Pedagog och elev tillbringar en stor del av sin tid i skolan, dÀrför ska denna tid kÀnnas meningsfull. För att uppfylla de riktlinjer som Àr samlade i lÀroplanen bör pedagogen göra sin undervisning variationsrik. Metoden som anvÀndes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom elva semistrukturerade intervjuer. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger varierar sin undervisning i lÀs- och skrivutveckling med utgÄngspunkt i gÀllande lÀroplan. LÀroplanens formuleringar innebÀr stora tolkningsmöjligheter och resultatet av undersökningen visar pÄ att pedagogerna arbetar utifrÄn sin egen tolkning.

IKT och digitala redskap Àr nÄgot som stÀndigt förÀndras, utvecklas och blir en allt större del av undervisningen i den svenska skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur IKT anvÀnds i undervisningen och hur eleverna ser pÄ anvÀndningen av IKT, bÄde fördelar och nackdelar. I studien anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtundersökning med smÄ inslag av kvalitativa frÄgor som vi lÀt 83 elever besvara. Eleverna gÄr pÄ högstadiet eller gymnasiet i södra Sverige. I resultatet presenteras hur IKT anvÀnds i skolan, vilka fördelar och nackdelar IKT har enligt de tillfrÄgade eleverna.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka nyanlĂ€nda elevers upplevelser av lĂ€rande med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling att lĂ€ra sig ett nytt sprĂ„k. Det ska tillĂ€ggas att uppsatsen ocksĂ„ vilat pĂ„ att undersöka eventuella skillnader och likheter i resultatet.  Även en lĂ€rare har intervjuats dĂ„ pedagogens bild av lĂ€randesituationen ocksĂ„ Ă€r vĂ€sentlig.  Den teoretiska utgĂ„ngspunkten för uppsatsen har vilat pĂ„ den sociokulturella teorin av Vygotsky och Jenners motivationsteori. Det empiriska materialet och resultatet har ocksĂ„ vilat pĂ„ en hermeneutisk ansats, dĂ€r jag avsett tolka, förstĂ„ och analysera respondenteras utsagor. I resultatet framkom att upplevelserna kring lĂ€rande med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling hos eleverna var positiv men att det skiljde sig Ă„t i nĂ„gra avseenden dĂ„ eleverna hade olika utbildningsbakgrund. Eleverna och lĂ€raren bekrĂ€ftade att lĂ€randet utifrĂ„n deras upplevelser sker bĂ€st i mötet med andra, dĂ€r individen Ă€r i fokus och dĂ€r samtal och kommunikation, samt individanpassat stoff och individanpassad undervisning Ă€r det som frĂ€mjar lĂ€randet med fokus pĂ„ inlĂ€rning, undervisning och utveckling av ett andrasprĂ„k.

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

Skillnaden mellan sÀrskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn pÄ sÀrskolans inlÀrningsmetoder..

Skillnaden mellan sÀrskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn pÄ sÀrskolans inlÀrningsmetoder..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka sex gymnasieelevers upplevelser av betydelsen avde relationer de har till sina lÀrare. FrÄgestÀllningen rör relationens vÀrde för eleven och vadsom pÄverkar dess kvalitet. Undersökningen Àr gjord utifrÄn den relationella pedagogikensperspektiv, vilket bland annat innebÀr att relation och undervisning Àr beroende av varandra. I undersökningen anvÀndes intervjuer som metod. Resultatet visar att relationens kvalitet harstor betydelse för de intervjuade eleverna och att faktorer som kommunikation, bemötande,trygghet och motivation Àr faktorer som Àr avgörande i elevernas beskrivningar av relationenskvalitet.

AbstractUr ett elevperspektiv belyser uppsatsen frÄgan vad en ?bra? lÀrare Àr. Elevers Äsikter placeras in i tre större teman; pedagogisk förmÄga, social förmÄga samt ledarskap. Korrelation mellanvad elever anser viktigt och vad elever anser möta utforskas ocksÄ. Detta görs via en kvantitativ enkÀtundersökning.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur och om elevers motivation pÄverkas av att arbeta med praktiskt orienterade matematikuppgifter. Undersökningens huvudmetod Àr intervjuer av sex utvalda högstadieelever kombinerat med utvÀrderingsenkÀter och lektionsbesök. Undersökningen Àmnar fÄ svar pÄ hur elevers motivation pÄverkas pÄ matematiklektioner med praktiska övningar jÀmfört med pÄ mer traditionella lektioner med rÀkning i matteböcker. Bakgrunden till undersökningen Àr författarens erfarenhet av elevers lösning av matematikproblem i samband med undervisning i slöjd. Resultatet av denna undersökning visar att det har en positiv pÄverkan pÄ elevers motivation att ha praktiska matematikövningar inlagt i undervisningen.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare Är. Enligt lÀroplanen och kursplanen Àr undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens anvÀndning bÄde i vardagliga situationer och inom andra ÀmnesomrÄden. Undervisningen ska Àven bidra till att elever kan reflektera över matematikens anvÀndning i vardagslivet. MÄnga elever Àr idag omotiverade, uttrÄkade och har tappat lusten för att lÀra, vilket kan bero pÄ att lÀrobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare Är. Studien Àr ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Syftet med studien Àr att bidra till ökad förstÄelse av och fördjupad kunskap om taluppfattningens och skriftliga rÀknemetoders betydelse för hinder i elevers matematikutveckling, sÀrskilt avseende addition och subtraktion, samt undersöka hur lÀrare arbetar med dessa omrÄden för att förebygga och möta hinder för matematikutveckling.Elevers matematikkunskaper sjunker och pÄ senare Är har brister i taluppfattning uppmÀrksammats som en möjlig orsak. Denna studie med kvalitativ ansats har intervjuer och skriftliga dokument som datainsamlingsmetod. Hur uppfattar nio lÀrare som undervisar i Är 1-6 nödvÀndiga kunskaper i taluppfattning för att hantera skriftliga rÀknemetoder i addition och subtraktion och vilka förklaringar till brister lyfter de. Vilka verktyg anvÀnds för att fÄ kÀnnedom om elevers kunskaper i matematik vad gÀller taluppfattning och skriftliga rÀknemetoder?Av resultatet av studien framkommer att det finns variationer i uppfattningar om nödvÀndiga kunskaper och undervisning om taluppfattning och skriftliga rÀknemetoder.

Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur undervisning Àr anpassad eller differentierad baserat pÄ antagandet att elever Àr varierade och lÀr pÄ olika sÀtt samt hur lÀrares praktik förhÄller sig till samtida forskning pÄ omrÄdet. Uppsatsen undersöker vidare huruvida specifika anpassningar relaterar till ökad delaktighet hos elever.Metoden för uppsatsen Àr en observationsstudie med fenomenologisk ansats. Den innefattar 30 olika lÀrare under 30 lektioner pÄ en gymnasieskola i Sverige, dÀr majoriteten av eleverna har en diagnos inom neuropsykiatriska spektrumet. Materialet bearbetades kvantitativt i SPSSStudien visar att sambandet mellan olika anpassningar och dess koppling mot delaktighet Àr komplext och pÄverkas av ett antal olika faktorer och förutsÀttningar. Det framgÄr att lÀrare i högre grad anvÀnder sig av vissa anpassningsformer och att andra förekommer mer sÀllan.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka vad som kan göras för att eleverna ska uppleva matematik som ett intressant och roligt skolÀmne samt att belysa vilka lÀrandesituationer och miljöer som frÀmjar elevers matematikutveckling. Fokus i studien ligger pÄ lÀrande och undervisning i matematik. Undersökningen bygger i första hand pÄ kvalitativa metoder med elev- och lÀrarintervjuer och experiment med en grupp utvalda elever, men ocksÄ kvantitativ metod med enkÀtundersökning bland elever, samt litteraturstudie. Resultatet av min undersökning visar att problemlösande, undersökande och elevaktiverande arbetssÀtt enskilt och i grupp och gemensamma matematiska samtal bör ha en större plats i matematikundervisningen med syfte att öka elevers intresse för matematik. Variation och dialog Àr nyckelorden som leder till en förÀndrad matematikundervisning som samtidigt kan stimulera elevers lÀrande och utveckling i matematik.

Studien syftar till att kartlÀgga vad fransklÀraren gör i sin undervisning och hur lÀraren agerar som pedagog och motivatör. EnkÀter har skickats ut till alla undervisande lÀrare i franska pÄ grundskolenivÄ i en större svensk kommun för att undersöka hur det förhÄller sig i det dagliga arbetet som fransklÀrare pÄ denna nivÄ. MÄlet med undersökningen har varit att se ifall lÀrarens bakgrund och utbildning pÄverkar mÄlsprÄksanvÀndningen i klassrummet, hur lÀraren gör sin undervisning stimulerande och rolig vad gÀller elevers intressen och behov av stöd, vilka övningar och metoder som dominerar undervisningen, pÄ vilket sÀtt eleverna deltar i lektionsplaneringen samt vad lÀrarna gör dÄ viljan och förmÄgan saknas hos en elev för att lÀra sig sprÄket. Resultatet av studien, vilken ska understrykas Àr geografiskt begrÀnsad, har dock visat att lÀrarna oavsett bakgrund, ,anvÀnder mÄlsprÄket lika och att fransklÀrarna blandar olika sprÄkmetoder i sin undervisning. Vad gÀller moment i undervisningen sÄ anvÀnder sig majoriteten av likartade övningar.

Svenska elevers matematikresultat försÀmras frÄn mÀtning till mÀtning. Flera av de matematikprojekt som startats i syfte att förbÀttra undervisningen och dÀrmed att utveckla elevernas matematikkunskaper innebÀr genomförande av en sÄ kallad Learning Study (i detta arbete förkortat med LS). Processen i en LS Àr cyklisk och innebÀr utvecklande av lÀrares och elevers lÀrande.  Eftersom genomförandet av LS Àr tids-resurskrÀvande och lÀrares arbetstid ska rymma mycket var jag nyfiken pÄ att studera om det gÄr att anvÀnda redan funnen kunskap inom detta omrÄde. DÀrför genomförs/reproduceras, i en Ärskurs 6, en redan utvÀrderad LS.