This study aims to research how upper secondary pupils interact while playing online games, how the English language is used within each game and what attitudes these pupils have towards language in school and online gaming respectively. Online gaming sessions have been recorded to analyze the methods of interaction by which people communicate with each other while playing online games. Furthermore, the text-based communication occuring in online gaming is analyzed on a lexical level to find words not defined in legitimate English dictionaries. Interviews with students have been conducted to understand the attitudes held by students towards language in school and online games..

Detta Àr en kvantitativ enkÀtstudie dÀr syftet var att försöka se skillnader mellanhögstressade elever och lÄgstressade elever med avseende pÄ skolkrav, skolrutiner ochuppgifter. Undersökningen gÀller ocksÄ att se om det finns nÄgon skillnad pÄ elevernaslÀrandeaktiviteter och till sist om det finns skillnad mellan elever med avseende pÄskolresultat. I de förstnÀmnda punkterna visade det sig att skillnaderna var vÀldigt smÄ ihur elever upplever skolkrav, skolrutiner och uppgifter. Men en stor skillnad visade sigmed avseende pÄ skolresultatet, dÀr lÄgstressade elever hade en tendens att presterahögre Àn vad högstressade gjorde i samtliga Àmnen (svenska, engelska, matematik, idrottoch hÀlsa). I diskussionen diskuteras olika infallsvinklar i hur man mÀter stress i skolan..

Det hÀr Àr en systematisk litteraturstudie. Vi har anvÀnt oss av sökmotorerna DIVA, ERIC, LIBHUB, LIBRIS, Google och SWEPUB. Majoriteten av vÄr litteratur Àr publicerad av Svenska forskare pÄ Engelska. Litteraturstudien har som syfte att beröra IKT inom skolans vÀrld för personer med bÄde fysiska och psykiska funktionshinder. Studien innehÄller tre olika perspektiv, LÀrare, elev och förÀlder.

Denna undersökning syftar till att analysera ett avsnitt ur Everything is Illuminated,en roman av Jonathan Safran Foer, som blivit kÀnd för sitt mycket speciella sprÄk.Bokens huvudperson har inte engelska som modersmÄl, vilket leder till att boken Àrfull av sprÄkliga och stilistiska misstag. Det kanske mest iögonfallande med demÄnga avvikelserna Àr att huvudpersonens strÀvan efter att tala en god engelska imÄnga fall resulterar i en löjligt, hög stilnivÄ. De stilistiska avvikelserna har ofta enkomisk effekt, men de kan ibland, precis som i fallen med de semantiska misstagen,ha motsatt effekt pÄ grund av att ordens konnotationer och associationer för tankarnatill bokens större teman. PÄ detta sÀtt flÀtas komik och tragik samman och följs Ätgenom hela romanen.Uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka hur översÀttaren har handskatsmed de problem som uppstÄr i översÀttningen av det avvikande sprÄkbruket.Avvikelsernas funktioner och effekter i kÀlltexten (KT) och i mÄltexten (MT)kommer ocksÄ att analyseras i syfte att undersöka hur dessa sprÄkliga egenheteröverförs till svenska och om deras funktioner och effekter skiljer sig frÄn originalets.Avvikelserna har delats in i fyra grupper: grammatiska fel, semantiska misstag,avvikelser som rör stilnivÄ samt felaktiga idiom och kollokationer.Först gjordes en kvantitativ delundersökning för att ta reda pÄ hur avvikelsernafördelades mellan de olika grupperna i KT och MT. Av denna framgÄr markantaskillnader i fördelningen av de olika feltyperna i KT och MT.

Syftet med denna studie var att studera hur elever sjÀlva uttrycker sig kring vad de anser att de lÀrt sig genom att spela digitala spel, och i synnerhet de tvÄ spelen skylanders och minecraft, samt vad de skulle vilja lÀra sig nÀr de spelar digitala spel. Intervjuerna har skett i lugna och avskilda miljöer, med en intervjuguide som underlag för frÄgorna jag stÀllt. LÀrande i digitala spel Àr Ànnu inte utforskat i sÄ stor utstrÀckning, och speciellt inte ur elevers eget perspektiv. Analysen utgick ifrÄn Collins och Browns kategorisering av fyra olika typer av kunskaper, vilka ocksÄ Àr de kategorier jag delade in barnens svar i: fakta, algoritmer, kontrollstrategier samt lÀrandestrategier. Alla dessa fyra olika typer av kunskaper kunde urskiljas i elevernas svar, pÄ ett eller flera stÀllen.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur stödÄtgÀrderna ser ut för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i engelska, fysik och hem- och konsumentkunskap och om de skiljer sig Ät mellan Àmnena. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie dÀr datainsamlingsmetoden har varit fokusgruppsintervjuer. Dessa har utförts pÄ samtliga kommunala skolor i Är 7-9 i en ?pendlingskommun?. PÄ varje skola intervjuades en engelsk-, en fysik- och en hem- och konsumentkunskapslÀrare.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka vad det Àr enligt elevernas uppfattning som gör att matematiken Àr intressant. Undersökningen gjordes pÄ fyra klasser om sammanlagt 83 elever i Ärskurs ett och tvÄ pÄ teoretiska gymnasieskolor i SkÄne, med hjÀlp av en enkÀt med blandade öppna och slutna frÄgor. Resultatet antydde att det jÀmfört med andra Àmnen frÀmst var sÄ att eleverna hade svÄrt att förstÄ relevansen och nyttan med den matematik de lÀste, och att de jÀmfört med de populÀra Àmnena sÄ som engelska och idrott, inte pÄ ett naturligt sÀtt anvÀnde matematiken pÄ sin fritid. Slutsatsen vi drar av detta Àr att elever behöver fÄ mer hjÀlp med att förstÄ nÀr och hur de kan tillÀmpa matematiken för att den ska bli ett anvÀndbart verktyg inte bara i studier och arbete utan Àven pÄ fritiden och i vardagen.

SammanfattningNumer Àr fri- och rÀttigheter som skyddas för de enskilda medborgarna nÄgot som mÄste anses sjÀlvklart i de allra flesta stater och rÀttssystem. Synen pÄ fri- och rÀttigheter kan dock traditionellt sett skilja sig ganska mycket Ät beroende pÄ vilket lands lagar och regler som man vÀljer att studera. Olika system har givetvis funnit olika lösningar pÄ hur dessa fri- och rÀttigheter ska skyddas, samt har Àven olika uppfattningar om vad som överhuvudtaget Àr fri- och rÀttigheter för den enskilda medborgaren. Vidare kan synen pÄ om fri- och rÀttigheterna ska vara absoluta eller kunna inskrÀnkas pÄ olika sÀtt variera beroende pÄ vilket lands rÀttssystem som granskas.Olika lÀnder har vidare givetvis influerats av olika synsÀtt och ideologiska tankegÄngar genom Ären. Detta Àr inte minst fallet nÀr en jÀmförelse görs mellan Sverige och England.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka vad det Àr enligt elevernas uppfattning som gör att matematiken Àr intressant. Undersökningen gjordes pÄ fyra klasser om sammanlagt 83 elever i Ärskurs ett och tvÄ pÄ teoretiska gymnasieskolor i SkÄne, med hjÀlp av en enkÀt med blandade öppna och slutna frÄgor. Resultatet antydde att det jÀmfört med andra Àmnen frÀmst var sÄ att eleverna hade svÄrt att förstÄ relevansen och nyttan med den matematik de lÀste, och att de jÀmfört med de populÀra Àmnena sÄ som engelska och idrott, inte pÄ ett naturligt sÀtt anvÀnde matematiken pÄ sin fritid. Slutsatsen vi drar av detta Àr att elever behöver fÄ mer hjÀlp med att förstÄ nÀr och hur de kan tillÀmpa matematiken för att den ska bli ett anvÀndbart verktyg inte bara i studier och arbete utan Àven pÄ fritiden och i vardagen.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur elever med utlÀndsk bakgrund klarar sig i skolan i England jÀmfört med Sverige. Syftet Àr ocksÄ att se om olika undervisningssÀtt leder till olika resultat. För att besvara syftet har vi valt att göra en komparativ undersökning dÀr vi jÀmför svenska och engelska skolor med hjÀlp av observation. Uppsatsen bestÄr av bakgrund dÀr vi beskriver hur de bÄda skolsystemen Àr uppbyggda. Sen kommer en jÀmförelse av observationerna vi gjort i de bÄda lÀnderna.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka vad det Àr enligt elevernas uppfattning som gör att matematiken Àr intressant. Undersökningen gjordes pÄ fyra klasser om sammanlagt 83 elever i Ärskurs ett och tvÄ pÄ teoretiska gymnasieskolor i SkÄne, med hjÀlp av en enkÀt med blandade öppna och slutna frÄgor. Resultatet antydde att det jÀmfört med andra Àmnen frÀmst var sÄ att eleverna hade svÄrt att förstÄ relevansen och nyttan med den matematik de lÀste, och att de jÀmfört med de populÀra Àmnena sÄ som engelska och idrott, inte pÄ ett naturligt sÀtt anvÀnde matematiken pÄ sin fritid. Slutsatsen vi drar av detta Àr att elever behöver fÄ mer hjÀlp med att förstÄ nÀr och hur de kan tillÀmpa matematiken för att den ska bli ett anvÀndbart verktyg inte bara i studier och arbete utan Àven pÄ fritiden och i vardagen.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka vad det Àr enligt elevernas uppfattning som gör att matematiken Àr intressant. Undersökningen gjordes pÄ fyra klasser om sammanlagt 83 elever i Ärskurs ett och tvÄ pÄ teoretiska gymnasieskolor i SkÄne, med hjÀlp av en enkÀt med blandade öppna och slutna frÄgor. Resultatet antydde att det jÀmfört med andra Àmnen frÀmst var sÄ att eleverna hade svÄrt att förstÄ relevansen och nyttan med den matematik de lÀste, och att de jÀmfört med de populÀra Àmnena sÄ som engelska och idrott, inte pÄ ett naturligt sÀtt anvÀnde matematiken pÄ sin fritid. Slutsatsen vi drar av detta Àr att elever behöver fÄ mer hjÀlp med att förstÄ nÀr och hur de kan tillÀmpa matematiken för att den ska bli ett anvÀndbart verktyg inte bara i studier och arbete utan Àven pÄ fritiden och i vardagen.

I detta arbete jÀmförs tvÄ engelsksprÄkiga klassrum som bygger pÄ tvÄ olika samhÀllssystem, ett litauiskt och ett svenskt. Syftet Àr att upptÀcka skillnader och likheter genom att se olika existerande kulturer i klassrummen. Avsikten Àr att tydliggöra vilka faktorer som skapar förutsÀttningar för en gynnsam sprÄkutveckling i engelska. TvÄ fallstudier och tvÄ intervjuer med en engelsklÀrare frÄn respektive land har genomförts. Studiens resultat visar att det litauiska klassrummet tryckte mer Àn det svenska pÄ kortare lektioner, mindre grupper och hög aktivitet av mÄlsprÄket.

Studien behandlar hur före detta elever vid naturbruksgymnasiets skogsutbildning ser pÄ sin utbildning och hur verksamheten pÄ skolan uppfattas av dessa personer. Genom en enkÀtundersökning undersöks det om skolans verksamhet, det pedagogiska arbetet, lÀrandemiljön med mera hÄller en god nivÄ eller om det finns nÄgra delar som mÄste förbÀttras. Syftet leder fram till frÄgestÀllningar som; om studenterna pÄ skolan upplever att utbildningen ger relevanta skogliga och allmÀnna kunskaper för deras yrkesutövning; om studenterna pÄ skolan upplever att de fÄtt den pedagogiska hjÀlp de behövt; om det finns nÄgra elever som valt att inte arbeta inom skogsnÀringen och i sÄdana fall varför; samt om det finns nÄgra skillnader i ovanstÄende frÄgor mellan de elever som gÄtt en individuell skolgÄng (IV-elever) och de elever som gÄtt NB-programmet Skog. De som ingÄtt i enkÀtundersökningen har avslutat sina studier pÄ skolan Är 2003, 2004 och 2005. I de tre Ärskurserna sÄ var det totalt 55 personer varav 41 svarande.

Syftet med denna studie har varit att fÄ en inblick och ökad förstÄelse för ungdomars sprÄkval, inlÀrning och motivation till sprÄkstudier. Larmrapporter om ungdomars avhopp i sprÄkstudier var början till intresset för hur pojkar och flickor vÀljer sprÄk och vilka som fullföljer sina studier alternativt hoppar av. Studien Àr gjord ur ett lÀrarperspektiv med fokus pÄ genus, inlÀrningsstrategier och motivation. Intervjuer med Ätta sprÄklÀrare samt insamling av sprÄkgruppslistor frÄn tre olika skolor har anvÀnts och bearbetats. De tre skolorna Àr belÀgna i en och samma förort norr om Stockholm.