Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ de för- och nackdelar som autentisk skönlitteratur innebÀr i engelskundervisningen. Jag önskade ocksÄ se om skönlitteratur kan vara ett alternativt eller ett kompletterande arbetssÀtt till den "vanliga" undervisningen i engelska. Den praktiska delen av arbetet utfördes i Ärskurs sex pÄ Nya Munken i Linköping hösten 1998. De timmar som lades till arbetet var engelsklektionerna under tre veckor. I övrigt grundar sig min uppsats pÄ litteraturstudie, utvÀrdering, elevenkÀt samt elevsamtal.

Denna uppsats handlar om elever som spelar ett instrument generellt har lÀttare för matematik, Àn de elever som inte spelar nÄgot instrument. Den försöker ocksÄ ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad pÄ de elever som spelar efter noter och de som inte spelar efter noter.Metoden jag anvÀnt Àr att jag har lÄtit 180 elever i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet kryssa i vilket slutbetyg frÄn Ärskurs nio de fÄtt i matematik, svenska och engelska. 59 av dessa elever lÀser pÄ ett studieförberedande program och 121 elever lÀser pÄ ett yrkesförberedande program, vilket ungefÀr motsvarar den procentuella fördelningen totalt i Uppsala. De har ocksÄ fÄtt ange om de spelar nÄgot instrument och i sÄ fall Àven hur lÀnge de spelat samt om de spelar efter noter.Resultatet visar att betygen Àr betydligt högre för de elever som spelar ett instrument efter noter Àn vad det Àr för sÄvÀl de elever som spelar ett instrument utan att lÀsa noter samt för de elever som inte alls spelar nÄgot instrument. Det visar ocksÄ att i den hÀr undersökningen blir betygen bÀttre ju lÀngre eleven spelat sitt instrument, samt att den ökningen Àr större för tjejerna Àn för killarna.

Arbetet syftar till att ge en bild av dramats möjligheter inom sprÄkundervisningen och bestÄr av tvÄ huvuddelar; en litteraturdel samt en undersökningsdel. I teoridelen belyser jag begreppet drama ur ett antal synvinklar samt presenterar ett antal inlÀrningsteoretiker för att se om jag hos dessa kan hitta stöd för att drama kan gynna elevers lÀrande. I undersökningsdelen undervisar jag i dramainspirerad engelska i tvÄ Äldersgrupper och lÄter sedan eleverna utvÀrdera denna undervisning med hjÀlp av en skriftlig enkÀt. Jag avslutar sedan med en slutdiskussion vilken visar att drama kan gynna elevers lÀrande pÄ ett flertal olika sÀtt. En dramainspirerad sprÄkundervisning kan bl.a.

Jane Austen Àr en av 1800-talets mest lÀsta författare och har vunnit stor popularitet tack vare sina ingÄende och humoristiska portrÀtt av det engelska samhÀllet. Just hennes livliga beskrivningar av livet pÄ den engelska landsbygden runt Är 1800 kryddade med en satirisk underton gör Austens romaner intressanta objekt för litteraturanalys. Trots att hennes texter Àr fast rotade i sin tid tycks de aldrig bli omoderna, vilket beror pÄ att mÀnniskor nu som dÄ brottas med liknande problem och stÀllningstaganden. 200 Är senare tvingas vi fortfarande fatta livsavgörande beslut som rör kÀrlek, pengar och status. En av hennes mest kÀnda verk - Sense and Sensibility - publicerades 1811 och Àr en klassisk Austenroman som tar upp just problematiken kring dessa teman.

I examensarbetet analyseras lÀromedlet Wings (2003, 2005) ur ett genusperspektiv. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för undersökningen Àr hur mÄnga gÄnger kvinnor/flickor och mÀn/pojkar förekommer i texter och övningar, vem som har en aktiv respektive passiv roll, samt vilka yrken, handlingar och attribut som Àr kopplade till personerna.LÀromedlet Wings för Är 7-9 har gÄtts igenom och varje gÄng texter eller övningar har handlat om kvinnor/flickor och/eller mÀn/pojkar har detta antecknats. Den person som har en framtrÀdande roll, en aktiv roll, i en text eller övning har benÀmnts som ?huvudroll? i undersökningen. För ?huvudrollerna? har antecknats vilka yrken de har eller hur de presenteras för lÀsaren.

STC Àr ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik som under hösten 1997 och vÄren/hösten 1998 utprovats i Linköpings kommun. Pilotprojektet Àr drivet av Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademin. PÄ engelska heter det"Science and Technology for Children"vilket givit namnet STC. Det Àr ett temaarbete bestÄende av 24 olika teman som ska anvÀndas i Är 1-6. Enligt LpO-94 Àr det en viktig uppgift att man i skolan skapar intresse för naturvetenskap hos bÄde pojkar och flickor.

Syftet med undersökningen Àr hur Äldersblandade klasser i yngre Äldrar fungerar i verkligheten. Hur organiserar man arbetet i de Äldersblandade klasserna sÄ att eleverna kan utgÄ frÄn sina tidigare kunskaper? För att fÄ svar pÄ frÄgorna valdes att göra intervjuer med tre lÀrare och tre elever frÄn ett arbetslag. PÄ den aktuella skolan arbetar arbetslaget med tre 4-6: or och fyra lÀrare Àr knutna till dessa klasser. I Àmnena svenska, matematik och engelska har de fyra behovsgrupper för att möta eleverna pÄ deras egen nivÄ.

Denna studies syfte har varit att undersöka hur tre engelsklÀrare anpassar den ordinarie undervisningen till de nyanlÀnda elevernas olika behov. Fokus var frÀmst pÄ anpassning men studien sökte Àven svar pÄ om det fanns andra faktorer som enligt engelsklÀrarna var av betydelse för den nyanlÀndes skolframgÄng i Àmnet engelska. Ytterligare tog studien reda pÄ vilka fördelar respektive utmaningar som fanns i arbetet med de nyanlÀnda eleverna enligt engelsklÀrarna. De empiriska metoderna som har anvÀnts har varit en variant av etnografisk metod med klassrumsobservationer samt intervju och enkÀtfrÄgor som sedan har transkriberats. Studien har haft ett lÀrarperspektiv.

Detta examensarbete visar resultatet av en undersökning om hur sprÄklÀrare i engelska, franska och tyska pÄ gymnasieskolan anvÀnder sig av autentiskt material i undervisningen och hur de tror att detta pÄverkar eleverna.En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts och dÀrefter har resultaten analyserats med ad hoc-metoden.Resultaten visade att nÀstan samtliga lÀrare blandade lÀroböcker och autentiskt material i sin undervisning för att ge variation. Den frÀmsta anledningen till detta var att lÀrarna upplever att elevernas motivation ökar dÄundervisningen varieras och om eleverna kan se en viss verklighetsanknytning. Vissa skillnader mellan sprÄken pÄvisades, dÄ engelsklÀrarna i större grad uppgav att de anvÀnde autentiskt material i undervisningen. LÀrare ityska och franska menade oftare att brist pÄ material och elevernas kunskapsnivÄ förhindrade arbetet med autentiskt material. LÀrarna pÄpekade Àven att kursplanen inte hade nÄgon pÄverkan gÀllande materialet, utan attdet var varje lÀrares beslut att ta..

Ett examensarbete i Arkitektur om tvÄ experimentella villor, konst, design, modernism och framtidstro. Allt samlat i en tidning. (svenska / engelska)Villorna Àr belÀgna pÄ en skogstomt i Horndal, i södra Dalarna samt pÄ en havstomt utanför Trelleborg vid Gislövs LÀge..

Uppsatsen syftar i huvudsak till att belysa tvÄ frÄgor, dels hur gÀllande rÀtt ser ut vad gÀller svensk och brittisk bolagsrÀtt avseende  borgenÀrsskyddsregler samt, utifrÄn ett svenskt perspektiv, analysera om wrongful trading Àr att föredra framför de nuvarande svenska kapitalbristreglerna, dels undersöka om de svenska kapitalbristreglerna spelar ut sin roll vid den kommande sÀnkningen av minimiaktiekapitalet..

LÀxor Àr en av skolans mest etablerade traditioner. Syftet med denna studie handlar om lÀxorna och deras funktion.  Varför finns lÀxor? Vilken funktion fyller arbetet med hemuppgifter i dagens skola? I denna studie försöker vi fÄ svar pÄ nÄgra av vÄra frÄgor angÄende lÀxorna och deras funktion. Intervjuerna visar lÀrarnas medvetenhet angÄende vad som stÄr i lÀroplanen.

Detta examensarbete visar resultatet av en undersökning om hur sprÄklÀrare i engelska, franska och tyska pÄ gymnasieskolan anvÀnder sig av autentiskt material i undervisningen och hur de tror att detta pÄverkar eleverna.En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts och dÀrefter har resultaten analyserats med ad hoc-metoden.Resultaten visade att nÀstan samtliga lÀrare blandade lÀroböcker och autentiskt material i sin undervisning för att ge variation. Den frÀmsta anledningen till detta var att lÀrarna upplever att elevernas motivation ökar dÄundervisningen varieras och om eleverna kan se en viss verklighetsanknytning. Vissa skillnader mellan sprÄken pÄvisades, dÄ engelsklÀrarna i större grad uppgav att de anvÀnde autentiskt material i undervisningen. LÀrare ityska och franska menade oftare att brist pÄ material och elevernas kunskapsnivÄ förhindrade arbetet med autentiskt material. LÀrarna pÄpekade Àven att kursplanen inte hade nÄgon pÄverkan gÀllande materialet, utan attdet var varje lÀrares beslut att ta..

SammandragMed detta arbete vill jag titta pÄ de största skillnaderna mellan en kommunal-, en Montessori- och en Waldorfskola med inriktning pÄ deras engelskundervisning. Detta för att fÄ inspiration till olika sÀtt att undervisa elever i problem pÄ, i framförallt engelska. För att kunna se de största skillnaderna och likheterna mellan den kommunala skolan, Montessoriskolan och Waldorfskolan började jag med att studera vad som finns skrivit om dem i litteraturen.Efter att ha gjort detta valde jag att ta kontakt med en skola av varje sort. Jag besökte de tre skolorna under tvÄ dagar vardera under tre veckors tid. Under de tvÄ dagarna satt jag med i klassrummet och tittade pÄ hur undervisningen sÄg ut.

Studiens syfte har varit att granska hur engelsklÀrare pÄ gymnasiet definierar inkludering samt hur pedagoger bidrar till en utveckling av elevens muntliga fÀrdigheter genom inkludering. Undersökningens frÄgestÀllningar sökte belysa hur engelsklÀrare pÄ gymnasiet konkret arbetar med inkludering gÀllande muntliga fÀrdigheter och vilka faktorer som frÀmst bidrar till en utveckling av dessa. Vidare har empirin framtagits genom kvalitativa djupintervjuer av 5 engelsklÀrare i Ärskurs 1 (engelska 5) pÄ olika fristÄende gymnasieskolor i SkÄne. Resultatet visar att respondenterna oberoende av skola har en tÀmligen gemensam uppfattning om hur inkludering definieras, nÀmligen att alla elever ska inkluderas oavsett behov, förutsÀttningar och kunskapsnivÄ. Vidare har samtliga lÀrare stort fokus pÄ elevens individuella utveckling och hÀvdar att det Àr pedagogens uppgift att urskilja vilka behov som finns och att finna adekvata strategier för respektive behov och elev.