Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att belysa hur invandrarelever uppfattar undervisning i mindre grupper i förhÄllande till undervisning i normalstor klass samt hur de uppfattar att deras eget lÀrande förÀndras vid undervisning i mindre grupper. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor valde vi en kvalitativ metod med tre olika informationsinsamlingsmetoder: enkÀter, intervjuer samt observationer. Detta kallas för metodtriangulering och var ett sÀtt för oss att fÄ en sÀkrare bild av uppfattningarna. Den undersökta elevgruppen bestod av sexton elever av tretton olika nationaliteter/minoriteter. Resultatet tyder pÄ att eleverna uppfattar att gruppens storlek Àr avgörande för elevernas eget lÀrande samt att deras egen syn pÄ sitt lÀrande förÀndras..

I Utbildning i svenska för invandrare (SFI) ryms flera logopediskt intressanta omrÄden. För att fÄ en större inblick i SFI gjordes dÀrför denna kvalitativa studie över lÀrares syn pÄ undervisning inom SFI med hjÀlp av tvÄ fokusgruppintervjuer och grundad teori som forskningsansats. Denna studie har som huvudsyfte att spegla hur SFI-lÀrare ser pÄ sÄvÀl sin egen undervisning som undervisning inom detta omrÄde i stort. Vidare frÄgar sig författarna hur lÀrare ser pÄ de sprÄkliga omrÄdena: fonologi, grammatik, lexikon, pragmatik samt lÀs- och skrivförmÄga. Uppsatsen genomsyras av tre huvudteman;samhÀlle, SFI-undervisning och individ, som uppstÄtt under pÄgÄende studie.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers syn pÄ undervisning och lÀrande. Undersökningen visar vad elever tycker Àr bra lektioner och nÀr de tycker att de lÀr sig bÀst, samt undersökt detta i relation till skolans styrdokument. Anledningen till detta Àr att skolans lÀroplan tillsammans med Skolverkets AllmÀnna rÄd ger lÀrare rÄd om hur de bör planera och genomföra undervisning för att nÄ bÀsta resultat med vÄra elever.Undersökningen Àr kvantitativ i form av en enkÀtundersökning som genomförts som totalundersökning pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun i Sverige. EnkÀten bestÄr av pÄstÄenden om undervisning och lÀrande och Àr konstruerad utifrÄn en begreppsdefinition som bygger pÄ svensk skolas styrdokument och aktuell forskning.Resultaten visar att elever lyfter fram tydlighet och relationer som viktigast för god undervisning och effektivt lÀrande. Undervisningsmetoder framstÄr som minst viktiga.

Storform Ă€r ett viktigt element i varje pianists utveckling. För att kunna nĂ„ en optimal teknik i de olika musikaliska typerna inom storform, som sonater och konserter, mĂ„ste pianisten genomgĂ„ en vĂ€g som Ă€r full med teknisk övning. Övning ger i sin tur en alldeles sĂ€rskild möjlighet att vara reflekterande, samt att Ă€ga sitt lĂ€rande. Det Ă€r en utmanande och livslĂ„ng process att utvecklas som musiker. Faktiska problem med teknisk inlĂ€rning av storform i pianospel Ă€r grundlĂ€ggande i mitt arbete.

HÄllbar utveckling Àr ett aktuellt Àmne som inte lÀngre kan förbises pga. diverse orsaker som tidsbrist, ekonomiska resurser och ren bekvÀmlighet, som kan utgör hinder för den enskilda konsumenten. Naturen, miljön och vÄr omvÀrld lÄter inte vÀnta pÄ sig. VÀrlden har förbrukat mycket av vÄra gemensamma resurser. HÄllbar utveckling borde kunna genomsyrar de flesta Àmnen i stort och smÄtt pÄ en tvÀrvetenskaplig nivÄ.

Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.

Syftet med arbetet Àr att genom litteraturstudier och intervjuer söka svar pÄ frÄgor rörande högstadielÀrares syn pÄ undervisningen inom kunskapsomrÄdet sex och samlevnad. DÀrtill beskrivs skolornas organisation av denna undervisning, vad som ingÄr i kunskapsomrÄdet samt hur man lÀgger upp och genomför en vÀrdefull undervisning. De för arbetet centrala frÄgestÀllningarna Àr; - Vilka mÄl finns för sex- och samlevnadsundervisningen? - Uppfylls mÄlen för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan? - Vad bör sex- och samlevnadsundervisningen innehÄlla för att den skall kÀnnas vÀrdefull? - Vilka undervisningsformer lÀmpar sig för kunskapsomrÄdet sÄ att det skall kÀnnas vÀrdefullt? Studien inleds med en litteraturgenomgÄng. I denna ges en historisk Äterblick pÄ sex- och samlevnadsundervisningens utveckling, en redogörelse för vad styrdokumenten anger för kunskapsomrÄdet, en sammanfattning av Skolverkets granskning av sex- samlevnadsundervisningen, samt kunskapsomrÄdets innehÄll och metod.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur en tvÄsprÄkig undervisning kan utformas samt hur lÀrare arbetar med tvÄsprÄkighet i skolan. MÄlsÀttning Àr att öka förstÄelsen för tvÄsprÄkiga elevers situation i skolan. Jag har jÀmfört olika teorier och faktorer som handlar om tvÄsprÄkighet och tvÄsprÄkiga elever.Datainsamlingen genomfördes genom klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer av elever och lÀrare. , detta genom att observera samt intervjua utvalda elever och lÀrare.Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet spelar en viktig roll för tvÄsprÄkiga elevers inlÀrning och utveckling i skolan. Relationen mellan hemmet och skolan samt elevens kultur pÄverkar starkt inlÀrningen av det nya sprÄket.

This paper discusses sound education within school subjects such as music, science, engineering, computer science, and Swedish to classes at the intermediate stage..

Föreliggande studie bygger pÄ att skapa kunskap inom vad och hur lÀrare i samtalsgrupperresonerar och reflekterar kring undervisning om ett undervisningsomrÄde. VadlÀrare sÀger sig fokusera/icke fokusera pÄ i undervisningssituationer och vilken medvetenhet lÀrare har om de variationsmönster de arbetar med.Studiens teoretiska antagande utgÄr frÄn variationsteori med ursprung i forskning omlÀrande inom den fenomenografiska forskningsansatsen.UtgÄngspunkt tas i antagandetatt förmÄgan att erfara och kunna urskilja vissa aspekter av ett objekt förutsÀtter enmöjlig erfaren variation av aspekten i frÄga. Den mening som Àr möjlig att erfara Àr relaterad till en möjlig erfaren variation. Studien Àr ett försök att nÀrma sig vad lÀrare riktar uppmÀrsamhet mot i undervisningssituationer och mÄlgruppen för studien Àr alla de som pÄ olika sÀtt intresserar sig för och söker kunskap om undervisning och lÀrande.Datainsamlingen gjordes vid fyra tillfÀllen. Fem lÀrare frÄn samma skola men med olikautbildningar satt tillsammans diskuterade och reflekterade om undervisning inom ettavgrÀnsat omrÄde.

Syftet med examensarbete Àr att undersöka tre bildlÀrares förstÀllningar om fenomenet hÄllbar utveckling samt utforska hur de omsÀtter detta till en konkret verklighet i klassrummet för elever. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka betydelser begreppet hÄllbar utveckling har för bildlÀrarna i deras pedagogiska uppgifter. Genom studien vill jag erbjuda ett empiriskt bidrag om bildundervisning för hÄllbar utveckling. Jag har valt en kvalitativ inriktning pÄ studien och anser ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt Àr rimligt att anvÀnda i arbetet i syfte att förstÄ och tolka lÀrares utsagor. Resultatet av tolkningen visar att ett mer utvecklat förhÄllningssÀtt till utbildning för hÄllbar utveckling Àr att genomföra Àmnesövergripande arbete i skola.

Av gÀllande styrdokument framgÄr tydligt att undervisningen ska utgÄ frÄn varje elevs förutsÀttningar och frÀmja elevernas fortsatta lÀrande och kunskapsutveckling. DÀrför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Behövs kunskap om inlÀrningsstilar för att kunna fullfölja vÄrt uppdrag som pedagoger och bedriva en individanpassad undervisning? Med detta som utgÄngspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i Àmnena individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar. I teoridelen presenteras föregÄngare och föresprÄkare för individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar.

Svenska elevers l?sf?rm?ga har under det senaste decenniet sjunkit och forskning visar att l?rares l?sundervisning ?r den st?rsta framg?ngsfaktorn f?r elevers l?sutveckling. Dock visar internationell forskning att det finns brister i l?rares kunskaper om vad god tidig l?sundervisning b?r inneh?lla samt p? vilket s?tt den b?r genomf?ras, vilket bland annat uttrycks genom l?rares uppfattningar om den egna tidiga l?sundervisningen. Studier som beskriver svenska l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning har ej hittats av f?religgande studies skribenter, vilket f?ranleder denna studiens syfte: att ge en bild av l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning i f?rskoleklass och ?k 1.

HjÀrtsvikt Àr en sjukdom som krÀver god egenvÄrd för att bevara hÀlsa och livskvalitet. Kunskap och motivation hos hjÀrtsviktspatienterna har visat sig kunna ge bÀttre förutsÀttningar till en ökad egenvÄrd. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur information och undervisning pÄverkar följsamhet till behandling, egenvÄrd och vÀlbefinnande hos personer med kronisk hjÀrtsvikt samt hur sjuksköterskans undervisning kan bidra till förbÀttrad hÀlsa och minskad ÄterinlÀggning pÄ sjukhus. Metoden var en litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att undervisning via sjuksköterske-baserade hjÀrtsviktsmottagningar gav ökad kunskap och ökat egenvÄrdsbeteende.

HÄllbar utveckling ? hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare Är av hÄllbar utveckling i skolan? Isabell Andreasson Renée Nilsson VÄrt syfte Àr att genom intervjuer och observationer försöka ta reda pÄ: - Genomsyras undervisningen i skolan av hÄllbar utveckling? - Kan utbildning om hÄllbar utveckling förÀndra Helsingborgs kommun och vÀrlden? - Arbetar de tvÄ skolor vi har med i undersökningen pÄ liknande sÀtt med hÄllbar utveckling i Helsingborgs kommun? - Vad har barn för tankar kring hÄllbar utveckling? I vÄr bakgrund och tidigare forskning utgÄr vi frÄn rapporter som kommer frÄn bland annat skolverket och regeringen. Vi tar ocksÄ upp hur förloppet om hÄllbar utveckling har sett ut frÄn 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hÄllbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hÄllbar utveckling. Vi tar Àven upp punkter frÄn barnkonventionen och hur barn ser pÄ allvaret om vÄr miljö i vÀrlden.