Studiens syfte Àr att undersöka om DLS (diagnostiskt lÀs- och skrivprov) fungerar som ett redskap för att undersöka elevgruppers och enskilda elevers kunskapsnivÄ i svenskÀmnet. Undersökningen har genomförts med en elevgrupp om 73 elever i skolÄr 7 varpÄ statistik gjorts pÄ deras resultat. Vidare har den genomförts genom att detaljgranska tre utvalda elevers resultat. Bland slutsatserna mÀrks att DLS fungerar vÀl för specialpedagogen i dennes handledande roll gentemot ÀmneslÀrarna och att det Àven Ätminstone vad gÀller rÀttstavning och ordförstÄelse fungerar i den utredande rollen genom att resultatet nogsamt kan analyseras och ge en bild av en elevs fÀrdigheter i svenskÀmnet. LÀsförstÄelsetestet kan enligt undersökningen översiktligt ge en bild av enskilda elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter men bör kompletteras för en djupare analys..

Syftet med undersökningen Àr att belysa hur högstadielÀrare verksamma pÄ olika skolor i södra Sverige resonerar kring elevers socioekonomiska förutsÀttningar kan pÄverka lÀrares förvÀntningar pÄ elevernas prestationer i skolan, vilket ocksÄ var grunden till de tre frÄgestÀllningar som studien bygger pÄ. Vi har genomfört studien med hjÀlp av kvalitativa metoder. Resultatet frÄn fyra semistrukturerade intervjuer pÄ fyra olika skolor har tolkats med hjÀlp av relevant litteratur och aktuell forskning. Intervjupersonerna menar att socioekonomiska förutsÀttningar har stor betydelse för elevers resultat. PÄ grund av elevernas olika socioekonomiska förutsÀttningar hade majoriteten av lÀrarna olika förvÀntningar pÄ sina elever.

Detta Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka betygens och bedömningens betydelse för elevers lÀrande och motivation. LÀrarnas och elevernas intervjusvar tolkas och analyseras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt tidigare forskning. LÀrares bedömningssÀtt har stor betydelse för elevers utveckling och i studien lÀggs stor vikt vid formativ bedömning vilket har visat sig frÀmja elever i deras lÀrande. Elevernas tankar kring betyg och bedömning grundas i lÀrarens undervisnings- samt bedömningssÀtt, detta har för oss medfört ökad förstÄelse för vikten av utbildade lÀrare inom omrÄdet..

I studien undersöks om ett laborativt arbetssÀtt pÄverkar 46 elevers intresse och förstÄelse för matematik. Genom enkÀter av flervalskaraktÀr studeras elevernas instÀllning till matematik och hur en bra matematikundervisning ska vara. Genom kvalitativa intervjuer med sju matematiklÀrare undersöker vi hur de ser pÄ laborativ matematik och hur de lÀgger upp sin undervisning, DÄ urvalet Àr litet gÀller resultatet endast för studien.Gensvaret pÄ laborationer och praktisk problemlösning tyder pÄ att de flesta uppskattade att arbeta i grupp pÄ ett mer praktiskt och undersökande sÀtt och flertalet kunde ta till sig den nya kunskapen. Om laborativa inslag höjer elevernas kunskapsnivÄ kunde inte pÄvisas under studien. EnkÀtsvaren visar att eleverna ibland finner matematiken lÀtt och ibland svÄr, att vissa avsnitt Àr roliga, medan andra Àr trÄkiga.

Beata Izabella Tarczynska (2012). Utan sjÀlvkÀnsla inget lÀrande- en fenomenologisk fallstudie om elevernas upplevelser av undervisning (With no esteem no learning- a fenomenological case studies on students`perceptions of teaching). Pedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Uppsatsen Àr en fallstudie inspirerad av fenomenologi och baserad pÄ elevernas upplevelser av undervisningsmetoder, innehÄll och sjÀlvuppfattning i relation till undervisningen. Studien syfte Àr att bidra med kunskap och insyn i elevernas egna upplevelser av undervisning. Ett annat syfte Àr att förstÄ hur undervisningsmetoder pÄverkar elevernas sjÀlvkÀnsla.

Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ om individanpassad undervisning tillfredsstÀller individens behov för att i förlÀngningen gynna samhÀllsutvecklingen. Genom denna forskning ville jag utreda ifall elever har svÄrigheter i vissa skolÀmnen och hur svÄrigheten pÄverkar dem. Jag ville ocksÄ undersöka ifall elever har olika behov, Àr i behov av en slags individanpassad undervisning, och ifall de tror pÄ att denna kan förbÀttra deras betyg. Genom att ha lÀst forskningslitteratur och gjort en kvantitativ undersökning med deltagare bestÄende av tjugo elever frÄn Ärskurs 9 och tio elever frÄn Ärskurs 6 har jag kommit fram till följande resultat. De flesta elever frÄn bÀgge grupper har svÄrigheter i ett eller flera skolÀmnen.

Elever i den svenska grundskolan har olika förutsÀttningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnÄ uppsatta kunskapsmÄl inom olika Àmnen. I idrott och hÀlsa kan elever frÄn en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svÄrigheter i vissa moment och under vissa tider av Äret. Syftet med studien Àr att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hÀlsa handskas med i strÀvan mot att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer anvÀnds för att fÄ ett resultat. För att genomföra studien har fem lÀrare i idrott och hÀlsa och tre elever i Ärskurs nio intervjuats pÄ sammanlagt fyra skolor. Under intervjuerna framkom att lÀrare upplever att fÄ elever var frÄnvarande under ordinarie undervisning pÄ grund av religiös eller kulturell bakgrund.

I detta arbete har vi undersökt hur elever beskriver att ett laborativt arbetssÀtt i matematik pÄverkar deras lÀrande. Studien har utförts pÄ ett studieförberedande och ett yrkesförberedande program pÄ gymnasiet i klasser som lÀser kursen matematik A. Vi har anvÀnt oss av en enkÀtundersökning i bÄda klasserna och intervjuer med tre elever frÄn respektive klass. VÄrt resultat pekar pÄ att det finns ett antal positiva faktorer som eleverna anser pÄverkar deras lÀrande vid ett laborativt arbetssÀtt i matematik. Dessa faktorer Àr att undervisningen blir rolig och intressant, varierad, verklighetsanknuten och leder till kommunikation mellan elever.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida det finns nÄgra förÀndringar i elevers sprÄkbruk och hur nÄgra lÀrare ser pÄ detta. De frÄgestÀllningar studien baseras pÄ Àr: Hur ser gymnasielÀrare i svenska pÄ elevers sprÄkbruk i och utanför skolan? Finns det nÄgon förÀndring i elevers sprÄkbruk idag jÀmfört med tidigare? och Vad kan denna förÀndring i sÄ fall bero pÄ? Teoretiskt utgÄr studien frÄn forskning kring sprÄkets förÀndring i det moderna svenska samhÀllet och hur vi med sprÄkets hjÀlp kommunicerar pÄ olika sÀtt. Vidare utgÄr studien frÄn forskning kring ungdomars sprÄkbruk och sprÄkutveckling frÀmst utanför men Àven i skolan. Den undersökningsmetod som anvÀnds i denna uppsats Àr av kvalitativ art och bestÄr av separata semi-strukturella intervjuer med svensklÀrare pÄ gymnasiet.

Genom att följa förÀndringsarbetet pÄ en grundskola under tre Är och dÀr organisera en undervisning baserad pÄ problem har jag kunnat bilda mig en uppfattning om vad som skiljer en mer traditionell undervisning frÄn en som organiseras kring problem. I arbetet ingÄr en attitydundersökning hos elever som undervisats pÄ detta sÀtt och resultatet visar att arbetssÀttet och NO-Àmnena uppfattas positivt. Jag vill med detta arbete undersöka nÄgot av hur synen pÄ undervisning och lÀrande förÀndrats över tid, hur olika teoretiska skolor avlöst och ibland överlappat varandra. Genom forskning har vi fÄtt kunskap om viktiga faktorer kring hur kunskap byggs, hur vi lÀr, och detta har lett fram till nya metoder och förhÄllningssÀtt i undervisningen. Dessa nya metoder och förhÄllningssÀtt har bara delvis slagit igenom pÄ fÀltet men en pedagogisk debatt pÄgÄr i samhÀllet och ute pÄ olika skolor.

Sammandrag: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka förhÄllandet mellan undervisning om skrivande och elevskrivande i skolÄr tvÄ. LÀrarens undervisning om skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrÄn undervisningsinnehÄllet.Resultatet visar att eleverna förÀndrar sitt sÀtt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i frÄga om skiljetecken. Studien visar Àven betydelsen av att eleverna förstÄr och fÄr förklarat viktiga begrepp och fÄr stöttning av lÀraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rÀtt tidpunkt för varje enskild elev..

Examensarbetet behandlar matteidrott, vilket Àr Àmnesövergripande undervisning inom skolÀmnena matematik och idrott och hÀlsa. DÀr idrotten ska ses som medlet för att nÄ fram till mÄlet som Àr matematiken. Det vill sÀga att examensarbetet handlar om laborativ matematik med kroppen som konkretiserande verktyg.Syftet med examensarbetet Àr att försöka ge ett didaktiskt bidrag genom vilket traditionell matematikundervisning möjligen kan utvecklas. Genom genomförandet av en fallstudie ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka om elevers referensbilder i matematikomrÄdet geometri kan utvidgas genom den matematik de genomför inom Àmnet idrott och hÀlsa.Undersökningens data samlades in genom ett tillvÀgagÄngssÀtt som benÀmns som mixed methods i metodlitteratur, vilket bidrar till studiens tvÄ infallsvinklar. En med intervju för insamling av kvalitativ data och en med enkÀt (matematikdiagnoser) för insamling av kvantitativ data.

Syftet med detta arbete var att beskriva och förstÄ hur eleverna uppfattar den arbetsplatsförlagda utbildningen, APU, samt hur den pÄverkar det egna lÀrandet. Dessa elever studerar pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Norrbotten. Med lÀrandet menar vi elevers upplevelser av bemötande,förvÀntningar, trivsel, delaktighet, inflytande, lÀrande och undervisning under den arbetsplatsförlagda utbildningen. Information samlades via enkÀt och intervjuer. FrÄgorna var strukturerade och standardiserade med ett flertal öppna frÄgor.

Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervju undersöka högstadielÀrares upplevelser av elevers möjlighet till att förÀndra deras sjÀlvförmÄga (SE). Samt om lÀrarna bedömer att de genom sitt agerande kan pÄverka elevers SE. Som teoretiskt ramverk har Banduras (1986) teori om sjÀlvförmÄga anvÀnts. Resultaten visade att eleverna kunde bÄde stötta och sÀnka varandras SE. Feedbackens utformning var stor pÄverkansfaktor för elevers SE samt hur den förmedlades.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om undervisning i svenska som andrasprÄk har effekt pÄ elevers ordförrÄd, och för det ÀndamÄlet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer frÄn en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika lÀnge i Sverige (3?14 Är). Testet bestod av Ätta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45?60 minuter, och det utfördes vid tvÄ tillfÀllen: pÄ vÄrterminen och höstterminen.