Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka varför och hur specialpedagogisk undervisning bedrivs inom Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolan. Följande frÄgestÀllningar stÄr i fokus: Hur ser lÀrarna i idrott och hÀlsa pÄ specialpedagogisk undervisning i sitt Àmne? Vad innehÄller den specialpedagogiska undervisningen i idrott och hÀlsa? Vilken nytta gör specialpedagogisk undervisning i idrott och hÀlsa?MetodStudien Àr en kvalitativ intervjustudie för att ge en beskrivande bild av omrÄdet samt att ge en fördjupad bild av ÀmnesomrÄdet. Detta har skett genom intervjuer av nio lÀrare pÄ sex utvalda skolor. Intervjuerna följde en guide och tog mellan 40 ? 60 minuter att genomföra samt spelades in.

Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever den information och undervisning som gavs av diabetessjuksköterskor. Studien hade en beskrivande design. De som deltog i studien var Ätta kvinnor och Ätta mÀn i Mellansverige med diagnosen diabetes typ 2. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet redovisas i ett tema och fem kategorier.

Undersökningen bygger pÄ intervjuer av fem lÀrare pÄ tre olika skolor om hur de anvÀnder Internet i sin SO-undervisning. Studien Àr gjord i BorÄs pÄ skolor med varierande grad av tillgÄng pÄ datorer med uppkoppling. Studien beskriver hur lÀrare anvÀnder Internet och belyser vilka möjligheter och problem det innebÀr..

LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, fritidshemmet och förskoleklassen, (Lpo94) Àr tydlig i sin definition att en individanpassad undervisning ska tillÀmpas i skolan och att undervisningen ska utgÄ frÄn den enskilde elevens behov. DÄ forskning pekar pÄ att definitionen och innebörden av begreppet behov inte Àr tydlig fann vi det intressant att undersöka hur lÀrare definierar innebörden av begreppet individanpassad undervisning i Är 1 med sÀrskilt fokus pÄ aspekten elevers behov. För att studera verksamma lÀrares resonemang kring detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjÀlpmedel för att samla in data. Det insamlade materialet har analyserats och dÀrefter diskuterats med referens till forskning inom omrÄdet. Resultatet visar att individanpassad undervisning ses som en förutsÀttningsfrÄga.

Studien syftar till att beskriva uppfattningar om matematikundervisning hos sex Ärskursnioelever i behov av sÀrskilda utbildningsinsatser i matematik. Den beskriver deras uppfattningar om vilka typer av undervisning de anser att de mött samt om vad de uppfattar som bra respektive mindre bra undervisning.Studien baserar sig pÄ intervjuer dÀr respondenterna beskriver olika former av undervisning fram till högstadiet. DÀrefter uppfattar samtliga att det mest handlat om tyst enskild rÀkning i lÀroboken, med undantag för stunder tillbringade hos speciallÀrare dÄ Àven kommunikativa inslag och laborativa material förekommit. Respondenterna föredrar kommunikativ undervisning med delaktiga lÀrare i smÄ undervisningsgrupper, mindre bra uppfattas tyst enskild rÀkning i stora grupper. Respondenterna uppvisar bristande kunskaper om kunskapskraven i matematik vilket medför svÄrigheter för dem att dra nÄgra slutsatser kring huruvida undervisningen har pÄverkat deras möjligheter att minst uppnÄ betyget E..

Detta arbete Àr en intervjustudie med lÀrare och funktionshindrade elever pÄ högstadiet samt gymnasiet. Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrarna anpassar sin undervisning till förmÄn för integration av elever med fysiska funktionshinder. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka hur de fysiskt funktionshindrade eleverna upplever sin situation i klassen och hur vÀl de anser att dessa anpassningar, om de existerar, fungerar. Jag har personligen intervjuat lÀrare och funktionshindrade elever för att fÄ höra deras personliga erfarenheter och Äsikter i frÄgan. Detta för att fÄ en sÄ tydlig bild som möjligt av deras situation.

Syftet med detta examensarbete var att med hjĂ€lp av varierad undervisning förbĂ€ttra elevernas upplevelser av matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i en klass med 40 stycken elever, i ÅK 6. Samtliga elever i kalssen deltog i utvecklingsarbetet. Under fem veckor fick eleverna jobba med varierad undervisning. Efter detta intervjuades tolv av eleverna angĂ„ende hur de upplevt det varierade undervisningssĂ€ttet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad lÀrare kontra elever anser att förutsÀttningarna Àr, för att upplevelsen av en meningsskapande undervisning ska infinna sig. Detta belyses utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ vad eleverna upplever att meningsskapande undervisning Àr och vad lÀrarna anser vara viktiga delar i en meningsskapande undervisning. För att ta reda pÄ detta anvÀndes kvalitativa intervjuer och undersökningsgrupperna bestod av tvÄ enskilda lÀrarintervjuer och fyra elevgruppintervjuer.Uppsatsen vilar pÄ Deweys kommunikativa meningsteori och hans tankar kring det transaktionella perspektivet. Genom att interagera i kommunikativa sammanhang uppstÄr transaktioner som skapar mening. Resultatet konstaterar att det finns mÄnga delar som pÄverkar den meningsskapande undervisningen.

I denna text utvecklas kunskaper om uppstarten och implementeringen av En till En undervisning. FrÄgor som stÀllts Àr hur En till En undervisning pÄverkar arbetet i olika skolÀmnen och vad det Àr för kunskaper lÀrare behöver ha för En till En undervisning, samt vad skolledaren har för roll vid implementeringen av densamma. Det saknas omfattande forskning kring implementeringen av En till En undervisning trots att metoden sprider sig skyndsamt nationellt och internationellt. Utmaningen för lÀrarna och skolledarna blir att planera och organisera sin verksamhet utifrÄn skolans förutsÀttningar och vision. Fokus i undersökningen ligger pÄ att fÄ kunskap om hur detta kan göras pÄ bÀsta sÀtt.

Syftet med arbetet Àr att se vilka skÀl det finns för att bedriva Àmnesintegration och hur detta kan appliceras pÄ hÄllbar utveckling. MÄlsÀttningen var Àven att undersöka hur en skolas lÀrare och skolledare arbetar med Àmnesintegration, hÄllbar utveckling och de tvÄ gemensamt. För att fÄ svar pÄ frÄgorna har det utförts en enkÀtundersökning samt intervjuer. Trots att skolans styrdokument innefattar hÄllbar utveckling Àr inte detta nÄgot som i allt för stor grad undervisas om pÄ den undersökta skolan. Begreppet Àr svÄrtolkat och i en del fall bedriver lÀrarna omedvetet en undervisning om hÄllbar utveckling.

Naturorienterad undervisning i grundskolans tidigare Är ? En studie av Àmnets förekomst och betydelse ur ett lÀrarperspektivSyftet med vÄr studie, inom Pedagogik med didaktisk inriktning C, Àr att fÄ insikt och ökad förstÄelse för NO-undervisning i grundskolans tidigare Är ur ett lÀrarperspektiv. VÄrt syfte Àr inspirerat av vÄra VFU erfarenheter, vilket vi förankrat i relevant litteratur. Detta inleder Àven uppsatsen.Vi har anvÀnt oss av enkÀter som forskningsmetod för att besvara vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar. EnkÀten delades ut till 57 respondenter pÄ totalt tio skolor, i tre olika kommuner, det Àr Àven nÀmnvÀrt att undersökningen genomfördes i tre olika lÀn.

Invasive alien plant species have historically caused major damage to ecosystems and are considered to be amongst the greatest threats to biodiversity globally. The lurking threat of harm to well functioning ecosystems has led to the development of global and regional goals and regulations which seek to stop the spread of invasive species. The Swedish Environmental Protection Agency has proposed a list of species that are specifically harmful to the Swedish flora and fauna, which includes (amongst others) garden lupin. The management of invasive species is however largely dependent on local actions, making municipal public servants key players. This qualitative study uses interviews to investigate how municipal public servants who are responsible for managing invasive alien species view this work.

Avsikten med detta arbete Àr att genom litteraturstudie och program frÄn Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen pÄ. Vidare syftar arbetet till att jÀmföra den svenska lÀroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det Àr möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. Bifrostskolan prÀglas av engagemang och motivation. ArbetssÀttet Àr huvudsakligen praktiskt och efter tema.

Vilka Àr problemen för elever med matematiksvÄrigheter? (What are the problems for students with mathematical difficulties)? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vad elever med matematiksvÄrigheter tycker Àr svÄrt i matematik samt hur de tycker en bra undervisning i Àmnet skall se ut. Jag tittar Àven pÄ vilka arbetssÀtt och undervisningsmetoder deras lÀrare/speciallÀrare anvÀnder sig av. I mitt arbete har jag gjort bÄde en enkÀtundersökning bland elever i Är Ätta samt intervjuer av lÀrare. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av skolans matematiklÀrare/speciallÀrare har jag tagit reda pÄ hur de planerar och genomför sin undervisning. Resultaten av min undersökning pekar pÄ, att det rÄder en samsyn bland skolans lÀrare och speciallÀrare hur lektioner skall planeras och genomföras för att nÄ bÀsta resultat. Men de saknar tid och fortbildning för att klara av en mer varierad undervisning dÀr den muntliga kommunikationen Àr viktig.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur olika lÀrare tÀnker kring att arbeta med hÄllbar utveckling i sin undervisning utifrÄn dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hÄllbarhet. Vi ville se hur lÀrare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har anvÀnt oss av en intervjustudie med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. LÀrarna undervisade i olika Àmnen, sÄsom svenska, samhÀllsoriterande Àmnen och naturorienterande Àmnen.Vi har anvÀnt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ?learning by doing?.