Denna undersökning syftar till att synliggöra arbetet med formativ bedömning, d.v.s. de bedömningsformer som anvÀnds för att frÀmja elevers utveckling och lÀrande. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som arbetar med formativ bedömning pÄ en gymnasieskola i Malmö. Studien visade att pedagogerna utgick utifrÄn samma kunskapssyn och ansÄg att undervisning och bedömning bör frÀmja utvecklingen av förmÄgor. De ansÄg dock att mÄnga av dagens lÀrare fortfarande fokuserar pÄ fakta samt att bedömningen oftast styrs av att enbart sÀtta betyg. Studien visade ocksÄ att samsynen lÀrare emellan kan ha en avgörande roll nÀr det gÀller arbetet med formativ bedömning eftersom detta underlÀttar kommunikationen med eleverna. Resultaten tyder Àven pÄ att lÀrare som arbetar med denna typ av bedömning saknar metoder för betygsÀttning som, i likhet med bedömningen, sÀtter elevers utveckling i fokus..

Syftet med arbetet Àr att genom litteraturstudier och intervjuer söka svar pÄ frÄgor rörande högstadielÀrares syn pÄ undervisningen inom kunskapsomrÄdet sex och samlevnad. DÀrtill beskrivs skolornas organisation av denna undervisning, vad som ingÄr i kunskapsomrÄdet samt hur man lÀgger upp och genomför en vÀrdefull undervisning. De för arbetet centrala frÄgestÀllningarna Àr; - Vilka mÄl finns för sex- och samlevnadsundervisningen? - Uppfylls mÄlen för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan? - Vad bör sex- och samlevnadsundervisningen innehÄlla för att den skall kÀnnas vÀrdefull? - Vilka undervisningsformer lÀmpar sig för kunskapsomrÄdet sÄ att det skall kÀnnas vÀrdefullt? Studien inleds med en litteraturgenomgÄng. I denna ges en historisk Äterblick pÄ sex- och samlevnadsundervisningens utveckling, en redogörelse för vad styrdokumenten anger för kunskapsomrÄdet, en sammanfattning av Skolverkets granskning av sex- samlevnadsundervisningen, samt kunskapsomrÄdets innehÄll och metod.

I denna text utvecklas kunskaper om uppstarten och implementeringen av En till En undervisning. FrÄgor som stÀllts Àr hur En till En undervisning pÄverkar arbetet i olika skolÀmnen och vad det Àr för kunskaper lÀrare behöver ha för En till En undervisning, samt vad skolledaren har för roll vid implementeringen av densamma. Det saknas omfattande forskning kring implementeringen av En till En undervisning trots att metoden sprider sig skyndsamt nationellt och internationellt. Utmaningen för lÀrarna och skolledarna blir att planera och organisera sin verksamhet utifrÄn skolans förutsÀttningar och vision. Fokus i undersökningen ligger pÄ att fÄ kunskap om hur detta kan göras pÄ bÀsta sÀtt.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta fasta pÄ hur lÀrare förhÄller sig till estetiska uttrycksformer i sin undervisning. VÄra intentioner Àr att undersöka vilken instÀllning verksamma lÀrare har till estetik och hur de i sitt dagliga arbete förhÄller sig till olika uttrycksformer. Vi vill undersöka vilket syfte arbete med estetiska uttrycksformer har och hur lÀrarna arbetar med dessa. För att undersöka detta kommer vi genomföra kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare. VÄr slutsats Àr att alla medverkande lÀrare har visionen och viljan att integrera estetiska uttrycksformer i sin undervisning men att praktiska hinder och bristande kunskap om estetiska uttrycksformer begrÀnsar fantasin.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers natursyn och hur denna stÄr i relation till deras uppfattning om hÄllbar utveckling. Detta har innefattat elevernas kunskap om allemansrÀtten, deras artkunskap, kopplingen mellan elevernas natursyn och lÀrarens undervisning, men Àven den kulturella bakgrunden har tagits i beaktande. Eftersom det Àr elevernas uppfattning om naturen som utforskats har den fenomenografiska metoden anvÀnts. Kvalitativa intervjuer har hÄllits med sju elever i Är sex samt den undervisande lÀraren i No. Resultaten visar att samtliga elever ser naturen som nÄgot som Àr hotat i sig.

Denna studie syftar till att unders?ka hur tv? f?rskolor arbetar med musik i undervisningen, samt hur pedagogerna anser att musik kan fr?mja barns l?rande i andra ?mnen. Studien grundar sig i fyra forskningsfr?gor, 1) Hur iscens?tts l?randets akt i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 2) Vilka l?randeobjekt konstrueras i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 3) Vilka likheter och skillnader finns i konstruktioner av l?randets akt och l?randets objekt vid de tv? olika f?rskolorna? 4) Vilken betydelse anser pedagogerna att musik har f?r barns l?rande och utveckling? Studien utg?r ifr?n en kvalitativ ansats med observationer och pappersenk?ter som datainsamlingsmetod. Dokumenteringen av observationerna har gjorts med block och penna.

Idag stÄr vi inför utmaningen att leva inom vÄr planets grÀnser. För att uppnÄ en hÄllbar utveckling krÀvs det en förÀndring i tankesÀtt, vÀrderingar och livsstil menar UNESCO-UNEP. Detta kan Ästadkommas genom en fundamental förÀndring i utbildningen frÄn tidig barndom. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur hÄllbar utveckling tolkas i den svenska grundskolan. TvÄ Àmnen har valts; biologi och hem- och konsumentkunskap.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka nÄgra gymnasielÀrares och lÀrarutbildares instÀllningar till undervisning om folkmord. Vi vill undersöka deras instÀllning till didaktiseringen om folkmord. Vi vill ocksÄ skapa oss en bild av det material som finns till förfogande i Àmnet, frÀmst lÀroböcker. De intervjuade lÀrarnas syfte till undervisning om folkmord varierade. Vissa betonade den etiska aspekten.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i grundskolan arbetar för att skapa olika lÀrandemiljöer med fokus pÄ sprÄkutveckling. Vi Àr Àven intresserade av att fÄ veta vilka faktorer som pÄverkar pedagogerna i deras undervisning. I vÄr undersökning har vi intervjuat och observerat sex pedagoger pÄ tvÄ olika skolor, Sydskolan och Nordskolan angÄende deras undervisning. Skolorna Àr olika varandra pÄ sÄ sÀtt att den ena har en majoritet av elever som har svenska som modersmÄl och den andra har en majoritet av elever som har svenska som andrasprÄk. De slutsatser vi kommit fram till Àr att samtliga pedagoger som deltagit i undersökningen arbetar enligt sin övertygelse om vad som Àr den bÀsta lÀrandemiljön för sina elever. Vi har sett spÄr av flerstÀmmiga klassrum, tematiskt arbete, det vidgade textbegreppet, erfarenhetspedagogisk samt atomistisk och holistisk kunskapssyn..

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur information nÄr fram till patienter med hjÀrt-kÀrlsjukdomar. Metod: Systematisk litteraturstudie. 15 artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa, granskades till resultatsdelen efter sökningar genom databaserna Academic Search Elite, CINAHL och PubMed, samt sökmotorn Elin@Dalarna. Artiklarna som anvÀnts Àr frÄn 2002 och framÄt. De hade en kvalitet som var antingen medel eller hög efter en granskning med hjÀlp av granskningsmallar för kvalitetsbedömning.Huvudresultat: Det fanns behov för patienter och deras anhöriga att fÄ information om patientens tillstÄnd och kommande besvÀr.

Furulund Àr en mindre ort i SkÄne som stÄr för en stor förÀndring nÀr orten fÄr en tÄgstation..

Denna studie har som syfte att undersöka hur man som lÀrare kan arbeta med dilemmasagor i synnerhet och skönlitteratur i allmÀnhet, pÄ ett Àmnesöverskridande tematiskt arbetssÀtt. Vi har ocksÄ som syfte att se skillnader pÄ vÄrt sÀtt att arbeta jÀmfört med försöksskolans lÀrare. För att fÄ reda pÄ det sÄ kommer vi redogöra för vad forskningen och styrdokumenten har att sÀga i Àmnet. Metoden vi anvÀnder för att svara pÄ syftet Àr aktionsforskning dÀr bl.a. undervisningsförsök och intervjuer Àr de viktigaste delarna.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att klargöra hur tre lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa undervisar om begreppet hÀlsa. UtifrÄn syftet skapade jag följande frÄgestÀllningar:FrÄgestÀllningarHur vÀljer lÀrarna att strukturera sin undervisning inom begreppet hÀlsa?Vilken syn av begreppet hÀlsa förmedlar lÀrarna genom sin undervisning?MetodStudien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ tre olika skolor. LÀrarnas svar frÄn intervjuerna har analyserats och tydliggjorts med hjÀlp av Aaron Antonvoskys teori KASAM, dÄ underkomponenterna i KASAM Àr viktiga för att man ska kunna fÄ en helhets bild av hÀlsa. ResultatLÀrarna vÀljer frÀmst att fokusera pÄ den fysiska hÀlsan i sin undervisning, detta genom att anvÀnda sig av olika fysiska aktiviteter. Samtliga lÀrare ansÄg om de hade en bred undervisning sÄ kunde deras elever hitta nÄgon aktivitet som de ville fortsÀtta med i framtiden, dÀrigenom skapa ett livslÄngt intresse för hÀlsa. SlutsatsLÀrarna lÀgger mest fokus pÄ att undervisa om den fysiska hÀlsan, frÀmst genom olika fysiska aktiviteter.

Syftet med arbetet var att, undersöka om man genom talövningar kan utveckla elevens kunskaper och trygghet inför att tala för en större grupp. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i LuleÄ, och omfattade 57 elever. Jag inledde och avslutade min undersökning med en och samma enkÀtundersökning för att kunna mÀta en eventuell förÀndring i instÀllningen och upplevelsen av att tala. Som komplement till enkÀten intervjuade jag ett antal slumpmÀssigt utvalda elever. Det konkreta arbetet bestod av ett antal talövningar av varierad svÄrighetsgrad.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur och varför tvÄ lÀrare i Ärskurs ett pÄ en mindre skola i Halmstad, vÀljer att arbeta utan lÀrobok i sin matematikundervisning. VÄrt syfte Àr Àven att fördjupa oss i lÀrarnas tankesÀtt och upplevelser kring denna process. Vi har gjort en fallstudie, dÀr vi gjort vÄr datainsamling genom kvalitativa intervjuer med de tvÄ lÀrare samt genom deltagande och icke-deltagande observationer i lÀrarnas klasser. Vi har genom vÄr studie uppmÀrksammat hur man kan variera sin undervisning i matematik sÄ att samtliga elever ges möjlighet att utveckla en förstÄelse för matematiken. Enligt lÀrarna sjÀlva Àr det i en undervisning som Àr prÀglad av kommunikation och problematiserande som ett lÀrande kan ske.