Syftet med arbetet Àr att se hur stor ambition elever har om att utöva inflytande över lektionsplanering. Jag har tre frÄgestÀllningar: vill eleverna ha inflytande över lektions-planering och upplever de att de har inflytande? Vad Àr lÀrares uppfattning elevers önskan om elevinflytande över lektionsplanering? Tre klasser i Ärskurs tre; samhÀllsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och tekniskt program och tre lÀrare deltar i en undersökning om hur de upplever elevinflytande över lektionsplanering. Som metod görs en enkÀtundersökning med elever. En kvalitativ intervjuform görs med tre pedagoger dÀr dem reflekterar över enkÀtens frÄgestÀllningar.

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

Denna rapport beskriver de behov vilka ligger tillgrund för att skapa en IT-sÀkerhetsdatabas. Rapporten tar Àven upp olika IT-sÀkerhetsproblem och för en diskussion om vad som Àr faran med dessa problem. Diskussionen förs inom tvÄ omrÄden rörande IT-sÀkerhet.Det ena omrÄdet Àr om IT-sÀkerhet i allmÀnhet och tar upp begreppet CIA. CIA stÄr för de engelska begreppen Confidentiality, Integrity och Availability och pÄ svenska, sekretess, integritet och tillgÀnglighet.Den andra delen handlar om lite mer specifika IT-sÀkerhetsproblem, som till exempel virus och sniffing.PÄ uppdrag av FOI Àr en databas, vilken Àr avsedd för att lagra information rörande IT-sÀkerhet, skapad. Rapporten tar upp en del grundlÀggande databasteori och beskriver designen och implementationen av databasen.

Examensarbete pĂ„ lĂ€rarprogrammet av Emma SĂŒttenbach, höstterminen 2007.Handledare: Susanne Hansson. ?Sydafrika ? En studie av tvĂ„ sydafrikanska skolors arbete mot rasism?Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka om tvĂ„ sydafrikanska skolor arbetar mot rasism. För att svara pĂ„ syftet har en forskningsfrĂ„ga skapats:1.Hur arbetar lĂ€rarna i tvĂ„ sydafrikanska skolor mot rasism?För att besvara pĂ„ min forskningsfrĂ„ga utförde jag fem kvalitativa intervjuer med öppna frĂ„gor till lĂ€rare som representerade tvĂ„ skolor i en stad i Sydafrika.

Detta arbete handlar om varför utbytesstudenter som kommer till LuleÄ tekniska universitet har valt att studera just dÀr samt hur de upplever sin situation vad gÀller studiesituation, socialt liv, traditioner, fritid och personlig utveckling. Föreligger det skillnader med avseende pÄ kön, civilstÄnd, nationalitet samt hur lÄng tid de vistats i LuleÄ? En enkÀt pÄ engelska skickades ut via e-post samt utdelades i ett klassrum. Resultaten visade att det var frÀmst motiv som kan förknippas med inre motivation som var av betydelse för att studera i Sverige och LuleÄ. Signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga studenter pÄtrÀffades.

This thesis is comprised of an annotated translation of an English IT-text into Swedish. The source text is the installation manual for the software SDL Trados Studio 2014 and the thesis also contains a text analysis of the source text. The goal of the translation has been to use norms in the target culture and thus move the translation toward acceptability. The thesis therefore discusses norms based on Toury's (1995) framework.The thesis also contains an empirical study of the translation of three different IT-texts. The study shows that, when it comes to the specific norms investigated in the study, Swedish translations of IT-texts are guided by norms in both the source culture and the target culture..

Syftet med denna C-uppsats i pedagogik var att beskriva vad och varför elever lÀr sig enligt de nya kursplanerna för gymnasieskolan 2007 (Gy -07) i relation till det demokratiuppdrag skolan ges inom ramen för en demokratidiskurs. Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av textanalys som metod med de didaktiska huvudfrÄgorna vad och varför som hjÀlp. FrÄgan hur ansÄg vi inte kunde besvaras genom att studera kursplanerna dÄ de Àr mÄlstyrda och dÀrmed inte beskriver vilka metoder som lÀraren ska anvÀnda i sin undervisning. Vad-frÄgan analyseras utifrÄn kursplanerna och SOU 1992:94: Skola för bildning. Varför-frÄgan besvaras till största del i bakgrunden, men Àven till viss del med hjÀlp av SOU 1992:94.

Denna studie avser att undersöka hur man kna anvÀnda bilder i undervisningen och hur detta kan fungera. Studien Àr utförd pÄ tre olika skolor med Ätta informatanter, bÄde lÀrare och elever. Studien rör Àmnena engelska och biologi. Undersökningen har en kvalitativ inriktning vilket innebÀr att den bygger pÄ vetenskapliga granskningar av verkligheten utifrÄn olika individers erfarenheter. Intervjumeyoden som anvÀnts Àr av semistrukturerad karaktÀr, d.v.s.

Bakgrunden till uppsatsen Àr att skribenternas intresse vÀckts dÄ de i lÀrarutbildningen lÀst musik och fÄtt verktyg för att arbeta med musik i andra Àmne. Ett varierat arbetssÀtt fÄngar fler elever Àn om pedagogen hÄller sig till ett och samma arbetssÀtt. Syftet Àr att undersöka pedagogers anvÀndning av musik som ett pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i Ärskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i Ärskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansÄg sig sakna kompetens för att anvÀnda musik för att stödja undervisningen.

In this study we have analysed from an intersectional perspective two textbooks Historia 1b and Progress Gold A which are purposed to be used as teaching material in Swedish schools in the subjects of History and English. Our question and reason for doing the analysis is to emphasise and make the variety of women in the books visible in order to compare that variety to the one that is demanded by the Swedish curriculum. The analysis is made from an ideology critical perspective and contains quantitative elements. Our conclusion is that the material contains both excluding and including features. Some intersectional categories are well represented while others, like functionality and religion, are not.

Uppsatsen bygger pÄ en fÀltstudie utförd bland 10 gifta, brahminska kvinnor i omrÄdet Assi i Benares (Varanasi)i Indien. Avsikten med fÀltstudien var att ta reda pÄ om och i sÄdana fall vad, hur och varför kvinnorna i undersökningsgruppen utför nÄgra dagliga religiösa handlingar. Varje kvinna har intervjuats vid tvÄ tillfÀllen. Intervjuerna har skett med hjÀlp av tolk som översatt frÄn engelska till hindi och hindi till engelska.Uppsatsen besvarar tre inledande frÄgestÀllningar:1. Utför kvinnorna i undersökningsgruppen nÄgra dagliga religiösa handlingar?2.

Det övergripande syftet med detta arbete var att undersöka hur kursplanen för engelska i grundskolan har förÀndrats under perioden 1962 till 2000. Undersökningen syftar sÄledes till att kartlÀgga kursplanernas utveckling av engelskÀmnet ur ett historiskt perspektiv. Denna uppsats har med utgÄngspunkt frÄn en komparativ textanalysmetod undersökt hur kursplanerna i lÀroplanerna frÄn 1962, 1969, 1980, 1994 och kursplaner 2000, den reviderade kursplanen frÄn 1994 skiljer sig frÄn varandra rörande beskrivningarna för de grundlÀggande kunskapsomrÄdena ?höra?, ?tala?, ?lÀsa?, ?skriva?. Centralt för analysen har varit att försöka klargöra den kunskapssyn som framtrÀder i kursplanerna och de sprÄkvetenskapliga teorier som influerat deras utformning.

Denna uppsats syftar till att undersöka sambandet mellan mÀngden musikundervisning och elevers slutbetyg i Àmnena Svenska, Matematik och Engelska. Undersökningen har gjorts genom en kvantitativ statistisk jÀmförelse. Underlaget för statistiken har utgjorts av ca 200 elevers slutbetyg i Ärskurs 9, dÀr ca hÀlften av eleverna gÄr i skolor med musikprofil, och resterande hÀlft elever gÄr i skolor elever med allmÀn profil. JÀmförelsen visar att eleverna frÄn skolor med musikprofil, generellt har högre betyg i kÀrnÀmnena eller inga underkÀnda. Det kan finnas flera saker som har betydelse för elevernas studieresultat vilka belyses i diskussionen.

SammanfattningDebatten gÀllande hur den svenska vÄldtÀktsbestÀmmelsen ska utformas har pÄgÄtt under lÄng tid och Àr nu Äterigen uppe för diskussion. Vissa hÀvdar att tvÄngsrekvisitet i nu gÀllande vÄldtÀktsbestÀmmelse mÄste ersÀttas med ett samtyckesrekvisit. Andra hÀvdar att bestÀmmelsen som den utformades efter reformen i juli Är 2013 mÄste fÄ tid att tillÀmpas innan det kan bli frÄga om ytterligare en reformation.FöresprÄkare för ett införande av en samtyckesbaserad vÄldtÀktsreglering menar att en sÄdan utformning av lagstiftningen skulle stÀrka offrets stÀllning. Regleringen skulle sÄledes förstÀrka skyddet för den personliga integriteten och sjÀlvbestÀmmanderÀtten.  FöresprÄkare anser Àven att Sverige, genom att inte införa ett krav pÄ samtycke, bryter mot Europakonventionen. FöresprÄkare anser att EU i den sÄ kallade Bulgariendomen slagit fast att det Àr nödvÀndigt att sexuella gÀrningar företagna utan samtycke blir straffade och att det sakna betydelse om offret gjort motstÄnd eller inte.MotstÄndare Ä andra sidan hÀvdar att en samtyckesbaserad vÄldtÀktsbestÀmmelse skulle vara svÄrtillÀmpad och vansklig.

Det hÀr examensarbetet har syftat till att svara pÄ hur filmen anvÀnds som undervisningsverktyg och hur lÀrare ser pÄ filmen som en del av deras undervisning och arbetsmetoder. Fokus lÄg pÄ gymnasieskolan och framför allt Àmnena Svenska och Engelska. Fem lÀrare intervjuades utifrÄn tre olika teman (synen pÄ filmen som undervisningsverktyg, arbetsmetoder samt pedagogiska mÄl) och de resultat som framgick stÀlldes sedan mot tidigare forskning för att se skillnader, likheter och gemensamma nÀmnare. Intervjusvaren och tidigare studier visade sig vara i stort sett enhetliga, med liknande svar och tankar kring filmmediet i gymnasieskolans vÀrld. Det framgick framför allt att filmen som medium ses som underlÀgset litteraturen och att anvÀnda film i undervisningssituationer anses vara ett ganska ?ofint? arbetssÀtt.