Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur nÄgra elever i grundskolan uppfattar det engelska sprÄket och engelskundervisningen. För att kunna besvara dessa frÄgor har vi valt att anvÀnda en kvalitativ metod, och intervjuat fem stycken elever i vardera av grundskolans Är 1, 3 och 5. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt ifrÄn Àr följande;Hur ser nÄgra elevers attityder ut till det engelska sprÄket i grundskolan, förÀndras de och i sÄdana fall hur?Hur ser nÄgra elevers förvÀntningar ut, finns det skillnader och eller likheter mellan grundskolans Är 1, 3 och 5?Vi har kommit fram till att 14 av de 15 intervjuade eleverna stÀller sig positiva till Àmnet engelska och dess anvÀndningsomrÄden. De anser att det Àr viktigt att kunna engelska om man ska arbeta och eller Äka utomlands men ocksÄ för att kunna kommunicera med mÀnniskor med ett annat modersmÄl.

VÀrlden idag blir mer och mer globaliserad och förmÄgan att kunna kommunicera pÄ engelska efterfrÄgas i hög grad. SamhÀllets utveckling sÀtter Àven sin prÀgel pÄ skolan dÀr den muntliga kommunikationen betonas inom sprÄkundervisningen idag.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ engelsklÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder engelska i klassrummet. Undersökningen har granskat i vilken utstrÀckning lÀrarna anvÀnder sig muntligen av mÄlsprÄket i sin engelskundervisning och deras förhÄllningssÀtt till sitt eget anvÀndande av engelska respektive svenska har studerats. Tidigare studier frÄn det engelska klassrummet har visat att ju mer lÀraren talar engelska desto mer talar Àven eleverna engelska (Zilm refererad i Tornberg, 2005).MÄlet har varit att dels studera i hur stor utstrÀckning de tvÄ lÀrarna talar engelska respektive svenska pÄ lektionen men Àven att undersöka bakomliggande syften och motiv till sprÄkvalet hos deltagarna. DÄ önskan har varit att studera bÄde teori och praktik hos lÀrarna har observation och intervju lÀmpat sig bra som val av metod.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att se hur dagens elektroniska spel pÄverkar elevernas sprÄkutveckling, sÀrskilt i modersmÄlet, men Àven att diskutera den engelska och svenska sprÄkutvecklingen, eftersom de flesta spelen har sina instruktioner pÄ engelska, och det svenska (danska för tvÄ av de undersökta eleverna) sprÄket Àr som ett andra modersmÄl hos de flesta av invandrareleverna. Undersökningen genomfördes genom observation. Jag filmade sju elever i Ärskurserna 6 och 7 samt tvÄ elever frÄn Danmark, som ocksÄ Àr i Ärskurs 6 och 7. Jag intervjuade den första gruppen, samt deras lÀrare för att se hur deras sprÄk utvecklades det senaste Äret i svenska och i engelska. Jag intervjuade ocksÄ den danska gruppen. Resultatet visar att det engelska sprÄket utvecklas mer Àn det svenska och det arabiska sprÄket, men det Àr de arabiska och svenska talsprÄken som utvecklas mer Àn de skriftliga sprÄken. Det visar ocksÄ att spelen kan anvÀnds för nöje, pedagogik och som ett socialt medium. Slutsatsen Àr att elektronisktspel kan vara ett positivt medel för att utveckla sprÄket, inte minst i engelska och svenska, men Àven i arabiskan som modersmÄlssprÄk..

Med detta arbete har jag försökt besvara frÄgan om progressiv form har ökat eller minskat i engelska skönlitterÀra romaner sedan 1813 till 1913 och vidare till 2001. Arbetet omfattar litteraturstudier avseende progressiv form och olika tempus i engelska sprÄket. Mitt syfte var förutom att studera texter för att besvara frÄgan om frekvensen av progressiv form att klargöra vad progressiv form Àr och vilka tempus som finns, samt att besvara frÄgan om nÀr man som sprÄkstuderande bör vara medveten om vilken betydelseskillnad som föreligger dÄ man anvÀnder enkel respektive progressiv form. Den tendens jag har funnit Àr att progressiv form har ökat frÄn Är 1813 till Är 1913 och ytterligare till Är 2001..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att visa olika perspektiv och Äsikter om att implementera det engelska sprÄket i den svenska förskolan. För att kunna besvara syftet kommer arbetet att ligga till grund med bland annat följande frÄgestÀllningar: "Vad anser pedagogerna pÄ förskolan om att implementera engelska sprÄket i den svenska förskolan? Anser vÄrdnadshavarna att det engelska sprÄket ska införas i den svenska förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogisk personal i förskolan om estetisk lÀroprocess?".  Ett tidigare experiment om Àmnesintegration mellan engelska och estetisk lÀroprocess ligger till grund för denna uppsats. Metoderna som anvÀndes för att uppnÄ syftet Àr kvalitativ (intervjuer) samt kvantitativ forskningsmetod (enkÀter).

Syftet med detta arbete Àr att genom litteraturstudier och försök i klasser i grundskolan Är 4-9 fÄ fram ett antal tips pÄ lektionsförslag i engelska, som gÄr att genomföra vid ett lektionstillfÀlle och som innehÄller minst tre av fem olika aktiviteter: reading, vocabulary, listening, speaking och writing. Resultatet av litteraturgenomgÄngen visar att det Àr viktigt att pÄ alla sÀtt försöka motivera eleven att lÀra sig engelska och det genom attvariera undervisningen sÄ mycket som möjligt. Resultatet av lektionsförslagsdelen visar att 11 av 13 förslag gick att genomföra som tÀnkt. I förslaget Draw, guess and run! finns endast tvÄ aktiviteter med och i förslaget Tourist! rÀckte inte den utsatta tiden till. Detta arbete kan sÄledes fungera som en idékÀlla, nÀr man vill genomföra varierade lektioner oberoende av t.ex.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka och mÀngden av anglicismer som förekommer i kommunikation pÄ svenska mellan svenskar pÄ ett stort svenskt tekniskt företag med ett internationellt verksamhetsfÀlt. Företaget har engelska som koncernsprÄk i tal och skrift, men pÄ kontoret talar svenskar svenska sinsemellan..

Specialarbete 15 poÀngTitel: Svengelska och engelska importord i nutidssvenskanFörfattare: Anna FÀlthammar SchippersTermin och Är: Höstterminen 2014Kursansvarig institution: Institutionen för svenska sprÄketHandledare: Maja LindforsExaminator: Richard Johansson.

[Ingen sammanfattning].

Denna studie undersöker hur kultur framstÀlls i tre lÀroböcker för elever i Ärskurs 7 i Àmnet engelska. De lÀroböcker som undersöks i studien Àr Wings Blue, HAPPY och Focus on English, endast textboken Àr analyserad inget annat material. Studien undersöks genom en textanalys med bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod för att kunna se förekomster av sprÄket och för att analysera texter för att ta fram det vÀsentliga innehÄllet i textens delar, i helheten och i den kontext som den ingÄr. Den teoretiska utgÄngspunkten som studien bygger pÄ Àr ett funktionellt perspektiv.Resultatet av studien visar att det Àr den amerikanska och den brittiska kulturen som har den dominerande sÀrstÀllningen i alla tre lÀroböcker. Den brittiska varianten av engelskan Àr den som föresprÄkas i böckerna och dÀr tvÄ av de tre analyserade lÀroböcker i den hÀr studien pÄvisar skillnaden mellan amerikansk och brittisk engelska i texten.

LÀroplanen (Lpo94) föresprÄkar en tidig start i engelska i grundskolan med den kommunikativa inlÀrningsstilen som fokus. I de lokala Àmnesplanerna för den studerade kommunen har lÀrarna som mÄl att eleven ska kunna förstÄ enkla instruktioner och beskrivningar som ges i lugnt tempo och tydligt tal för eleven inom vÀlbekanta omrÄden.Syftet med detta arbete Àr att titta pÄ nÀr engelskundervisningen startar pÄ skolorna i en mindre kommun i södra Sverige. Vi kommer ocksÄ att titta pÄ vad lÀraren gör i den tidiga undervisningen, hur de gÄr tillvÀga och hur lÀrarnas kompetens i engelska ser ut.FrÄgestÀllningarna Àr följande:- NÀr börjar lÀrarna med engelskundervisningen i den undersökta kommunen?- Hur genomförs den tidiga engelskundervisningen?- Vilken kompetens i engelska har de undervisande lÀrarna?För att besvara dessa frÄgestÀllningar gjordes en enkÀtundersökning pÄ de elva skolorna i kommunen, varav fjorton lÀrare som undervisar i engelska i grundskolans tidiga skolÄr besvarade enkÀterna. Vi ville Àven ha djupare inblick i Àmnet och genomförde dÄ intervjuer med Ätta lÀrare och tvÄ rektorer i samma kommun.Resultatet av undersökningen visar att i den undersökta kommunen börjar eleverna med engelska i grundskolans Är 1 eller Är 2.

Det hÀr examensarbetet undersöker hur den engelska fotbollen pÄverkat den svenska fotbollen. Det utreds Àven om den svenska fotbollshistorien har skapat en diskurs som fortfarande lever kvar inom den svenska fotbollsjournalistiken. Fem avsnitt av det svenska TV-programmet Fotbollskanalen Europa har analyserats med hjÀlp av det teoretiska verktyget diskursanalys. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att det rÄder en diskurs i Fotbollskanalen Europa. Diskursen har starka kopplingar till den engelska fotbollens pÄverkan pÄ svensk fotboll.

Syfte: Syftet var att undersöka vilka ordinlĂ€rningsstrategier elever anvĂ€nder sig av i engelska som frĂ€mmande sprĂ„k och svenska som andrasprĂ„k. Som utgĂ„ngspunkt till vĂ„r studie hade vi följande frĂ„gestĂ€llningar:? Vilka inlĂ€rningsstrategier sĂ€ger elever att de anvĂ€nder sig av i engelska och svenska som andrasprĂ„k nĂ€r de lĂ€r sig nya ord?? Hur gör de för att komma ihĂ„g ord?? Är vissa ord lĂ€ttare Ă€n andra att lĂ€ra sig?? Var lĂ€r de sig bĂ€st?? Vilka likheter och skillnader framkommer mellan inlĂ€rningsstrategier i engelska och svenska som andrasprĂ„k?Teori: Den teoretiska ramen utgick frĂ„n ett sociokulturellt perspektiv, dĂ„ Vi bland annat beskrev tvĂ„ sprĂ„kpedagogers inlĂ€rningshypoteser, Krashen och Vygotskij.Metod: Huvudsyftet med vĂ„r studie var att undersöka vilka ordinlĂ€rningsstrategier elever anvĂ€nder sig av i engelska och svenska som andrasprĂ„k. För att kunna trĂ€nga djupt in i varje informants tĂ€nkande och uppfattning anvĂ€nde vi oss av halvstrukturerade intervjuer och valet av metod föll sig naturligt pĂ„ den kvalitativa.Resultat: I denna studie har elever i Ă„ldrarna 10 ? 19 Ă„r fĂ„tt möjlighet att med hjĂ€lp av intervjuer reflektera över hur de lĂ€r sig ord i engelska och svenska som andrasprĂ„k.

Idag Àr engelska ett vÀrldssprÄk som talas i större delen av vÀrlden. I Sverige och övriga vÀstvÀrlden kommer vi dagligen i kontakt med det engelska sprÄket. Detta har gjort oss intresserade av att undersöka om tidig inlÀrning skulle gynna engelska till att bli ett naturligt andrasprÄk för vÄra barn. LitteraturgenomgÄngen behandlar barns tidiga sprÄkutveckling, positiva och negativa aspekter med flersprÄkighet, flersprÄkighetens betydelse i dagens globalisering samt förslag till engelskundervisning för yngre barn.Genom intervjuer av fyra pedagoger pÄ en skola i en mindre ort i Sverige, samt observationer av undervisningen pÄ en skola i Sverige och en svensk skola i Thailand, har vi kunnat undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt till engelskundervisning i tidig Älder.De intervjuade pedagogerna var eniga om att tidigt införande av engelska i skolan inte stör barnens modersmÄl. Det poÀngterades dock att det mÄste ske pÄ ett lustfyllt sÀtt och med leken i centrum, vilket Àven observationerna visade..

Syftet med arbetet Àr att undersöka och jÀmföra vad pojkar och flickor har för instÀllning nÀrdet gÀller engelska som undervisningsÀmne i skolan sÄvÀl som den engelska de möter pÄ sinfritid. Undersökningsmetoderna bestÄr av dels en enkÀt och dels observationer vid tvÄ olikaskolor, totalt deltar 137 elever frÄn Är Ätta och nio i undersökningen. Resultatet visar att det ÀrfrÀmst flickor som gynnas av enkönade grupper. Intressant Àr ocksÄ att se att pojkars ochflickors attityd skiljer sig, frÀmst beroende pÄ skillnader i sjÀlvförtroende och förvÀntningarfrÄn bÄde omgivningen och individen sjÀlv..