En jÀmstÀlld undervisning ses som nÄgot sjÀlvklart av alla lÀrare i skolan. Trots detta visar studier att det rÄder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sÀmre sjÀlvförtroende i matematik och uppvisar ibland lÀgre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utstrÀckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhÀllsstruktur dÀr mannen ses som norm.Syftet med arbetet Àr att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn pÄ Àmnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som lÀser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och pÄ nÀstan varje lektion bedrevs traditionell undervisning dÀr lÀraren förelÀser och eleverna dÀrefter fÄr rÀkna i sina lÀroböcker.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att studera fyra pedagogers beskrivningar av hur de gör nÀr de bedömer och dokumenterar elevers utveckling i matematik.Teori: Bedömning och dokumentation Àr nÀra sammankopplat med synen pÄ lÀrande. Studien tar sin utgÄngspunkt i synen pÄ lÀrande sÄ som det beskrivs av SÀljö (2000). Det innebÀr att lÀrande sker genom interaktion mellan mÀnniskor. Den teoretiska grund studien vilar pÄ Àr alltsÄ en syn pÄ att mÀnniskor lÀr sig i samspel med andra. Vidare antas att lÀrandet Àr kontextbundet, vilket innebÀr att pedagoger gör pÄ olika sÀtt nÀr de bedömer och dokumenterar, beroende pÄ den kontext de befinner sig i.

Bakgrunden till vÄrt val av ÀmnesomrÄde har uppkommit eftersom vÄr uppfattning Àr att den undervisning som sker i vÀrdegrundsfrÄgor, mÄnga gÄnger fungerar i klassrummen, ÀndÄ uppstÄr konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel pÄ skolgÄrden eller i korridorerna. Syftet Àr att, genom en kvalitativ studie, undersöka lÀrares uppfattningar av villkor för vÀrdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga Är. I studien analyseras hur lÀrare förstÄr samspelet mellan Ä ena sidan undervisning i vÀrdefrÄgor och Ä andra sidan elevers tillÀmpning i deras praktik. Metoden baseras pÄ enskilda intervjuer med sex lÀrare som arbetar i skolans tidiga Är. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv pÄ lÀrande, vilka Àr tolkade ur respondenternas utsagor.

Syfte och frÄgestÀllningar.Syftet med studien var att undersöka lÀrares och elevers syn pÄ feedback i Àmnet idrott och hÀlsa, samt om och i sÄ fall hur denna feedback pÄverkar elevernas upplevda lÀrande. Detta skedde utifrÄn följande frÄgestÀllningar; Anser eleverna att feedback Àr viktigt för det upplevda lÀrandet i Àmnet idrott och hÀlsa och hur tÀnker de kring detta? Anser lÀrarna i Àmnet idrott och hÀlsa att feedback Àr viktigt för utvecklingen av elevernas lÀrande och hur tÀnker de kring detta? Har lÀrarna ett medvetet anvÀndande av feedback och uppfattar elever lÀrarnas feedback som konstruktiv och utvecklande? AnvÀnder lÀrarna formativ bedömning i sin undervisning och Àr det i sÄ fall ett medvetet val?Metod.Detta Àr en kvalitativ studie med intervju som metod. Vid datainsamlingen genomfördes totalt Ätta semistrukturerade intervjuer. Fem lÀrare med gedigen erfarenhet intervjuades enskilt samt tre elevgrupper bestÄende av totalt tolv elever.

Denna studie handlar om elevers uppfattningar om motivation i Àmnet matematik. Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers egna utsagor och upplevelser om sin motivation, samt fÄ en bild av eventuella förÀndringar eller mönster kring elevers motivation till matematikÀmnet under deras tidiga Är i grundskolan. Studien har genomförts med hjÀlp av elevenkÀter och elevintervjuer, dÀr kvalitativa och kvantitativa metoder kombinerats för att möjliggöra ett fördjupat analysarbete i undersökningens resultatdel. HÀr presenteras elevers uppfattningar av motivation i Àmnet matematik samt deras tankar om vad som pÄverkar motivationen. Analysen av resultaten visar att eleverna har en god uppfattning om vad som pÄverkar deras motivation. De ger mÄnga exempel, dÀr fysiskt och psykiskt vÀlmÄende samt lÀrarens pedagogiska arbete i klassrummet, har betydelse för motivationsprocessen.

Sammanfattning: Det Àr mÄnga familjer som flyttar till Sverige och deras barn börjar grundskolan hÀr i landet. Jag har i min studie valt syftet att undersöka hur skolan organiserar sin undervisning för dessa nyanlÀnda elever. I min studie har jag sÀrskilt fokuserat pÄ dessa elevers inlÀrning av svenska som andrasprÄk och hur övergÄngen sker frÄn förberedelseklass till ordinarie klass men ocksÄ vad modersmÄlet har för betydelse för dessa elever. Tidigare forskning har visat att de nyanlÀnda eleverna har haft olika problem som pÄverkat deras utbildning och utveckling i skolan. LÀrares erfarenheter har visat att pedagoger överlag borde vara mer medvetna om de svÄrigheter som elever uppvisar inför inlÀrning av ett nytt sprÄk.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och fÄ en förstÄelse för hur lÀrare i Är 1-3 tar hÀnsyn till elevers olika lÀrstilar i lÀs- och skrivundervisningen. VÄr frÄgestÀllning Àr om lÀrare har de olika lÀrstilarna i Ätanke i lÀs- och skrivundervisningen och för att fÄ svar pÄ detta har vi gjort djupintervjuer med lÀrare i tidigare Är frÄn Norr- och VÀsterbotten. FrÄn resultatet kan vi utlÀsa att lÀrarna tar hÀnsyn till elevers olika lÀrstilar i lÀs- och skrivundervisningen genom att de har stor variation i arbetssÀtt och varvar teori och praktik, men de gör det utan vetskap om att de i grunden utgÄr frÄn olika teorier. Det vi kan konstatera utifrÄn denna studie Àr att lÀrarna Àr vÀl medvetna om att elever lÀr med olika sinnen och att variationen Àr av största vikt..

Cvetanovski, Daniela (2010). Undervisning i NO för alla. KartlÀggning av NO-undervisningen pÄ fyra institutioner inom Statens institutionsstyrelse i Södra Regionen (Teaching science subjects for all. Identification of science subjects teaching at four institutions in the Statens Institutionsstyrelse in Southern Region). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en ökad kunskap om hur NO-undervisningen pÄ institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, bedrivs samt att kunna ge förslag pÄ hur man kan utveckla NO-undervisningen pÄ institutionerna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kommunikation i instrumentalundervisning kanförstÄs i förhÄllande till teorier om dialog och dialogisk undervisning.Med avstamp i den ryske litteraturteoretikern Michail Bachtins dialogbegrepp och med tankaroch forskning om dialogisk undervisning som referenspunkter undersöks det i denna uppsatshur kommunikation i individuell instrumentalundervisning respektive ensembleundervisningkan se ut och förstÄs. En instrumentallÀrare som arbetar pÄ en kommunal kulturskola har observeratsnÀr denne undervisar elever individuellt samt i ensemble. Observationerna har struktureratsoch analyserats med hjÀlp av begrepp och idéer om dialogisk undervisning i klassrumssituation.Under observations- och analysprocessen har begreppen omarbetats för attkunna belysa det specifika i den instrumentalpedagogiska situationen i allmÀnhet och denindividuella undervisningsformen i synnerhet. NÄgra dialogiska huvudteman har visat sigförekomma i den observerade lÀrarens undervisning och dessa har kopplats samman med deredan befintliga begreppen om dialogisk undervisning för att pÄ sÄ vis söka förstÄelse i hurkommunikationen i de observerade undervisningssituationerna kan förstÄs i förhÄllande tilltidigare forskning.Den musikaliska kommunikationen var det som tydligast skiljde resultatet av undersökningenfrÄn den tidigare forskning om dialogisk undervisning som presenterats, och just denna typ avkommunikation visade sig ocksÄ skilja sig i hur den anvÀndes i individuell undervisning respektiveensemble. Det finns i allmÀnhet grundlÀggande skillnader i hur kommunikation igrupp och kommunikation mellan enbart tvÄ individer fungerar och detta var ocksÄ nÄgot somresultatet av undersökningen underströk.

Syftet med arbetet Àr att upptÀcka vilka förestÀllningar eleverna har om funktionsbegreppet genom att undersöka elevers tolkningar av övergÄngen mellan representationsformerna graf, situation och formel. I undersökningen anvÀndes enkÀt och kvalitativ intervju för att undersöka detta. Resultatet visade att de undersökta eleverna som befann sig i slutfasen av Matematik B har svÄrigheter med att översÀtta frÄn en representationsform till en annan men Àven att eleverna har missuppfattningar kring funktionsbegreppet. Det var inte möjligt att göra en generalisering av elevers missuppfattningar om funktioner. Dock belyser denna undersökning de svÄrigheter dessa elever har..

LÀsförstÄelsen bland svenska 15- Äringar sjunker och framförallt uppvisas en betydande skillnad mellan ungdomar med svenska som modersmÄl, respektive som andrasprÄk. För att förÀndra en liknande trend som fanns i Australien pÄ 1980-talet utvecklades genrepedagogiken, vilken innebÀr en parallell utveckling mellan sprÄk- och Àmneskunskaper och bygger pÄ tre teorier: Vygotskys sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande, Hallidays systemisk- funktionell grammatik, samt Rotherys och Martins skolgenrer och cykeln för undervisning och lÀrande. Tanken med arbetssÀttet Àr att samtidigt som eleverna lÀr sig Àmnet lÀr de sig Àven det Àmnesspecifika sprÄket och pÄ sÄ sÀtt fÄr alla elever samma förutsÀttningar att utveckla sin kunskap.De teoretiska utgÄngspunkterna visar att en explicit undervisning om sprÄk Àr nödvÀndigt eftersom alla skolans Àmnen har ett specifikt sprÄk och att lÀra sig det Àmnesspecifika sprÄket utan hjÀlp kan vara som att lÀra sig ett helt nytt sprÄk utan hjÀlp. Forskning visar Àven att lÀrare anser att en undervisning om sprÄk i skolan Àr viktig, men att det ÀndÄ Àr fÄ ÀmneslÀrare som för en explicit sprÄkundervisning, dÀrför undersöker detta arbete vilken attityd lÀrare pÄ olika grundskolor har till sprÄk- och kunskapsutvecklande arbetssÀtt och hur skolledningen mottar genrepedagogiken.Syftet med denna studie Àr dessutom att utröna hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk undervisar med hjÀlp av genrepedagogiken, vad det finns för fördelar med den jÀmfört med det traditionella sÀttet att undervisa om sprÄk, samt om de tror att genrepedagogiken Àr framtidens arbetssÀtt i sprÄkundervisning. Metoden som har anvÀnts i studien Àr semistrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultatet frÄn studien visar att samtliga intervjuade lÀrare Àr mycket positiva till arbetssÀttet och ser stora fördelar med att eleverna förutom att utveckla sprÄket Àven blir mer engagerade i, och motiverade till, undervisningen.

Studiens syfte var att granska om i vilken utstrÀckning skolan tillgodoser elevers behov av undervisning gÀllande kost, motion och hÀlsa. Resultatet pekar pÄ att skolan har goda intentioner men begrÀnsade möjligheter att nÄ upp till Lpo 94: s krav pÄ att elever utövar nÄgon form av fysisk aktivitet varje dag. Vidare visar resultaten att skolan har svÄrigheter att kunna undervisa de yngre Äldrarna, i kost och hÀlsa pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt, dÄ lÀrarna upplever det som svÄrt att hitta bra material pÄ grund av skolans otillrÀckliga budget. Konsekvenser för detta utmynnar i att skolor har svÄrt att efterleva intentionerna i Lpo 94.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken inverkan pedagogers relation kan ha pÄ elevers sjÀlvbild, samt vilka strategier som anvÀnds för att bygga relationer. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som genomfördes med intervjuer. Totalt intervjuades 5 pedagoger, och alla intervjuer följde samma intervjuplan. Resultatet visar att relationer Àr mycket viktigt för att stÀrka elevers sjÀlvbild, relationskompetens Àr en egenskap som inte kan lÀras in, men det Àr ÀndÄ viktigt som blivande pedagog att ta del av det i utbildningen. Inga speciella strategier anvÀnds för att skapa relationer till eleverna, men SET anvÀnds av lÀrarna speciellt i de yngre Äldrarna.

Syftet med denna uppsats var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om Förintelsen kunde se ut i högstadiets SO-undervisning och i gymnasiet. Undersökningen avsÄg vad, hur och varför verksamma lÀrare och en överlevare beredde plats för Förintelsen i sin undervisning, samt hur det etiska respektive historiska perspektivet lyftes fram. Intervjuerna visade pÄ att samtliga informanter menade att de etiska aspekterna av Förintelsen hade ett högt diskussionsvÀrde, ett nÄgot högre sÄdant Àn de historiska. Samtliga lÀrare pÄtalade att upplevelser och vittnesskildringar i förintelseundervisningen inspirerade och fick eleverna att förstÄ att de sjÀlva har en möjlighet att pÄverka hur samhÀllet kan se ut i framtiden. HögstadielÀrarna tenderade att ha en mer fostrande syn pÄ sin undervisning Àn vad gymnasielÀrarna hade, men samtliga lÀrare verkade vara överens om att alla som verkar inom skolan skall ta avstÄnd frÄn antidemokratiska vÀrderingar ? pÄ ett eller annat sÀtt..

UtifrÄn elevers attityder till matematik och matematikundervisning samt forskning om matematikundervisning och hur elever bÀst motiveras Àr syftet med denna uppsats att förbÀttra matematikundervisningen pÄ gymnasieskolan. För att ta reda pÄ elevers attityder till matematik och matematikundervisning har 183 elever frÄn tvÄ gymnasieskolors naturvetenskapliga program i södra Sverige tillfrÄgats i en enkÀtundersökning. Undersökningen visar bland annat att eleverna i större utstrÀckning Àn vad de gör vill arbeta kommunikativt och med öppna arbetssÀtt i matematikundervisningen. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att: för att motivera elever och skapa förutsÀttningar för dem att utveckla förstÄelse för matematik bör matematikundervisningen innefatta mer kommunikation och öppna arbetssÀtt..