BAKGRUND:I min bakgrund har jag valt att redogöra för tidigare forskning som jag anser relevant för minundersökning. Jag beskriver den definitionsproblematik som rÄder gÀllandeintegreringsbegreppet i skolan och presenterar Àven forskning kring de nÄgra av de faktorersom pÄverkar Àmnesintegrering i skolan.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur pedagoger, i de tidigare skolÄren, uppfattarÀmnesintegrering av engelska i skolan.METOD:Jag har valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod, med tre halvstrukturerade intervjuer somredskap. Jag valde denna form av intervju dÄ jag ville erbjuda de lÀrare jag intervjuade frihetatt uttrycka sig med sina egna ord. Intervjuerna genomfördes med tre lÀrare pÄ tre olikaskolor.RESULTAT:Mitt resultat visar hur de tre pedagogerna uppfattar Àmnesintegrering av engelska, vilkaÀmnen de anser bÀst kan integreras med engelska och, faktorer de menar pÄverkaranvÀndandet av detta i klassrummet samt hur pedagogernas uppfattning av ÀmnesintegreringpÄverkar deras anvÀndning av detta i klassrummet..

Syftet med denna uppsats var att studera svenskans pÄverkan pÄ inlÀrning av och skriftproduktion i engelska bland elever i svensk grundskolas senare Är och gymnasium. Studien genomfördes genom studier av elevtexter pÄ engelska, dÀr mellansprÄkliga fel beroende pÄ negativ transfer frÄn svenska till engelska analyserats och kategoriserats. Resultaten visar att negativ transfer frÀmst förekommer i grammatiska mönster som preposition + att-satser, bisatsordföljd, passivkonstruktion och i satser utan korrelat samt vokabulÀra strukturer som partikelverb och idiomatiska uttryck..

Jag har kartlagt nÄgra av de svÄrigheter som finns i engelsk stavning jÀmfört med svensk stavning med hjÀlp av en kvantitativ undersökning i form av ett stavningstest. Jag ville ta reda pÄ om det Àr svÄrare att stava pÄ engelska Àn pÄ svenska. I studien deltog 55 elever frÄn 10 olika gymnasieprogram, som alla lÀste A-kursen i engelska. Testet, som utfördes pÄ bÄde engelska och svenska, utformades likvÀrdigt, sÄ att jag kunde jÀmföra elevernas stavning av olika fonem och ord pÄ de bÄda sprÄken. Resultatet visade att de engelska orden var svÄrare att stava Àn de svenska, med undantag för dubbelteckningsfel, som förekom mer i undersökningens svenska ord.

AbstractSyftet med studien Àr att undersöka och diskutera attityder till engelska inslag i svenska sprÄket hos vuxna och ungdomar pÄ ett smÄstadsgymnasium. De forskningsfrÄgor som stÀlls Àr om sprÄkattityderna mestadels positiva eller negativa, om det finns nÄgon skillnad mellan Äldersgruppernas sprÄkattityder och om engelska inslag accepteras olika mycket. En enkÀt genomfördes med ungdomar i Äldern 15?17 och till vuxna i Äldern 21?63. Samtliga informanter studerar eller arbetar pÄ samma gymnasium.

I denna studie vill vi undersöka hur lÀrare i Àmnena svenska och engelska anpassar sin undervisning för högskoleförberedande- respektive yrkesprogram pÄ gymnasieskolan. Vi har valt att intervjua fyra lÀrare som undervisar i kurserna Svenska 1 och Engelska 5 pÄ bÄda programkategorierna under pÄgÄende lÀsÄr. Vi har undersökt lÀrarnas upplevelser av att undervisa olika grupper i samma kurs och hur de anpassar innehÄllet i lektionerna till grupperna.Det visar sig att lÀrarnas val av stoff var till olika grad pÄverkat av program och examensmÄl, för vissa av informanterna var det en sjÀlvklarhet att programmet skulle genomsyra undervisning, medans andra ansÄg att det kunde vara minst lika viktigt att ge eleverna en ?paus? frÄn programmens kÀrna genom att vÀlja helt andra uppgifter.?En av de viktigaste punkterna som kom fram var betydelsen av ett nÀra samarbete med yrkeslÀrare som ansÄgs vara viktigt för en lyckad Àmnesintegrering pÄ yrkesprogrammen. Det visade sig att yrkesprogrammens elever i allmÀnhet krÀvde mycket mer uppmuntran och dessutom upplevdes planering och genomförande av lektioner pÄ dessa program vara mycket mer krÀvande för lÀrarna..

En fallstudie dÀr en serie lÀroböcker i engelska för grundskolans senare Är har granskats med syfte att upptÀcka vilka normer och vÀrderingar som förmedlas genom bilder och hur det förhÄller sig till lÀroplanen, Lgr 11. Vidare undersöktes det hur engelsktalande lÀnder representerades genom bilder för att avgöra om kurmÄlen i engelska gÀllande kultur, möts.Till granskningen av böckerna Happy, frÄn Gleerups förlag, valdes en innehÄllsanalys dÀr bildmaterialet kodades, rÀknades och sedan sammanstÀlldes för att sedan bli Älagt ett normkritiskt synsÀtt.  Det framkom att lÀroböckerna Happy var heteronormativa med en manligt vit hegemoni samt uteslutande av mÀnniskor med funktionsnedsÀttninga och stÀmmer dÀrmed inte överens med skolplanens vÀrdegrund eller de kursmÄl i engelska som rör engelsktalande lÀnders kultur. .

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka skillnader och likheter det finns angÄende villkor och förutsÀttningar för tolkning av kursplanen i engelska samt vissa aspekter av undervisning i engelska pÄ grundskolans senare Är mellan en friskola med Montessoripedagogik och en kommunal skola. Vi ville fÄ en djupare inblick i hur arbetet med kursplanen fungerar pÄ skolor med olika huvudmÀn. För att kunna undersöka detta anvÀnde vi oss av intervjuer med lÄg grad av strukturering och med hög standardisering. Vi kom att intervjua tvÄ lÀrare som arbetar som engelsklÀrare pÄ skolor med liknande upptagningsomrÄde och med ungefÀr lika mÄnga elever. I intervjuerna ville vi undersöka om deras arbetssÀtt skiljde sig Ät och om deras tolkningar av kursplanerna var olika och vad detta i sÄ fall berodde pÄ.

AndrasprÄksundervisning Àr en vital del av mÄnga elevers skolgÄng. I Thailand har detta aktualiserats, i och med att en ekonomisk gemenskap med engelska som huvudsprÄk Àr pÄ vÀg att skapas av lÀnder i regionen. Engelskkunskaperna Àr generellt bristfÀlliga i landet och den thailÀndska regeringen har dÀrför utarbetat ett ÄtgÀrdsprogram, the English Speaking Year 2012 Program. Programmet antas leda till förÀndringar i skolorna som pÄ sikt ska göra invÄnarna betydligt bÀttre pÄ engelska. Syftet med examensarbetet var att undersöka engelskundervisningen vid en thailÀndsk grundskola som jobbar utifrÄn the English Speaking Year 2012 Program. Det avsÄgs att identifiera om ÄtgÀrdsprogrammet lett till förÀndringar i undervisningen och Àven ÄskÄdliggöra eventuella förÀndringar.

Mitt arbete handlar om hur franskstuderande elever i grundskolan skulle kunna anvÀnda sina kunskaper i engelska. Det engelska sprÄket innehÄller en mÀngd romanska ord, d.v.s. ord med franskt och latinskt ursprung. SÄledes finns det mÄnga ord i franskan som eleverna kÀnner igen frÄn engelskan. Min uppfattning Àr att det borde underlÀtta för eleverna i franskinlÀrningen att utnyttja denna företeelse som en inlÀrningsstrategi och en kommunikationsstrategi.

 SammanfattningSyftet med denna studie har varit att undersöka nÄgra av de svÄrigheter som elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter kan möta dÄ de ska lÀra sig att lÀsa och förstÄ engelska, samt hur vi kan underlÀtta denna inlÀrning. SvÄrigheter i modersmÄlet, speciellt dÄ fonologisk avkodning, har visat sig ha ett starkt samband med hur elever kommer att lyckas vid inlÀrningen av ett frÀmmande sprÄk. Detta gör att mÄnga elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter ofta fÄr stora problem att lÀra sig engelska.I studien har 100 elever i Ärskurs 5 frÄn fyra olika skolor i södra Sverige deltagit. Eleverna genomförde en forskningsversion av Ordkedjetestet (Jacobson, 2007) pÄ engelska och svenska, samt besvarade en enkÀt rörande lÀsvanor, instÀllning till engelskÀmnet och hur mycket engelska de möter pÄ fritiden. Elevernas resultat pÄ nationella provet i engelsk lÀsförstÄelse, Ärskurs 5, har ocksÄ samlats in.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ vad elever i behov av sÀrskilt stöd i Är Ätta och nio vill lÀra sig i engelska. Jag kommer ocksÄ att se hur det stÀmmer detta med kursplanens mÄl och samt hur eleverna vill lÀra sig engelska. Undervisningen i engelska kan organiseras pÄ olika sÀtt till exempel med learner autonomy eller nivÄgruppering. Det viktigaste för att eleverna ska lyckas i skolan Àr dock att de har ett gott sjÀlvförtroende. Ett gott sjÀlvförtroende fÄr elever som lyckas.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrare och elevers uppfattningar om vikten och anvÀndandet av engelska som arbetssprÄk i engelskundervisningen. Uppsatsen inleds med en teoridel, dÀr bland annat den sociokulturella teorin presenteras och kopplas till studien. Det inledande bakgrundkapitlet följs av en beskrivning engelskundervisningens utveckling i Sverige fram till idag. Studiens undersökning omfattar fyra observationstillfÀllen i en klass i Ärskurs 9 och lika mÄnga kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare. För att fÄ reda pÄ elevers Äsikter har en kvantitativ enkÀtundersökning utförts med 83 elever i Ärskurs 9.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningar för att pÄ ett el och energiprogram lÀgga ut delar av de gymnasiegemensamma Àmnena Svenska, matematik och engelska pÄ APL.Den bakomliggande tanken med att lÀgga ut gymnasiegemensamma Àmnen pÄ APL Àr att detta potentiellt skulle kunna ?hjÀlpa? karaktÀrsÀmnena i termer av att skapa mer undervisningstid i dessa kurser, samt skulle kunna bidra till en utbildning som Àr mer sammanhÀngande och som utgör en helhet för eleven.Precisering: Det finns en tydlighet i mÄlen och det centrala innehÄllet i kurserna engelska 5 och matematik 1a som klart riktar sina mÄl i den yrkesinriktning som eleven valt. Denna tydlighet finns inte riktigt i svenska 1 men det omnÀmns ÀndÄ i de övergripande mÄlen med kursen.De frÄgestÀllningar jag har Àr:1. Hur förhÄller sig lÀrare i gymnasiegemensamma Àmnen (Svenska, matematik och engelska) till att lÀgga ut delar av deras undervisning pÄ APL?2. Finns det vinster (pedagogiska eller tidsmÀssiga) i en sÄdan hÀr slags integrering?3. Kan lÀrarna i engelska, matematik och svenska se nÄgra problem i en sÄdan integrering?4. Kan lÀrarna i svenska, matematik och engelska tÀnka sig att reducera undervisningstid? 5. Hur skulle de lÀrare som undervisar i svenska, matematik och engelska stÀlla sig till att ha kursmoment pÄ APL? 6. Hur skulle denna nyordning tas emot av de som idag Àr handledare för vÄra elever pÄ APL?Metod: Studien Àr gjord genom intervjuer som Àr av halvstrukturerad karaktÀr och metodiken Àr kvalitativ. 10 personer Àr intervjuade varav sex stycken Àr lÀrare pÄ olika gymnasieskolor.

Ett av mÄlen i skolans lÀroplan Àr att eleverna utvecklar en kommunikativ och social kompetens. Enligt kursplanen för engelska B kurs, skall eleverna bland annat ha utvecklat en förmÄga att kunna anpassa sprÄket beroende pÄ den situation eleven befinner sig i. Det indefinita pronomenet man Àr vanligt förekommande i det svenska sprÄket. Att översÀtta detta ord fordrar en förstÄelse av situation sÄvÀl som av register. Undersökningen gÄr ut pÄ att ta reda pÄ hur eleverna hanterar översÀttningen av man och om de vet nÀr situationen fordrar formellt eller informellt sprÄk.

Uppsatsens syfte var att undersöka om lÀrare och elever som anvÀnder sig av CD-rom-baserade lÀromedel i undervisningen, anser att denna undervisningsform motiverar eleverna till att lÀra sig. För att kunna uppfylla syftet har vi gjort observationer och semistrukturerade intervjuer. Det var en personlig intervju med en lÀrare och tvÄ gruppdiskussioner med totalt Ätta elever ur en mellanstadieklass. Klassen anvÀnde sig av CD-rombaserad undervisning i Àmnet engelska. Observationen gav hjÀlp att utforma intervjufrÄgorna och möjlighet att jÀmföra det vi observerade med svaren vi fick under intervjuerna.