SammanfattningHur gör lÀrare i praktiken som fÄr sina elever att anvÀnda engelska som arbetssprÄk? Hur uppfattar elever detta? Vilken roll spelar lÀraren? Dessa frÄgor ville jag försöka fÄ svar pÄ.Mitt syfte var att försöka förstÄ hur lÀrare skapar en lÀrandesituation dÀr eleverna anvÀnder engelska som arbetssprÄk. DÀrför sökte jag upp en lÀrare som jag hade hört lyckades med detta. Jag samlade in data genom att intervjua, observera, anteckna, videofilma och spela in pÄ band. LÀraren i studien engagerade sig mycket i eleverna och ingav respekt.

AllmÀnheten verkar ha en del förutfattade meningar om onlinespel och hur dessa influerar barn och ungdomar. Dessutom finns det lite forskning gjord inom omrÄdet onlinespel och engelsk sprÄkutveckling. I Àmnesplanen för engelska i Lgy 11 gÄr det att urskilja att det engelska sprÄket omger ungdomar dagligen inom olika kulturella omrÄden, som i detta arbete Àr onlinespel. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att undersöka hur ungdomars engelska sprÄkutveckling influeras av att spela onlinespel, som World of Warcraft, och hur de upplever dessa influenser. Detta för att förhoppningsvis skapa större förstÄelse för lÀrandets villkor utanför skolans undervisning utifrÄn onlinespel.

SammanfattningHur gör lÀrare i praktiken som fÄr sina elever att anvÀnda engelska som arbetssprÄk? Hur uppfattar elever detta? Vilken roll spelar lÀraren? Dessa frÄgor ville jag försöka fÄ svar pÄ.Mitt syfte var att försöka förstÄ hur lÀrare skapar en lÀrandesituation dÀr eleverna anvÀnder engelska som arbetssprÄk. DÀrför sökte jag upp en lÀrare som jag hade hört lyckades med detta. Jag samlade in data genom att intervjua, observera, anteckna, videofilma och spela in pÄ band. LÀraren i studien engagerade sig mycket i eleverna och ingav respekt.

Steen, Karl (2010). Engelska som demokratiÀmne: En analys av tvÄ lÀroböcker. (English as a Subject that Promotes Democracy: An Analysis of two Textbooks). Skolutveckling och ledarskap, Examensarbete, LÀrarutbildningen 90hp, Malmö högskola. Syftet med föreliggande uppsats Àr att granska tvÄ lÀromedel i engelska för gymnasieskolans kurs A i förhÄllande till perspektivet engelska som demokratiÀmne. Jag har valt textanalys som metod.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och sÀrbegÄvade elever, samt vilka faktorer det Àr som möjliggör och försvÄrar lÀrarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. De teorier som tillÀmpas i studien Àr Lev Vygotskijs teori om den nÀrmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lÀrarna har förmÄga att definiera vad en högpresterare och sÀrbegÄvning Àr samt skilja pÄ dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av sÀrbegÄvningar.

Syftet med min uppsats Àr att göra en jÀmförelse av hur lÀrare ochandrasprÄkselever i Ärskurs 7-9 sÀger sig arbeta med ordinlÀrning ochinlÀrningsstrategier i Àmnena svenska som andrasprÄk, engelska ochmoderna sprÄk (franska, spanska och tyska). Som underlag för minstudie har jag valt att genomföra en elevenkÀt samt lÀrarintervjuer. Denklassificeringsmodell för sprÄkinlÀrningsstrategier jag valt att utgÄ ifrÄnÀr utformad av Rebecca L. Oxford (1990).Trots att lÀrarna redogör för en undervisning som i mÄnga avseendengÄr hand i hand med de teorier som finns om ordinlÀrning visar det sigatt eleverna Àr relativt begrÀnsade i sin anvÀndning avinlÀrningsstrategier. Det jag kommit fram till Àr att lÀrarna mÄstetydliggöra för eleverna varför det Àr bra att anvÀnda sig av strategiersamt hur och i vilka sammanhang de skall anvÀndas.Citatet nedan Àr en fri översÀttning av Henry Adams uttryck ?Theyknow enough who know how to learn? vilket jag anser speglar mittarbete pÄ ett bra sÀtt (Oxford 1990:135)..

Kultur Àr ett oerhört komplext och omfattande begrepp som finns omnÀmnt i de olika lÀroplanerna och i kursplanen i engelska. Eleverna ska bland annat reflektera över levnadssÀtt och kulturer i engelsktalande lÀnder och kunna göra jÀmförelser med egna erfarenheter, Àven kÀnna till nÄgot om vardagslivet i nÄgot land dÀr engelska anvÀnds. Det hÀr Àr mÄl som ska uppnÄs i Ärskurs fem enligt kursplanen i engelska. Mitt syfte var att undersöka om lÀroböcker i engelska riktade till de yngre barnen, överensstÀmmer med vad styrdokumenten sÀger. Jag har gjort en text- och bildanalys av fyra olika lÀroböcker för att se vilka engelsksprÄkiga lÀnder som representeras, hur de representeras, om eleverna fÄr insikt i den mÄngkulturalitet som finns i vÀrlden och om de Àven kan göra jÀmförelser och fÄ en förstÄelse av talad engelska i olika situationer.

Föreliggande arbete Àr en redovisning av en attitydundersökning som gjordes 2010, gÀllande gymnasieelevers uppfattning om i vilken grad de nationella proven Àr rÀttvisa. Studien visade att eleverna överlag var positiva till proven bÄde gÀllande det proven mÀtte samt bedömningen av proven. Vissa oregelbundenheter som bröt mönstret kunde dock pÄvisas. Slutsatsen blev att elevernas upplevelse av rÀttvisegraden Àr viktig för provens existensberÀttigande samt att central, frÄn lÀrare och elever distanserad, rÀttning och bedömning av proven Àr efterstrÀvansvÀrd..

Syftet med denna uppsats Ă€r att översĂ€tta och lokalisera samt utvĂ€rdera en chatt frĂ„n svenska till engelska. Chatten utgör en social konversationsmodul, med en virtuell agent i ett matematiklĂ€rspel. Chatten Ă€r implementerad med AIML, som representerar indata- och utdatayttranden med mönster, bestĂ„ende av ord, fraser eller meningar. ÖversĂ€ttningen innebar att översĂ€tta dessa mönster i en ordlista. Denna anvĂ€ndes sedan för att generera en ny AIML-representation pĂ„ mĂ„lsprĂ„ket, det vill sĂ€ga engelska.

Med bakgrund i att mÄnga lÀrare anvÀnder lÀroböcker i sin undervisning och att skolan ska lÄta vÀrdegrunden gensomsyra undervisningen sÄ undersökte vi hur genus och etnicitet uttrycks i böckerna i de tvÄ vÀrldssprÄken engelska och spanska. Vi valde att undersöka genus och etnicitet ur ett intersektionellt perspektiv dÄ vi ser deras vÀxelverkan i identitetsprocessen som sedan pÄverkar maktstrukturer i samhÀllet. Syftet med detta examensarbete var att i spanska och engelska lÀroböcker undersöka hur fördelningen i texterna Àr mellan mÀn och kvinnor, mellan olika lÀnder och hur mÀnniskor framstÀlls utifrÄn kön och etnicitet samt se likheterna och skillnaderna mellan de engelska och de spanska lÀroböckerna. Metoderna för att uppnÄ detta syfte bestod av en kvantitativ innehÄllsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys med kompletterande bildanalys. Resultaten visade i innehÄllsanalysen att fler mÀn var representerade i bÄda Àmnen och gÀllande lÀnder var europeiska lÀnder och USA i fokus.

BAKGRUND: SprÄkforskarna Àr idag överrens om fördelarna med tidig sprÄkinlÀrning och redan 1991 Ärs lÀroplansbetÀnkande gav direktiven att engelskundervisningen borde pÄbörjas i Är 1. Kommunaliseringen av skolan i början av 90-talet förde med sig att kommunerna fick möjlighet att sjÀlva bestÀmma nÀr starten av engelskundervisning ska ske, vilket har fÄtt till följd att upplÀgget skiljer sig Ät frÄn kommun till kommun. Den allsidiga kommunikativa förmÄgan stÄr i fokus i kursplanen i engelskas mÄlformuleringar och tala och lyssna Àr de delar som bör prioriteras i yngre elevers engelskundervisning.SYFTE: Undersökningens syfte Àr att undersöka lÀrares, i Är 1-3, tankar om engelskundervisning. FrÄgestÀllningarna jag utgÄr ifrÄn Àr hur lÀrare i Är 1-3 resonerar kring Àmnet engelska samt hur de undervisar i engelska.METOD: Jag har gjort en kvalitativ undersökning. För datainsamlingen har jag anvÀnt redskapet self report.RESULTAT: De flesta lÀrarna i min undersökning anser att det Àr lÀmpligt att introducera engelskÀmnet vid den tidpunkt som Àr aktuell pÄ den skola dÀr de arbetar medan nÄgra anser att det kan göras tidigare.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka de nationella styrdokumentens avsikt med grammatikundervisningen och att jÀmföra detta med hur grammatikundervisningen i engelska genomförs i en svensk gymnasieskola för att nÄ föreskrivna mÄl i undervisningen. För att förtydliga problematiken kring grammatikundervisningen pÄ gymnasienivÄ ges en redogörelse av forskning kring grammatikundervisning och nÄgra sprÄkundervisningsmetoder. Faktorer som pÄverkar grammatikundervisningen beskrivs ocksÄ. SjÀlva undersökningen bestod av en genomgÄng av de nationella styrdokumenten gÀllande engelska för gymnasiet och intervjuer med ett antal gymnasielÀrare. Resultatet visar att grammatikens roll inte Àr tydlig och preciseras inte i styrdokumenten.

Interkulturell förstÄelse Àr ett centralt begrepp i detta examensarbete. Vi tycker oss ha mÀrkt en ökad fördomsfullhet mot USA i Sverige. DÀrför valde vi att undersöka hur ett antal lÀroböcker för högstadiet i engelska och samhÀllskunskap speglar USA ur ett interkulturellt perspektiv. Vi har Àven intervjuat fyra lÀrare och delat ut frÄgeformulÀr i tvÄ niondeklasser, för att bredda vÄr förförstÄelse innan huvudundersökningen. Syftet med uppsatsen Àr frÀmst att se hur USA framstÀlls i lÀroböckerna och Àven i vilken grad de hjÀlper lÀraren med att motverka fördomar.

BAKGRUND:Tidigare forskning i Àmnet fokuserar kring lÀrarens roll i elevernas utveckling och att eleverna ska utsÀttas för mÄlsprÄket sÄ mycket som möjligt. Tidigare undersökningar behandlar relationen mellan lÀrare och elever samt hur lÀraren bör vara och inte vara i klassrummet.SYFTE:Mitt syfte med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar för att fÄ eleverna att vÄga prata engelska och utveckla sin muntliga förmÄga.METOD:Jag har genomfört en kvalitativ studie inriktad pÄ hur nÄgra lÀrare resonerar kring elevernas muntliga aktivitet pÄ engelskan, och har dÀrför anvÀnt den semistrukturerade intervjun som redskap.RESULTAT:Jag har funnit att lÀrarna framhÄller entusiasm och uppmuntran för att skapa god atmosfÀr i klassrummet och för att inbjuda eleverna till att tala engelska. De tycker det Àr viktigt att tala mycket engelska pÄ lektionerna och samtala med eleverna om att vÀgen till ett nytt sprÄk gÄr genom misstag och felsÀgningar. LÀrarna sÀger enigt att eleverna ocksÄ mÄste fÄ en vÀl motiverad mening med varför de ska lÀra sig engelska och varför det Àr sÄ viktigt att kunna..

Syftet med denna studie var dels att identifiera och analysera orsakerna till att nyanlÀnda elever har svÄrigheter att uppnÄ mÄlen i engelska i Ärskurs 6 och 9, dels att ta reda pÄ om och i sÄdant fall hur problemen kan lösas. Studien utfördes pÄ en i högsta grad mÄngkulturell mellansvensk skola med hjÀlp av skuggningar, intervjuer och analys av elevernas kursböcker. Genom skuggningarna kunde det slÄs fast att de nyanlÀnda eleverna lÄg lÄngt efter sina klasskamrater i engelskkunskaperna. Resultaten visade ocksÄ att eleverna i Ärskurs 6 och 9 hade hög motivation att lÀra sig engelska, men trots detta mÀktade de inte med att studera mer Àn vad de trodde skulle krÀvas för att klara av nÀstkommande lÀxförhör eller prov. Detta bidrog till att de hade stora brister i att förstÄ och kommunicera pÄ sprÄket, och eleverna i Ärskurs 9 hade dessutom stora svÄrigheter dÄ de skulle skriva uppsatser i Àmnet.