Enligt lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) Àr ett av lÀrarnas uppdrag att individanpassa undervisningen. I publicerade utredningar, tidningsartiklar och avhandlingar framgÄr det att elevers kunskaper inom matematiken sviktar. En orsak till detta anses vara att fokus i den individanpassade undervisningen i matematik riktar sig frÀmst mot enskilt arbete. Enligt vÄr erfarenhet av den individanpassade matematikundervisningen stÀmmer detta pÄstÄende relativt bra. Vi anser att det för lÀrare i mÄnga fall kan vara svÄrt att tillmötesgÄ varje elev utifrÄn deras förutsÀttningar och behov.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att belysa hur invandrarelever uppfattar undervisning i mindre grupper i förhÄllande till undervisning i normalstor klass samt hur de uppfattar att deras eget lÀrande förÀndras vid undervisning i mindre grupper. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor valde vi en kvalitativ metod med tre olika informationsinsamlingsmetoder: enkÀter, intervjuer samt observationer. Detta kallas för metodtriangulering och var ett sÀtt för oss att fÄ en sÀkrare bild av uppfattningarna. Den undersökta elevgruppen bestod av sexton elever av tretton olika nationaliteter/minoriteter. Resultatet tyder pÄ att eleverna uppfattar att gruppens storlek Àr avgörande för elevernas eget lÀrande samt att deras egen syn pÄ sitt lÀrande förÀndras..

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka gymnasielÀrarnas anvÀndning av rörliga bilder i undervisningen, i olika Àmnen dÀr bÄde gymnasiegemensamma-/kÀrnÀmnen och profil-/karaktÀrsÀmnen finns representera. Undersökningen utgick frÄn antagandet att ovanstÄende förekommer ? men i varierande grad ? och sökte dÀrför reda pÄ hur och varför det rörliga materialet anvÀnds i undervisningssammanhang samt vilka typer av rörliga bilder det handlar om. Av intresse var ocksÄ hur lÀrarna fÄr fram det rörliga material, hur de tÀnker kring och arbetar med avsÀndare och kÀllkritik vid sÄvÀl val av material som i klassrummet samt hur de upplever att deras elever förhÄller sig till den hÀr typen av undervisning. Metoden för undersökningen var den kvalitativa forskningsintervjun. Sex stycken intervjuer genomfördes med gymnasielÀrare - som undervisar i svenska, engelska, matematik, fysik, historia, samhÀllskunskap, religion, fotografi, form, bild, grafisk design, kultur och idéhistoria, instrument, digitalt skapande samt ljudlÀggning ? pÄ en mindre skolenhet med inriktning mot estetik och media.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers syn pÄ undervisning och lÀrande. Undersökningen visar vad elever tycker Àr bra lektioner och nÀr de tycker att de lÀr sig bÀst, samt undersökt detta i relation till skolans styrdokument. Anledningen till detta Àr att skolans lÀroplan tillsammans med Skolverkets AllmÀnna rÄd ger lÀrare rÄd om hur de bör planera och genomföra undervisning för att nÄ bÀsta resultat med vÄra elever.Undersökningen Àr kvantitativ i form av en enkÀtundersökning som genomförts som totalundersökning pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun i Sverige. EnkÀten bestÄr av pÄstÄenden om undervisning och lÀrande och Àr konstruerad utifrÄn en begreppsdefinition som bygger pÄ svensk skolas styrdokument och aktuell forskning.Resultaten visar att elever lyfter fram tydlighet och relationer som viktigast för god undervisning och effektivt lÀrande. Undervisningsmetoder framstÄr som minst viktiga.

Det hÀr kandidatarbetet handlar om BarsebÀcks gods och dess parks historia. Godset har en historia som strÀcker sig Ànda tillbaka pÄ 1400-talet och kom i familjen Hamiltons Àgor Är 1743, köparen var Gustaf David Hamilton. Parken har haft en hel del skepnader under Ärhundradena som speglar dess historiska storhet. Fram till Är 1889 hade parken lindalléer, vallgravar och bestod av parterrer. Men Är 1889 gjordes parken om till den stil som kallas ?Engelsk lustpark ? och det var Àven under denna tid som slottet byggdes om. Jag har sammanstÀllt de ritningar och texter av bland annat Burman- Fischer, Barfod, Carl HÄrleman, Adolf Fredrik Barnekow och Carl von Linne, för att fÄ ett historiskt perspektiv över godset. Man ser tydligt att alla har haft sin egen syn pÄ godset samt egna förslag pÄ hur man skulle ha kunnat förbÀttra det. Den Engelska lustparken tog sin form i England i början pÄ 1700-talet och spred sig över Europa och nÄdde Sverige pÄ 1800-talet.

I arbetet har vi valt att reda ut och beskriva hur en modern huligan ser ut. NÀr vi under studiebesök hos Supporterpolisen i Stockholm hörde att det ibland uppkommer missförstÄnd om hur den supporter ser ut som söker slagsmÄl, sÄ ville vi ta reda pÄ hur denna supporter tÀnker, klÀr sig och vad som motiverar honom att slÄss. Information har vi hÀmtat in frÄn tidigare arbeten kring huliganer, egna intervjuer, intervjuer frÄn tidningar samt frÄn Internet. Egen information har vi sedan tidigare dÄ vi bÄda har ett stort idrottsintresse samt att en av oss bott och levt i Stockholm och indirekt kommit i kontakt med huliganer. Vi har valt att endast ta med supportrar frÄn svenska storstadsregioner, dÄ detta kommer att beröra oss mest i framtiden som polismÀn.

VÄr definition av begreppet Tematisk undervisning har gjorts utifrÄn litteratur inom omrÄdet och utifrÄn intervjuer. Med tematisk undervisning menar vi att man arbetar Àmnesintegrerande i form av olika teman som kan variera i lÀngd. Denna definition kommer vi att bygga vÄr studie pÄ.Syftet med studien Àr att bidra till förstÄelse för tematisk undervisning och framför allt dess fördelar och nackdelar. VÄrt arbete utgÄr frÄn dessa forskningsfrÄgor: Varför anvÀnds inte tematisk undervisning i större utstrÀckning i skolorna? Vilka Àr faktorerna till att lÀrare vÀljer Àmnesundervisning framför tematisk undervisning? Ger lÀrarutbildningen kunskap om tematisk undervisning? Vilka Àr fördelarna med tematisk undervisning? Vilka Àr nackdelarna med tematisk undervisning?Metoden som har anvÀnts i detta arbete Àr öppen intervju.

This paper discusses sound education within school subjects such as music, science, engineering, computer science, and Swedish to classes at the intermediate stage..

Av gÀllande styrdokument framgÄr tydligt att undervisningen ska utgÄ frÄn varje elevs förutsÀttningar och frÀmja elevernas fortsatta lÀrande och kunskapsutveckling. DÀrför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Behövs kunskap om inlÀrningsstilar för att kunna fullfölja vÄrt uppdrag som pedagoger och bedriva en individanpassad undervisning? Med detta som utgÄngspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i Àmnena individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar. I teoridelen presenteras föregÄngare och föresprÄkare för individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar.

HjÀrtsvikt Àr en sjukdom som krÀver god egenvÄrd för att bevara hÀlsa och livskvalitet. Kunskap och motivation hos hjÀrtsviktspatienterna har visat sig kunna ge bÀttre förutsÀttningar till en ökad egenvÄrd. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur information och undervisning pÄverkar följsamhet till behandling, egenvÄrd och vÀlbefinnande hos personer med kronisk hjÀrtsvikt samt hur sjuksköterskans undervisning kan bidra till förbÀttrad hÀlsa och minskad ÄterinlÀggning pÄ sjukhus. Metoden var en litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att undervisning via sjuksköterske-baserade hjÀrtsviktsmottagningar gav ökad kunskap och ökat egenvÄrdsbeteende.

Min avsikt har varit att utforma en undervisningsmall för de tidiga skolÄren. Denna ska, med utgÄngspunkt i kursplaner och litteratur, integrera NO och sprÄkutveckling dÀr mÄl, metod och bedömningsform Àr sammanlÀnkade. Med hjÀlp av litteraturstudier har jag undersökt vad forskare anser vara viktigt för en intressevÀckande NO-undervisning. Jag har anvÀnt mig av lokala mÄl och metoder för Skanörs skola för att fÄ verklighetsförankring. Resultatet har blivit en översikt som ram för undervisningsmallen, sjÀlva mallen och ett exempel med H.C Andersens Tummelisa som tema samt en bedömningsmatris som kan vara till hjÀlp att bedöma den integrerade kunskapen..

Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet Àr utifrÄn fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som anvÀndes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begrÀnsades med att vara skrivna pÄ svenska eller engelska, vara publicerade mellan Är 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri Ätkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanstÀlldes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt.

Denna litteraturstudies syfte var att beskriva familjens och det sjuka barnets upplevelse av palliativ vÄrd. Studien syftade dessutom till att beskriva vad familjen ansÄg var mest betydelsefullt i mötet med sjuksköterskan i den palliativa vÄrden. Inför uppsatsskrivandet har vetenskapliga artiklar i följande databaser sökts: Blackwell synergy, Ebsco Host Elin@dalarna, Pubmed. Sökorden anvÀndes i olika kombinationer. De vetenskapliga artiklarna har granskats med hjÀlp av granskningsmallar.

Ämneskunskaper och sprĂ„kkunskaper Ă€r pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt tĂ€tt sammanknutna och att sprĂ„ket har en viktig roll i lĂ€randeprocessen betonas i sĂ„vĂ€l skolans styrdokument som i forskning pĂ„ omrĂ„det. Detta samband mellan Ă€mne och sprĂ„k Ă€r utgĂ„ngspunkten för den hĂ€r studien dĂ€r jag undersökt hur ett antal elever upplever lĂ€rarnas arbetsmetoder ur ett sprĂ„kligt perspektiv genom att stĂ€lla deras erfarenheter i relation till de metoder som forskningen kring sprĂ„kinriktad undervisning föresprĂ„kar. Studien Ă€r gjord i form av en kvalitativ intervjuundersökning dĂ€r jag intervjuat fem gymnasieelever i Ă„rskurs tre utifrĂ„n tvĂ„ teman: ?DĂ„ lĂ€r jag mig bĂ€st ? elevernas uppfattning om god undervisning? och ?SprĂ„ket i Ă€mnet?. UtifrĂ„n de gemensamma drag som framkommit i min studie kan god undervisning enligt de intervjuade eleverna sammanfattas som: en undervisning som prĂ€glas av delaktighet, interaktion och variation, dĂ€r lĂ€raren har ett tydligt engagemang för eleverna och Ă€mnet och kan förmedla detta engagemang vidare bland annat genom att knyta an till elevernas tidigare erfarenheter.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare i ett arbetslag ser pÄ svÄrigheter med att arbeta som en enhet med Àmnesövergripande undervisning samt vad deras resonemang grundar sig i. Följande frÄgestÀllning stÄr till grund för att besvara syftet: Hur resonerar arbetslag kring svÄrigheter med Àmnesövergripande undervisning i skolan? Teorin som analysen grundar sig i Àr uppbyggd pÄ tanken att undervisning ska baseras i forskning och att det ska föras en diskussion mellan lÀrarna om undervisningen. Genom dessa diskussioner ska professionen stÀrkas och med det Àmnesövergripande arbetet ska professionaliteten öka. Metoden Àr av kvalitativ karaktÀr och bestÄr av semi-strukturerade gruppintervjuer i fem olika arbetslag pÄ tvÄ olika högstadieskolor.