoger har om barnens utveckling. Tycker fritidspedagogerna att det ingÄr i deras roll att följa och bedöma hur barnen utvecklas? Hur anvÀnder de dokumentation och andra instrument för att följa denna utveckling? Slutligen avser undersökningen att ta reda pÄ vad fritidspedagogerna gör med den kunskap som de har om barnen. Denna studie Àr en kvalitativ studie dÀr sju fritidspedagoger, tre kvinnor och fyra mÀn, i Kristianstad kommun har intervjuats.

SyfteSyftet med studien var att inom ramen för en fallstudie, skapa fördjupad förstÄelse för sÄvÀl klasslÀrares som speciallÀrares hinder och möjligheter att pÄ gruppnivÄ utveckla elevers matematiska kunskaper. Studien har haft en sÀrskild inriktning mot elever i behov av sÀrskilt stöd.Forskningsansats och metodStudien har genomförts utifrÄn en hermeneutisk-fenomenologisk ansats. Inom fenomenologin uppmanas forskaren att ?gÄ tillbaka till sakerna sjÀlva?, samt att vara följsam mot forskningsfenomenet. Studien utgÄr frÄn att den livsvÀrld vi deltar i Àr för-givet-tagen och att vi sÀllan reflekterar över den och Àr omedvetna om varför vi gör som vi gör.

Detta arbete Àr en variationsteoretisk studie i hur elevers lÀrande i naturvetenskap pÄverkas av undervisningens utformning. En sÄ kallad ?learning study? utfördes med tvÄ grupper ur en femteklass. Grupperna undervisades i tvÄ omgÄngar med utvÀrdering och utveckling av undervisningsmaterialet mellan. Elevernas för- och efterförstÄelse kartlades med hjÀlp av intervjuer och grupperna jÀmfördes med avsikt att undersöka hur de olika undervisningstillfÀllenas utformning pÄverkade elevernas lÀrande.

Abstract Jessica Jönsson (2011). MÄngkulturell eller monokulturell undervisning: en studie om pedagogers förhÄllningssÀtt i etniskt homogena svenska skolor. Malmö högskolan: LÀrarutbildningen. Jag har genomfört en undersökning i en kommun dÀr skolorna inte prÀglas av det mÄngkulturella samhÀllet. De undersökta skolorna ligger i en grannkommun till Malmö. I denna kommun Àr antalet barn med icke svensk hÀrkomst vÀldig lÄg vilket gör att skolorna i denna kommun betraktas som etnisk homogena. Syftet med denna studie har varit att öka kunskaper om vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna har och om de förbereder eleverna för det mötet med den mÄngkulturella samhÀlle de lever i.

Studiens syfte Àr att undersöka förskolepedagogers Äsikter kring pedagogiskt dramasom metod och dess möjligheter till att utveckla reflekterande tÀnkande. EnligtlÀroplanen för förskolan (Lpfö 98, 1998) Àr pedagogiskt drama en metod som böranvÀndas för att underlÀtta utveckling och lÀrande. Den metod som valts förundersökningen Àr en kvalitativ metod baserad pÄ öppna frÄgor. Undersökningenriktar sig till utbildade förskolepedagoger verksamma inom den kommunalaförskolan, dÀr sex pedagoger medverkar i studien. Teoretiska utgÄngspunkter förstudien baseras pÄ Vygotskijs och Deweys teorier om utveckling och lÀrande.Resultatet för undersökningen visade att respondenterna inte Àr fullt medvetna omvad pedagogiskt drama innebÀr, men att reflekterande processer Àr viktigt för barnslÀrande och utveckling..

Detta Àr en studie riktad mot hÄllbarhetsarbete i förskolan. Syftet med studien Àr att undersöka barns intraaktioner i Äterbrukande praktiker och med Äterbruksmaterial, vilket har genomförts genom analys av tidigare forskning kring Àmnet samt analys av empiriskt material insamlat pÄ en Grön Flagg-förskola i Stockholm. Studien har en kvalitativ etnografisk ansats med fotografier, observationer och gÄturer som insamlingsmetoder. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjÀlp en materiell-diskursiv analysmetod, som grundar sig i Barads agentiskt realistiska teoribildning. I denna studie pÄvisas materialiteters och diskursers ömsesidiga pÄverkan pÄ hur fenomen skapas ? i detta fall hur fenomenet barn som frÀmjare för hÄllbar utveckling blir till.