Syftet med denna undersökning Àr att se hur bruket av engelska ser ut i de tvÄ nordiska sprÄken svenska och islÀndska, samt om det finns nÄgra skillnader i frÄga om förhÄllningssÀtt till engelsk pÄverkan. Inte bara accepterade lÄnord inkluderas, utan Àven mindre etablerat bruk av engelska sÄsom fraser, utrop och liknande. Det bruk av engelska som undersökningen intresserar sig för Àr sÄdant som Àr relativt nytt i sprÄket, vilket hÀr definieras som ord och uttryck som kan tros ha börjat anvÀndas tidigast i mitten av 1970-talet, alternativt ökat mycket i anvÀndning efter nÀmnda tidpunkt.Undersökningen Àr uppdelad i tvÄ delar dÀr den ena fokuserar pÄ hur bruket ser ut och den andra pÄ hur det uppfattas. För att undersöka bruket har ett material bestÄende av bloggtexter samlats in och analyserats. Texterna har samlats in frÄn elva svenska och lika mÄnga islÀndska bloggar.

Visby is a city that at first glance is of medieval origins. The popular image of scientists today is that the city was formed in the Middle Ages. According to some of the researchers Visby was formed during the Viking Age, it is based on the basis that the area has been used for a long period. Urban development in the Nordic countries is complex and there are different opinions as to why the Nordic cities emerge. It is important to shed light on the underlying process on why cities are emerging to provide clarity as to why Visby city is emerging.

The purpose of this study is to contribute knowledge on how pedagogues use play as a way to expose children to the English language. I chose the qualitative method of interviews to conduct my study. The objects of study were four English speaking pedagogues at a preschool with English in their profile. This profile was a major factor when choosing where to carry out the study, as not every preschool in Sweden offers English.The interviews were conducted in English, as all four pedagogues were native English speakers and I did not want a possible language barrier to influence the results. The questions were composed with play as a focal point and a way to expose the children to English.My findings showed that play is an important tool for children to take part of and learn English.

Denna undersökning redogör för svordomsanvĂ€ndningen bland nĂ„gra elever i en grundskola utifrĂ„n autentiska samtal. Med hjĂ€lp av en CA-inspirerad samtalsanalys av det insamlade materialet, bestĂ„ende av ljudinspelningar, besvaras de följande frĂ„gestĂ€llningarna: (1) Vilken funktion har fan för de medverkande deltagarna i ett samtal? (2) Vilken funktion har jĂ€vlar för de medverkande deltagarna i ett samtal? (3) Vilken funktion har engelska svordomar för de medverkande deltagarna i ett samtal? Resultatet visar att fan anvĂ€nds frĂ€mst som extra beto-ning eller förstĂ€rkning för att framför allt signalera en bakomliggande kĂ€nsla i yttrandet. Även jĂ€vlar har samma signaleringsförmĂ„ga dĂ„ dess frĂ€msta funktion Ă€r att vara ett adjektiv som ger extra betoning till ett kommande substantiv. Engelska svordomar har frĂ€mst en informa-tionsfunktion dĂ€r de anvĂ€nda svordomarna medför viktig information i ett yttrande..

I detta arbete undersöks ett lÀromedel i engelska 5 för gymnasiet. LÀromedlet Àr publicerat före 2011. DÀrför Àr det undersökningens syfte att analysera hur vÀl lÀromedlet förhÄller sig till de skrivningar i styrdokumenten som gÀller för Lgy11. Undersökningen har försökt koppla styrdokumenten i engelska till relevant teori för att sedan undersöka om samma teoretiska underbyggnad finns i sjÀlva lÀromedlet och om detta speglas i lÀromedlets innehÄll och upplÀgg. LÀromedlet undersöks i förhÄllande till styrdokument och forskning inom sprÄkinlÀrningsteorier. Resultatet av undersökningen visar att lÀromedlet, Read and React, engelska 5 för gymnasiet, trots att det inte Àr författat med hÀnsyn till de senaste styrdokumenten erbjuder fullgod övning inom de flesta omrÄden som kunskapskraven ska bedöma.

Jag har gjort en studie av English House i Danmark, dÀr danska skolklasser fÄr veckolÄnga sprÄkbad. Att enbart tala engelska med eleverna blir dÀr möjligt genom att Àven utnyttja andra sÀtt att kommunicera, Àn det rent verbala. Jag har relaterat undervisningen pÄ English House bÄde till sprÄkforskningen, och till de vanligaste sprÄkinlÀrningsmetoder som anvÀnds i skolan. Att sprÄk handlar om kommunikation mellan mÀnniskor Àr naturligt pÄ English House. Metoderna som anvÀnds Àr mÄnga, för att passa sÄ mÄnga som möjligt, och stimulerasÄ mÄnga sinnen det gÄr.

I denna uppsats studeras engelska och svenska texter pÄ EU:s hemsida. SyftetÀr att ta reda pÄ vilka syntaktiska, semantiska, kulturella samt innehÄllsmÀssigaskillnader och likheter det finns mellan kÀlltext och mÄltext dÄ detfinns restriktioner sÄsom utrymme och mÄltexten inte fÄr avvika för mycketfrÄn kÀlltexten. Resultatet visar att översÀttaren ibland har varit tvungen att geavkall pÄ framförallt syntax och semantik för att mÄltexten ska bli lÀttförstÄeligoch ligga pÄ rÀtt nivÄ för sitt syfte, nÀmligen att informera allmÀnhetenom EU:s arbete..

Sedan Namibias sjÀlvstÀndighet 1990 Àr engelska landets officiella- och dominerande undervisningssprÄk. Den officiella sprÄkpolitikens mÄl Àr att skapa en enad nation genom engelskan som officiellt sprÄk. Tidigare forskning visar emellertid att sprÄksituationen i landet Àr mycket komplex. Möjliggörs eller begrÀnsas individens vardag med engelska som officiellt sprÄk? Hur upplevs den officiella visionen om en enad befolkning i det lokala rummet? I min studie lyfter jag fram hur den officiella sprÄkpolitiken kan upplevas i vardagen.

Den hÀr uppsatsen stÀller frÄgan om sprÄkutvecklingen hos nyanlÀnda elever gynnas eller inte gynnas av att lÀsa engelska och moderna sprÄk samtidigt som de Àr nybörjare i svenska. FrÄgan besvaras utifrÄn Skolverkets allmÀnna rÄd, Skolinspektionens granskningsrapporter, kursplanerna för engelska och moderna sprÄk och forskning som stödjer kursplanerna. Forskningen visar att man kan lÀra sig flera sprÄk samtidigt, men resultatet visar pÄ flera hinder i skolan för att elevernas sprÄkutveckling ska gynnas av undervisningen i engelska och moderna sprÄk. För det första fÄr de nyanlÀnda eleverna vÀnta med att börja studera andra Àmnen Àn svenska vilket ger dem en sen start i sprÄkÀmnena engelska och moderna sprÄk, vilket betyder att innehÄllsnivÄn Àr för hög för elever som Àr nybörjare. För det andra krÀvs det kunskaper i svenska för att kunna följa undervisningen i dessa Àmnen, vilket ger de nyanlÀnda eleverna en dubbel uppgift: att lÀra sig ett nytt sprÄk pÄ ett nytt sprÄk.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ om en viss ?omotiverad? klass yrkeselever delade upp sina Àmnen i olika kategorier och hur detta pÄverkade deras motivation, sÀrskilt i engelska. Tidigare forskning antyder att yrkeselever ofta delar upp sina Àmnen i ?praktiska?, eller yrkesÀmnen och ?teoretiska? eller gymnasiegemensamma (GG) Àmnen och att de har sÀnkt motivation i de sistnÀmnda. Tolv elever i en vÀrme, ventilation och sanitets- (VVS) klass svarade pÄ en enkÀt och tre av dem intervjuades individuellt.

I denna uppsats jÀmförs tretton av H.C. Andersens sagor med deras översÀttningar till svenska och engelska. Det som undersöks Àr hur icke-verbal kommunikation, framför allt paralingvistisk kommunikation, har översatts, och vilka konsekvenser översÀttarnas val fÄr..

FrÄgan kring hur mycket engelska lÄnord vi anvÀnder i vÄrt dagliga sprÄk debatteras frÄn och till. I denna uppsats redovisar jag en undersökning om ungdomars anvÀndande av engelska lÄnord i diskussioner kring musik pÄ nÀtet. Det undersökta textmaterialet bestÄr av sex olika forum och gÀstböcker dÀr man diskuterar musik frÄn tre genrer. I varje genre finns en diskussion kring engelska/amerikanska artister och en diskussion kring svenska artister. Jag gjorde detta urval för att fÄ ett lite bredare material eftersom jag antog att frekvensen lÄnord kunde skifta mellan de olika genrerna.Jag inleder med en kort beskrivning av de sex forum som ligger till grund för min undersökning.

Olika sprÄk har olika ortografiskt djup och svenska sprÄket anses som ett mer ortografiskt ytligt (regelbundet) sprÄk Àn engelska sprÄket som anses vara mer ortografiskt djupt (oregelbundet). I Sverige studerar elever det frÀmmande sprÄket engelska frÄn lÄgstadiet. Flertalet forskare menar att det kan finnas tvÀrsprÄkliga överföringar mellan en förmÄga i modersmÄlet och samma förmÄga i det frÀmmande sprÄket. Föreliggande studie syftade till att undersöka avkodning (ordlÀsning) pÄ svenska och engelska hos elever med lÀssvÄrigheter och typiska lÀsare i Ärskurs fyra. I studien inkluderades 48 elever uppdelat pÄ tvÄ grupper; 19 elever med lÀssvÄrigheter och 29 typiska lÀsare.

I denna uppsats presenteras en studie kring hur engelska ord i en för övrigt svensk text pÄverkar lÀsarens uppfattning av texten och dess författare. TvÄ gymnasieklasser har fÄtt lÀsa en text vardera, en helsvensk text med enbart svenska ord och en engelskinfluerad text som innehÄller mer engelska lÄnord. Texterna Àr identiska förutom gÀllande just ordvalet. De har dÀrefter fÄtt svara pÄ samma enkÀt som efterfrÄgade hur tillförlitlig, modern, intressant samt lÀtt- eller svÄrlÀst de har ansett att texten var. I enkÀten ombads Àven eleverna att fylla i hur stort förtroende de kÀnde för textförfattaren, hur gammal de trodde att hen var, samt om de trodde att hen var kvinna eller man.

Syftet med arbetet var att undersöka huruvida elevernas lĂ€sförstĂ„else i engelska förbĂ€ttrades genom att anvĂ€nda skönlitteratur. För att undersöka detta anvĂ€nde vi oss av kortare noveller och texter, som i majoritet lĂ€stes i lĂ€xa, övningshĂ€ften, samtal och diskussioner med eleverna, antingen enskilt eller i helklass. ÖvningshĂ€ftena var till för att överskĂ„dligt kunna se om förbĂ€ttringar skedde hos eleverna i frĂ„ga om lĂ€sförstĂ„elsen och dĂ€rmed Ă€ven om deras analytiska förmĂ„ga förbĂ€ttrades. Dessa mĂ€tningar utfördes regelbundet och med kortare texter under hela praktikperioden. Samtalen och diskussionerna anvĂ€nde vi oss av för att förvissa oss om ett eleverna aktivt deltog samt om eleverna förstod vad vi lĂ€ste och gjorde, men inte minst för att motivera eleverna för uppgifterna.