Studiens syfte var att jÀmföra lÀromedelsinnehÄll med avseende pÄ muntlig sprÄkfÀrdighet utifrÄn kursplanstexten för engelska Ärskurs 7-9 i LGR 11. Studiens material utgjordes av tvÄ lÀromedel frÄn ett sprÄkreseföretag samt tre lÀromedel i engelska för grundskolans senare Är, vilka anvÀnds i den nuvarande undervisningen respektive verksamhet bedriver.Studien vilade pÄ en kvantitativ analys dÀr innehÄllet i alla lÀromedel kvantifierades och analyserades. Studien utgjordes ocksÄ av en kvalitativ analys dÀr det textuella innehÄllet i lÀromedlen analyserades. BÄde de kvantitativa samt kvalitativa resultaten sattes sedan i relation till delar av det centrala innehÄllet, med fokus pÄ de delar vilka behandlar muntlig sprÄkfÀrdighet, samt en kategoriseringstabell framtagen genom studiens datainsamling.Resultaten visar att uppgifterna i respektive lÀromedel uppfyller flertalet av de framtagna kategorierna, vilka Àr knutna till muntlig sprÄkfÀrdighet, men att antalet muntliga uppgifter i respektive lÀromedel Àr oproportionerligt smÄ sett till lÀromedlens totala antal uppgifter. Slutsatsen blir sÄledes att alla lÀromedel, oavsett syfte och verksamhet i vilka de verkar, ger eleverna möjlighet att utveckla sina muntliga sprÄkfÀrdigheter utifrÄn kursplanens krav.

Sammanfattning:Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur slöjdlĂ€rare ser pĂ„ den kreativa processen i slöjdĂ€mnet, den sĂ„ kallade slöjdprocessen, vilken funktion den kan fylla och hur den kan lyftas fram i undervisningen. För att söka svar pĂ„ dessa frĂ„gor har jag intervjuat fem verksamma slöjdlĂ€rare om deras syn pĂ„ processen och vilka metoder de tillĂ€mpar i sin undervisning. En genomgĂ„ng av litteratur i Ă€mnet visar att elever har svĂ„rt att förstĂ„ vad som Ă€r syftet med slöjdundervisningen. Ämnet anses inte ha betydelse varken för framtida arbetsliv eller fortsatta studier. Jag menar i den hĂ€r studien att slöjdĂ€mnet, förvaltat pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt, kan ha stor relevans för bĂ„de framtida studier, arbetsliv och inte minst elevernas utvecklande av sjĂ€lvkĂ€nnedom.

Syfte: Studien har som syfte att undersöka hÀstens betydelse för att höja skolmotivationen hos elever som lÀst IV-program med inriktning hÀst.Teori: Studien Àr teoriprövande dÀr den huvudsakliga teorin grundar sig i pragmatismen, dÀr skola och samhÀlle bör vara sammankopplat. Till det pragmatiskta synsÀttet hör att man har nytta av kunskap i vardagen, alltsÄ Àr ett samband mellan skola och fritid av stor vikt. Orsakssambandet om att hÀsten har positiv effekt pÄ unga kvinnors motivation i skolan, leder till den kausala mekanismen som handlar om att eleven ser en meningsfull uppgift som ska utföras pÄ skoltid, en kÀnsla av att skolan Àr kopplat till verkligheten. Unga kvinnor lÀr sig att ta ansvar nÀr de sköter om hÀsten, och stallmiljön utvecklar unga flickors ledarskap och tydlighet. Samtliga egenskaper som utvecklas har de Àven nytta av i vardagslivet.

Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om musikintegrering i barns sprÄkinlÀrning. Jag ville ta reda pÄ vilka metoder lÀrare idag anvÀnder för att lÀra ut sprÄk samt vilka hinder och möjligheter de anser finnas i arbetet med musik. Arbetet Àr byggt pÄ intervjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är och en musiklÀrare som arbetat som kompanjonlÀrare i grundskolan. Samtliga lÀrare sÄg musik som en viktig del i undervisningen, men hur de anvÀnde sig av musiken var olika. TvÄ lÀrare spelade sjÀlva instrument, medan övriga lÀrare anvÀnde sig av CD-skivor och kassettband.

Föreliggande studie Ă€r en komparativ fallstudie dĂ€r Antoine de Saint-ExupĂ©rys LePetit Prince och dess svenska översĂ€ttning analyseras enligt Juliane Houses analysmodellför översĂ€ttningskritik. Som jĂ€mförelsematerial till den svenska mĂ„ltextenhar de tvĂ„ engelska översĂ€ttningarna av verket anvĂ€nts. Syftet med undersökningenĂ€r att analysera effekterna av eventuella skillnader mellan den aktuella kĂ€lltextenoch dess svenska mĂ„ltext samt att genomföra och redovisa en fallstudie som eventuelltskulle kunna ingĂ„ i en mer omfattande studie av exempelvis barnboksöversĂ€ttningarfrĂ„n franska till svenska. Originaltexten Ă€r avsedd för bĂ„de barn ochvuxna och kan, om lĂ€saren vill, pĂ„ olika sĂ€tt tolkas symboliskt eller allegoriskt.Texten visar sig ocksĂ„ ha en synnerligen vĂ€lplanerad och koherent komposition,vilken till största delen har bevarats i den svenska mĂ„ltexten, men nĂ„gra avvikelsersom pĂ„verkar kompositionen har dock pĂ„trĂ€ffats. Även avvikelser som kan pĂ„verkamĂ„lsprĂ„kslĂ€sarnas förutsĂ€ttningar att tolka en del av de symbolladdade orden harnoterats, liksom avvikelser som pĂ„verkar uppfattningen av relationen mellanförfattaren och lĂ€sarna samt mellan de fiktiva personerna i texten.

Denna uppsats syftar till att undersöka betygssÀttningens likvÀrdighet i en svensk kommun.För att undersöka detta har jÀmförelser pÄ individnivÄ gjorts mellan grundskolans slutbetygoch betygen efter avslutad A-kurs pÄ gymnasiet. De Àmnen som har jÀmförts Àr matematik,svenska och engelska. Teoretiska utgÄngspunkter utgörs av pÄ omrÄdet tidigare gjordforskning.Undersökningen visar att likvÀrdigheten nÀr det gÀller betygssÀttningen i kommunen kanifrÄgasÀttas. Detta pÄstÄende baseras pÄ skillnaderna i de olika grundskolornasbetygsutveckling, dÄ grundskolebetygen jÀmförs med den gemensamma referenspunktengymnasiebetygen..

Sverige Àr pÄ vÀg mot ett skolsystem som ger en ökad uppdelning av elever. Det skapas fler och fler valmöjligheter och alternativ för dagens elever. NivÄgruppering innebÀr att eleverna delas upp i lÀttare och svÄrare grupper inom ett och samma Àmne. I grundskolan har dessa grupper tidigare kallats allmÀn och sÀrskild kurs. Framförallt Àr det i engelska och matematik som nivÄgruppering förekommer.

En granskning som Skolinspektionen genomförde 2009-2011 visade att bedömning av nationella prov inte Àr likvÀrdig och att bedömning av sprÄkÀmnena har lÀgst likvÀrdighet. Till följd av större avvikelser i svenskan anser Skolinspektionen bland annat att svenskan kan lÀra av engelskan, men rekommenderar i första hand att uppsatsdelen tas bort. Mot denna bakgrund Àr syftet med vÄr uppsats att jÀmföra upplÀgget pÄ de nationella kursprovens skriftliga del i Àmnena svenska och engelska. För att göra det undersöker vi om det finns nÄgra skillnader mellan provens skrivuppgifter, bedömningsanvisningar, progression mellan betyget C och A samt intervjuar lÀrare gÀllande deras uppfattning kring skillnader mellan Àmnenas nationella uppsatsdel. VÄr teoretiska bakgrund visar att det Àr problematiskt att bedöma performativa prov och dÀrför viktigt att ha tydliga kriterier att utgÄ frÄn samt att arbeta med sambedömning för att öka likvÀrdigheten.

 Denna uppsats undersöker tvÄ lÀroböcker avsedda för gymnasiets A-kurs i engelskÀmnet, Progress Gold A (2003) och Solid Ground (2003), i syfte att se vad de kan kommunicera ur ett genusperspektiv. De frÄgestÀllningar som behandlas Àr följande: Hur konstrueras genus i texterna i dessa bÄda lÀroböcker? DÄ lÀsaren inkluderas exempelvis i ett "vi" eller "du", förutsÀtts lÀsaren dÄ vara antingen man eller kvinna, eller har detta inte nÄgon betydelse? Hur förhÄller sig resultaten till lÀroplanens mÄl om jÀmstÀlldhet?Den teori och metod som ligger till grund för analysen har hÀmtats frÄn det fÀlt som kallas diskursanalys. SÄsom den utformats i detta arbete kan metoden nÀrmast beskrivas som en kvalitativ nÀrlÀsning av materialet. Resultatet visar pÄ att bÄda lÀroböckerna till stor del tycks reproducera genuskontraktets grundpelare, dikotomiseringen av manligt och kvinnligt samt hierarkin dem emellan som ger det manliga högre statuts Àn det kvinnliga.

Datorspel och TV-spel utgör idag en betydande del av ungdomskulturen samt en viktig del av fritiden för fler och fler ungdomar. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka spelintresserade gymnasieelevers allmÀnna uppfattningar och attityder till anvÀndandet av kommersiella spel i undervisningen samt deras syn pÄ vad de lÀr sig av sitt spelande. En webbaserad enkÀtundersökning genomfördes med gymnasieelever frÄn Ärskurs 1-3 pÄ IT-programmet vid ett John Bauergymnasium. UtifrÄn enkÀtsvaren framgÄr att en övervÀgande majoritet av eleverna gör kopplingar mellan sitt spelande och det egna lÀrandet, sÄvÀl lÀrande i vardagslivet som i skolan. SÀrskilt framtrÀder ökade kunskaper i det engelska sprÄket.

Under det senaste 10-15 Ă„ren finns ett ökande inslag av sĂ€rskilda förband och enheter för inhĂ€mtning av information och underrĂ€ttelser frĂ„n mĂ€nskliga kĂ€llor i de insatsomrĂ„den som Sverige skickar trupp till. Dessa förband kan vara av typen Field Humint Teams (FHT) eller National Intelligence Cells (NIC). Ökningen av denna typ av förband samt ökningen av det militĂ€ra behovet av att agera i miljöer som prĂ€glas av kontakter med mĂ€nniskor har skapat en ökad anvĂ€ndning av det engelska uttrycket HUMINT (Human Intelligence) i den svenska militĂ€ra vokabulĂ€ren.  HUMINT och Personbaserad inhĂ€mtning (PBI) Ă€r det tvĂ„ begrepp som i Sverige anvĂ€nds för att beskriva inhĂ€mtningen av information och underrĂ€ttelser frĂ„n mĂ€nskliga kĂ€llor. I Försvarsmaktens UnderrĂ€ttelsehandbok - FörhandsutgĂ„va (FM UndH Fu) frĂ„n 2006 anvĂ€nds begreppet HUMINT trots sitt engelska ursprung och ingen tydlig svensk översĂ€ttning Ă€r dĂ€r gjord. De övriga underrĂ€ttelsedisciplinerna Ă€r dock översatta till en svensk benĂ€mning.

I det svenska utbildningssystemet ges inte elever tilltrÀde till ett nationellt gymnasieprogram om de inte har minst betyget godkÀnd i kÀrnÀmnena svenska, svenska som andrasprÄk, engelska och matematik. Denna bestÀmmelse gör betygsÀttning svÄrt för lÀrare sÀrskilt avseende elever i behov av sÀrskilt stöd. Genom att sÀtta ett icke-godkÀnt betyg kan lÀrare stÀnga dörren till fortsatta gymnasiestudier.Denna rapport beskriver en studie gjord med en narrativ metod. Sju lÀrare som undervisar i de ovan nÀmnda Àmnena har berÀttat om sina erfarenheter av dokumentation, bedömning och betygsÀttning. Deras berÀttelser har dÀrefter bildat en berÀttelse som analyserats i tvÄ steg.

I denna uppsats genomförs en översÀttning av ett antal avsnitt ur Samuel Pepys dag-­bok frÄn den engelska restaurationsepoken, varefter översÀttningen analyseras medsÀrskilt fokus pÄ de specifika svÄrigheter som kan uppstÄ med anledning av att textenÀr hÀmtad frÄn en Àldre tidsepok. Som mÄlgrupp för översÀttningen antas en publikmed intresse för historia pÄ populÀrvetenskaplig nivÄ.Analysen av översÀttningen har ett tvÄdelat syfte: för det första att undersökaolika möjligheter att anpassa mÄltexten till att i nÄgon mÄn Äterspegla att kÀlltextenÀr ett historiskt dokument, och för det andra att analysera de olika svÄrigheter somhar att göra med att sprÄkbruket reflekterar ett samhÀlle dÀr institutioner, yrken, ter-­mer, seder och bruk osv. Àr helt andra Àn samtidens.Som ett stöd för analysen genomförs en ytterligare analys av översÀttningen enligtVinay och Darbelnets lingvistiskt grundade modell för översÀttningsstrategier.Genom analysen identifieras ett antal grammatiska, stilistiska och lexikala möjlig-­heter för att lÄta texten Äterspegla en Àldre stil. Dessutom identifieras och klargörs ettantal svÄrigheter vid översÀttning av begrepp inom olika omrÄden, med förslag tillhur dessa kan lösas. Ett resonemang förs kring hur expliciteringar och fotnoter tillstöd för lÀsaren lÀmpligen görs för denna typ av text.Analysen enligt Vinay och Darbelnets schema visade pÄ en relativt hög anvÀnd-­ning av översÀttningsprocedurer som inte enbart innebÀr förÀndringar pÄ strukturellnivÄ, utan som Àven inbegriper pragmatiska modifikationer.

Syftet med studien var att ge en förstÄelse för undervisningens betydelse för elevens motivation i kÀrnÀmnet engelska vid fordonsprogrammet. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ semistrukturerad intervju med sex gymnasieelever vid fordonsprogrammets gren transport. Resultatet visade att eleverna upplevde Àmnet i sig bÄde trÄkigt och svÄrt, speciellt grammatiken. Det eleverna upplevde som motiverande var delaktighet, nÀr de fick vara med att bestÀmma om till exempel arbetsformer. Vidare ansÄg eleverna att Àven den tekniska engelskan var mycket motiverande, nÄgot de gÀrna ville ha mer av..

Syftet med min undersökning Àr att se hur lÀrare arbetar med Àmnesintegrering genom att lyfta in etnisk musik i undervisningen. Jag har undersökt tre Àmnen; musik, engelska och de samhÀllsorienterade Àmnena. Vilka faktorer pÄverkar lÀrares anvÀndande av etnisk musik? Vilka vinster lÀrare kan göra genom att integrera etnisk musik i undervisningen? Jag har genomfört en kvalitativ studie med intervjuer som primÀrkÀlla. Svaren pÄ intervjuerna har jag tolkat med hermeneutisk tolkningsmetod.