Vi har i detta examensarbete genom en enkÀt undersökt vilka undervisningsmetoder som förekommer pÄ gymnasiet i kurs A i matematik pÄ 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgÄng vid tavlan följt av lösning av uppgifter i lÀroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete anvÀnds i liten utstrÀckning. Enligt matematikdelegationens rapport Àr det önskvÀrt att förÀndra dagens situation och det finns Àven en sÄdan vilja inom lÀrarkÄren. Ett stort hinder Àr tidsbrist.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om synbiotika har n?gon effekt p? lipidprofilen hos kvinnor med diagnostiserad PCOS Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. Inklusionskriterier var kvinnor med diagnostiserad PCOS enligt Rotterdamkriterierna, RCT-studier, studier skrivna p? svenska eller engelska och uppf?ljningstid under minst tolv veckor. Exklusionskriterier var intervention kombinerad med annan ytterligare behandling ?n synbiotika.Valda utfallsm?tt var HDL, LDL, triglycerider och totalkolesterol. De inkluderande studierna granskades f?r att bed?ma risk f?r bias enligt SBU:s granskningsmall ?bed?mning av randomiserade studier (effekt av att tilldelas en intervention (ITT))?.

Syftet med uppsatsen Àr att följa etableringen av prepositionen givet, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som bestÄr av presstextkorpusar frÄn perioden 1923?2008, ökar prepositionen givet i anvÀndningsfrekvens frÄn det första belÀgget 1987. Undersökningen visar ocksÄ att den relativa andelen dÀr perfektparticipet givet anvÀnds som verb minskar, och det anvÀnds som del i kollokationer i högre utstrÀckning.I syfte att förklara etableringen har prepositionen givet analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper skiktning, splittring, dekategorisering, bestÀndighet och specialisering.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om och hur lÀrare undervisar i lÀsförstÄelse. Vi vill fÄ en uppfattning om hur undervisningen i lÀsförstÄelse kan gestalta sig i skolÄr 3 och 4. Vidare Àmnade vi skapa oss en uppfattning om hur lÀrarna tÀnker kring de ökade kraven pÄ en strukturerad undervisning som följer med den nya lÀroplanen, Lgr 11. Undersökningen Àr kvalitativ och omfattar sex klasslÀrare. Vi anvÀnde oss av samtalsintervjuer och observationer som metod.Resultaten visar att lÀrarna i sin undervisning anvÀnder flera lÀsförstÄelsestrategier men att detta inte sker genom en medveten undervisning i och om lÀsförstÄelsestrategier vilket forskningen föresprÄkar.

Undervisning i lÀsförstÄelse Àr i flera avseenden av stor betydelse och forskning har genomförts i syfte att undersöka vad som behöver ingÄ i undervisning. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utveckla kunskap om hur undervisning kan utformas för att stÀrka elevers lÀsförstÄelse genom samspel och samtal. Den litteratur som behandlas i arbetet beskriver dels lÀsförstÄelse ur ett allmÀnt perspektiv och dels ur ett vetenskapligt perspektiv. I resultatet besvaras följande frÄgestÀllningar: Vilka delar Àr centrala i nÄgra utvalda arbetssÀtt, hur anvÀnds de i undervisning och vad Àr effekten av dem? Vad har samtalet för betydelse i arbetssÀtten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan arbetssÀtten? LÀsförstÄelsestrategier, frÄgor, samtal och lÀrarens uppdrag att utforma undervisning och stötta elever har visat sig vara centrala delar i de arbetssÀtt som beskrivs.

För att en mÄlsökande robot skall trÀffa sitt mÄl behövs det som pÄ engelska kallas guidance. PÄ svenska brukar det kallas styrlagar. Styrlagarna Àr referenssignaler till styrautomaten i form av accelerationskrav i girled och tippled. I detta examensarbete har fyra olika styrlagar hÀrletts teoretiskt och implementerats i en simuleringsmodell bestÄende av robot och mÄl i en omgivning. Rapportens huvudsyfte Àr att utreda vilken styrlag som passar bÀst till en höghastighetsrobot.

I detta arbete undersöks fem lÀrares uppfattningar om Äldersintegrerad undervisning vad gÀller eventuella för/nackdelar. Deras uppfattningar stÀlls i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som har undersökts Àr organisationen kring arbetssÀttet, inlÀrning, socialutveckling, elever med inlÀrningssvÄrigheter samt lÀrarnas arbets situation. Undersökningen Àr genomförd i öppen intervjuform. Resultatet visar att lÀrarnas uppfattningar om Äldersintergreringen varierar mycket beroende pÄ hur skolorna organiserar arbetssÀttet.

Bildtraditioner, Àmnesintegrering och elevperspektiv Àr viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats pÄ en gymnasieskola som arbetar Àmnesintegrerat, KF Gymnasiet, dÀr jag sjÀlv Àr bild- och medielÀrare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett Àmnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkÀter har eleverna fÄtt berÀtta om sina uppfattningar om bildÀmnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med bÄde teckning och mÄleri, för att sedan Àmnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Under vÄr lÀrarutbildning har matematiksamtal behandlats. Syftet med detta arbete blev dÀrför att ta reda pÄ om lÀrare i skolÄr 6 anvÀnder sig av matematiksamtal i sin undervisning och i sÄ fall hur. VÄr definition av matematiksamtal Àr att det ska vara en dialog, dels mellan lÀrare och elever, dels elever emellan och att bÄda parter fÄr göra sin röst hörd utan att bli avbrutna. Vi anser Àven att fokus ligger pÄ att diskutera och resonera matematik och inte enbart hitta det rÀtta svaret pÄ en uppgift. Eleverna ska inte vara rÀdda för att sÀga hur de har tÀnkt trots att lösningen eller svaret kan vara fel.

I dagens samhÀlle har den tekniska utvecklingen gÄtt snabbt framÄt. Det krÀvs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlÀrare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildÀmnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildÀmnet Àr nÄgot som bÄde kursplan och lÀroplan föresprÄkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lÀrare pÄ olika skolor som berÀttar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning.

Begreppet landskap kan betyda bÄde utsiktslandskap, sÄ som det anvÀnds pÄ engelska , och omrÄde, region, som Àr grundbetydelsen i de germanska sprÄken. Torsten HÀgerstrand introducerade i början pÄ 1990-talet begreppet förloppslandskap, som vÀnder sig mot ett statiskt betraktande av landskap och istÀllet tar fasta pÄ landskapets processer. MÄlet med denna litteraturstudie Àr att presentera en översikt av förloppslandskapets idéer. Syftet Àr att med detta som bakgrund föra en diskussion kring förloppslandskapets relevans i dagens planeringssituation. Europeiska landskapskonventionen företrÀder en landskapssyn dÀr samspelet mellan natur och samhÀlle betonas, men till skillnad frÄn förloppslandskapet sÄ Àr fokus instÀllt pÄ mÀnniskans upplevelse.

Abstract:Title: Engelska (Svenska)Number of pages: 40 (47 including appendix)Author: Carl StrandTutor: Göran SvenssonCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall 2005University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The purpose of this essay is to analyze how young people, in the ages 18 to 25, relate to the subject of file sharing, and what their attitudes to this phenomenon are. I aim to describe how they use file sharing, their knowledge about it, how their usage have changed due to the new copyright law, what their stands are on the question of resource control and management on the Internet, and what they think of the future of file sharing.Material/Method: The method being used is a qualitative focus group interview model, used to investigate how young people look at the subject of file sharing. The results of the interviews is then applied to a theoretical framework based on thoughts of Denis McQuail, Lawrence Lessig concerning creativity, copyright, resource management and file sharing on the InternetMain Results: My conclusion is that the widespread file sharing habits of young people is not only caused by the temptation of getting free stuff, but of the lack of commercial and legal alternatives. Youths are willing to pay for media if the distribution is superior to the illegal file sharing alternative. They are a generation of young people that has grown up in a society where the tendency in many fields has been to make everything faster and more effective.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva nÄgra pro-anasidors upplÀgg och innehÄll samt att försöka beskriva och förstÄ vilken funktion dessa sidor har för anvÀndarna utifrÄn ett copingperspektiv. Vi har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar:? Vad Àr en pro-ana sida?? Vilket/vilka budskap har pro-ana sidor?? Till vilka vÀnder sig pro-anasidor och vilka anvÀnder dem?? Vilken funktion fyller pro-anasidorna för anvÀndarna utifrÄn ett copingperspektiv, enligt anvÀndarna sjÀlva och enligt professionella som möter dem?Vi har byggt undersökningen pÄ intervjuer med sex anvÀndare av pro-anasidor, tvÄ professionella som arbetar med anorexia och bulimi samt pÄ observationer av tvÄ svenska och fyra engelska pro-anasidor.Resultatet av vÄr undersökning visar att en pro-anasida Àr en sida som riktar sig mot personer med en Àtstörning. AnvÀndarna stöttar varandra, ger varandra rÄd för att t.ex. gÄ ner i vikt och hur man döljer sin Àtstörning för andra.

I den hÀr studien undersöker vi hur nÄgra amerikanska situationskomedier (komediserie med fokus pÄ roliga situationer) uppfattas av en ung svensk publik. Vi har fokuserat pÄ kortare klipp frÄn fyra olika serier (ett klipp frÄn varje), dÄ det Àr lÀttare för publiken att koncentrera sig pÄ ett tema men ÀndÄ för oss att se en skillnad mellan olika serier. Serierna vi har anvÀnt oss av Àr Two and a half men, The Fresh prince of Bel Air, How I met your mother och Friends (VÀnner). VÄrt material bestÄr av klipp frÄn fyra amerikanska sitcoms (situationskomedi). Metoden bestÄr dels av en webbenkÀt för vanliga tittare och analyser av svaren och klippen (delar av avsnitten).

Sammanfattning Syftet var att belysa den fysiska vÄrdmiljöns betydelse för vÄrdtagarens vÀlbefinnande. FrÄgestÀllningen löd; Hur belyser litteraturen vÄrdtagarens upplevelse av den fysiska vÄrdmiljöns betydelse för vÀlbefinnandet? Metoden var en litteraturstudie och sökning av vetenskapliga artiklar har skett pÄ databaserna Cinahl, Academic Search Elite, Emerald, Springer Link, ADAM, BYGGDOK, Pubmed, IDEAL, Kluwer, Libris, ScienceDirect och Scirus. Sökord som anvÀnds bÄde separat och tillsammans inom samtliga databaser var health facility, environment, architecture, design, art, surroundings, ward, garden, vÀlbefinnande/well-being, hospital, health, light, noise. Med sökmotorer har vi sökt pÄ nÀmnda sökord och namn pÄ olika forskare, samt MeSH- sökverktyg för översÀttning av svenska ord till engelska.