Andelen flerspråkiga barn i Sverige ökar och följdaktligen så även behovet av kunskap om deras språkutveckling. Flerspråkiga barns språkutveckling har visat sig skilja sig i viss mån från den hos enspråkiga barn och då normer för flerspråkiga barns språkutveckling saknas i logopedisk verksamhet idag finns en osäkerhet kring hur deras språkutveckling bör bedömas. Föreliggande studie ingår i det internationella forskningsnätverket COST Action IS0804 och ämnar utgöra ett litet bidrag till en växande databank om flerspråkiga barns språkutveckling, i detta fall i jämförelse med enspråkiga barns språkutveckling. Studien utgår från 100 narrativer berättade av sex- och sjuåriga enspråkiga svensktalande och flerspråkiga engelsk-svensktalande barn. Narrativerna eliciterades med hjälp av två bildsekvenser från bedömningsmaterialet MAIN och samlades in inom ramen för tre tidigare magisteruppsatser i logopedi från Uppsala universitet.

SyfteSyftet med studien var att översätta och validera skattningsskalan för tränarbeteenden Coaching Behavior Scale for Sport (CBS-S) från engelska till svenska.MetodSammanlagt ingick 545 deltagare fördelade på två urval. Deltagarna var lagidrottare i de två högsta nationella serierna. Deltagarna besvarade en enkät innehållandes CBS-S och skalor för andra tränarbeteenden, motivation, självförtroende och relationen med tränaren. På datamaterialet utfördes explorativ faktoranalys med varimax rotering och korrelationer mellan de olika dimensionerna i skalorna beräknades. 39 av deltagarna besvarade även CBS-S två gånger och på dessa data beräknades test-retestkorrelationer mellan dimensionerna i CBS-S.ResultatFaktoranalysen fann åtta dimensioner med egenvärde > 1.

Denna undersökning berör engelskundervisningen i årskurs 5. Syftet är att undersöka hur engelskundervisningen ser ut samt hur pedagogerna resonerar om sin engelskundervisning. Syftet är också att synliggöra hur eleverna resonerar om pedagogernas sätt att undervisa i engelska och hur elevernas resonemang stämmer överens med pedagogernas. Vi har avgränsat oss till att studera två pedagogers engelskundervisning och deras två klasser. Våra frågeställningar är: Hur arbetar två pedagoger med engelskundervisningen i årskurs 5 på en skola? Hur resonerar pedagogerna om undervisningen? Hur resonerar eleverna om undervisningen? I våra teoretiska utgångspunkter har vi fördjupat oss i teorier och tidigare forskning om språkinlärning, språkundervisning, språkfärdigheter och skolkultur.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Syfte:Syftet är att söka svar hur åtgärdsprogrammen ser ut i årskurs tre och sex utifrån frågeställningarna:? Vilka ämnen/problemområden behandlas?? Vilka åtgärder föreslås?? Vem/vilka är ansvariga för att åtgärderna genomförs?? Hur är den dokumenterade uppföljningen och utvärderingen av åtgärdsprogrammen?Teori:Undersökningen är gjord med en textanalytisk ansats. Textanalyser kan göras på flera olika sätt. Den här undersökningen är gjord med hjälp av en innehållsanalys för att därigenom kunna kvantifiera olika element i de texter som undersöks. Vid innehållsanalys, liksom vid all textanalys, krävs det en viss kunskap av den genre som texterna representerar.

Uppsatsen ämnar undersöka hur gymnasielärare med ämneskombinationen svenska/engelska ser på användandet av dramapedagogik som metod i sina ämnen. Uppsatsen bygger på intervjusvar från åtta kvalitativa intervjuer gjorda med svensk/engelsklärare på två olika gymnasieskolor i Kalmar under våren 2008. Resultatet visar att många lärare är positiva till dramapedagogik men att det är få som använder det i en större utsträckning. Skälen att inte använda drama är enligt de intervjuade framförallt okunskap, tidsbrist samt organisatoriska svårigheter..

This essay is a study of the use of IT technology by teachers of English and History at a Swedish upper secondary school. It is based on four interviews and four observations. In my analysis of these I have made use of the theory of Social Shaping of technology, a theory which puts emphasis on a teacher´s purpose regarding the use of IT technology in order to empower the teaching process. As a researcher I aim to explore the reasoning on the part of the teacher and to that end I use the method of interviews and observations. This study shows different ways of using IT technology varying from one teacher to another.

SAMMANFATTNING Jag har skrivit om en hovsjukdom som drabbar hästar, den engelska benämningen är White line disease. Det finns inget korrekt namn på svenska, men vi kallar det för lamellrandsröta. Den engelska benämningen är den mest använda. Sjukdomen kom in i Sverige i slutet av 1980-talet, man tror att det var via importerade travhästar från USA. När den i slutet av 1990-talet fick fart i Sverige började den också att bli ett problem. Ambitionen är att få en inblick i vad lamellrandsröta är och vad den samlade kunskapen är idag bland fackfolk och praktiker. Godtyckligt har jag valt ut och ringt runt och intervjuat ett antal personer som har stött på detta problem, hovslagare, veterinärer och hästägare. All fakta som inhämtats har jag sammanställt, men det finns fortfarande många frågetecken att reda ut. Ett bekymmer är att expertisen har så varierande kunskap och syn på sjukdomen. Idag vet man att det är anaeroba (syreskyende) organismer som orsakar rötan.

Inom skolans värld innefattar lärarprofessionen en lång rad av olika uppgifter. Att leda och organisera skolklasser, att hantera frågor om disciplin och att ha omsorg om eleverna. Dessa uppgifter kräver planering, kontroll och motivering (Stensmo, 2000:9). Dock menar Bergem (2000:83) att respekten för läraren som offentlig person har minskat. Detta pekar på att bemötandet mot läraren som profession har förändrats.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att se vilka tendenser som finns i elevuppsatser som producerats kort efter att eleverna arbetat med grammatik. Hypotesen var att de elever som arbetat intensivt med vissa grammatiska moment också använder dessa oftare i fria uppsatser än elever som inte arbetat lika intensivt med grammatik. I studien jämförs en försöksgrupp som nyligen arbetat med tre grammatiska moment med en kontrollgrupp som inte gjort det. Resultaten relateras till nivåer i processbarhetshierarkin enligt Pienemanns modell. De processbarhetsnivåer som undersöks baseras på de grammatiska moment som eleverna tränat på: rak ordföljd, progressiv form och do-omskrivning.

Detta arbete är en undersökning om tyskans popularitet bland elever i grundskolan och vad som behöver göras för att tyskan ska bli ett eftertraktat språk att lära sig. Jag har valt att göra en kvalitativ enkätundersökning med fyrtiotre elever som läser tyska och spanska och följt upp detta med intervjuer av en elev och en lärare. Min slutsats är att det är samhällets fel att elever har en negativ uppfattning om tyskan och att det är skolan som bör ta sitt ansvar och få dessa elever att förstå hur viktigt det är att kunna fler språk än engelska. En annan aspekt är att eleverna behöver lära sig tyska på ett annat sätt än förr i tiden då grammatiska termer var viktiga för att behärska språkets elementära grunder..

Styrelseledamot och VD har som uppgift att tillgodose bolagets och dess aktieägares intressen och dessa organ är därmed bundna av en viss lojalitetsplikt gentemot bolaget. Grunden till bestämmelser angående lojalitetsplikten är att förhindra att bolagsledningen handlar i egenintresse, men att bolagsledningen skall vara lojala mot bolaget de representerar följer i Sverige mer av allmänna sysslomannaprinciper än av bolagsrättsliga regler. Aktiebolagslagen ger nämligen uttryck för denna plikt endast i ett fåtal regler: jävsbestämmelserna och generalklausulen. Lojalitetsplikten är dock mer omfattande än så och det kan uppstå situationer där styrelseledamot eller VD får möjlighet att agera i eget intresse på bolagets bekostnad utan att bolaget är part i rättshandlingen. Dessa situationer berörs varken av jävsreglerna, generalklausulen, eller ABL i övrigt.

I denna uppsats presenteras och diskuteras Virginia Woolfs förstavågs- feminism genom en analys av The Voyage Out, Mrs Dalloway och A Room of One's Own. Analysen sker genom en närläsning av texterna, men även tidigare gjorda analyser används. Woolfs texter sätts här i relation till det tidiga 1900-talets patriarkala engelska samhälle, suffragettrörelsen men även Woolfs litterära- och yrkesmässiga liv är av betydelse. Resultatet blir en kvalitativ läsning där fokus ligger på tidig feminism och Woolfs kamp för kvinnans rätt till ett självständigt liv..

Till akutmottagningen kommer en stor variation av patienter med olika sorters skador/sjukdomar. Många är oroliga över sitt tillstånd och för många är det den första kontakten med sjukvården. Vårdpersonalens bemötande är därför av stor betydelse. Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie med svenska och engelska vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet påverkar valet av läsinlärningsmetod. Vilka skillnader kan man se mellan mer erfarna lärarna och nyutbildade? Vi ville även undersöka vilka övriga komponenter det är som påverkar undervisningen i läsinlärning.Metoden för vår undersökning har varit kvalitativa intervjuer. Vår målgrupp var lärare som arbetat mindre än 5 år och lärare som arbetat mer än 30 år.Resultatet pekar på att de erfarna lärarnas utbildning fortfarande spelar en stor roll i läsundervisningen. För de mindre erfarna är skolans undervisningsmetoder den enskilt största faktorn när man väljer metod.