I arbetet har jag utgÄtt frÄn mina erfarenheter av medieundervisning pÄ min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) dÀr jag upptÀckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. UtifrÄn detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frÄgestÀllningar: Finns det spÄr av lÀroplanens intention i elevers tal om undervisningen, sÀrskilt medieundervisningen? Finns lÀroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieÀmnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?LÀroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmÄgan att förhÄlla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och lÀser, följer med nÀr eleven talar om och framstÀller egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat lÀroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn pÄ undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer frÄn medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka hur sjuksköterskan genom olika viktminskningsmetoder kan förebygga följdsjukdomar. Resultatet redovisar följande metoder: Tallriksmodellen, lÄgkaloridieter, kolhydratdieter, medelhavskost, Àtbeteendemönster, information/undervisning, livsstilsförÀndringar och medicinsk behandling..

Syftet med detta arbete har varit att genom intervjuer med tre lÀrare i Är 1- 3, tre lÀrare i Är 4-6 samt en enhetschef och en rektor ta reda pÄ om det eventuellt finns nÄgra skillnader i motiv och syften till att arbeta Äldersintegrerat. Dessutom ville jag försöka fÄ svar pÄ varför Äldersintegrerade klasser har blivit sÄ populÀrt. De intervjuades uppfattningar har stÀllts i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som jag har valt att fokusera pÄ Àr om motiven har varit av pedagogisk-, ekonomisk- eller organisatorisk karaktÀr. Det jag kom fram till i min undersökning var att det inte förekom nÄgra uttalade skillnader i motiven till Äldersintegrerad undervisning.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om lÀrare anvÀnder sig av ett interkulturellt förhÄllningssÀtt i sin undervisning. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk inriktning har anvÀnts. 12 stycken lÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor har intervjuats. Den ena skola hade i majoritet etnisk homogen men socioekonomisk heterogen sammansÀttning och den andra skolan hade en etnisk och socioekonomisk heterogen sammansÀttning av elever. Resultatet som uppkom visade att lÀrarna i den etnisk och socioekonomisk heterogena skolan i större utstrÀckning anvÀnde sig av ett interkulturellt förhÄllningssÀtt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever samt en pedagog upplever arbetet i könssegregerade grupper. Undersökningen genomfördes pÄ en F-6 skola i Är 3 i LuleÄ kommun under vÄren 2006. En kvalitativ metod anvÀndes dÀr delvis strukturerade intervjuer genomfördes med fem pojkar, fem flickor samt en pedagog. Klassen arbetade könssegregerat under gymnastiken. Resultatet visade att eleverna och pedagogen hade positiva upplevelser av den könssegregerade undervisningen.

Forskning har tydligt visat att elevers motivation att lÀra har stor betydelse för elevers engagemang, prestation och vÀlmÄende. I denna studie görs dÀrför ett försök att lyfta fram lÀrares kunskaper och erfarenheter kring motivationsarbete genom intervjuer med fyra gymnasielÀrare i Àmnet samhÀllskunskap. Syftet med studien Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv, undersöka hur samhÀllskunskapslÀrare kan utforma sin undervisning med mÄlet att skapa motivation att lÀra hos elever.Vid bearbetningen av intervjumaterialet, identifierades fyra motivationsstrategier, vilka samtliga lÀrare framhöll som sÀrskilt betydelsefulla. Dessa var att skapa goda lÀrar-elevrelationer, skapa meningsfullhet, skapa sammanhang samt att finna beröringspunkter till elevernas egna liv. Genom applicering av motivationsteorin Self-determination Theory, blev det Àven möjligt att öka förstÄelsen för de bakomliggande processer som av olika anledningar kan göra att dessa strategier fungerar motiverande pÄ eleverna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka elevers motivation och metakognitiva kunskaper i matematik. Vi har undersökt vilken instÀllning elever, i Ärskurs ett pÄ gymnasiet har till matematiken, elevers medvetenhet kring hur de lÀr sig matematik pÄ bÀsta sÀtt samt hur elever ser pÄ sitt lÀrande och vad de gör för att pÄverka sitt lÀrande. I studien har vi ocksÄ undersökt vilka skillnader eller likheter som finns mellan pojkar och flickor samt mellan elever pÄ ett yrkesinriktat program respektive ett studieförberedande program pÄ gymnasiet. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ forskningsmetod och strukturerade enkÀter. Slutsatser och resultat vi har kunnat dra Àr att instÀllningen till matematik som Àmne Àr negativ och studiens resultat pekar pÄ att det inte Àr nÄgra större skillnader mellan elever pÄ yrkesförberedande och studieförberedande program..

Uppsatsens syfte Àr att med hjÀlp av livsberÀttelser fÄ en inblick i elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metoden Àr en livshistorieansats med tyngdpunkt pÄ elevers syn pÄ sin skolsituation och lÀrande, i relation till miljö och grupptillhörighet. Studiens teoretiska hÄllning har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket innebÀr att verkligheten, kunskap och lÀrande skapas i social samverkan.Arbetet bygger pÄ en empirisk studie av tvÄ elevers berÀttelser om sin skoltid. Eleverna gÄr bÄda i Ärskurs sju och har under sin skoltid haft olika former av specialpedagogiskt stöd. Studien gör en forskningsanknytning bland annat inom omrÄdena: en skola för alla, elevers upplevelser, pedagogers roll och förÀldrars syn.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur elever i Ärskurs 4-6 med intresse och fallenhet för matematik ser pÄ sitt eget lÀrande och sin egen förmÄga inom matematiken. Följande frÄgestÀllningar besvaras i studien: I vilka undervisningssituationer lÀr sig elever med fallenhet och intresse för matematik pÄ bÀsta möjliga vis? Hur beskriver dessa elever sitt intresse och sin fallenhet för matematik? Samt vilka styrkor respektive svagheter anser elever med intresse och fallenhet för matematik sig ha inom Àmnet? Studien har en kvalitativ inriktning dÀr resultatet har baserats pÄ semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex elever. Resultatet av studien visade att elever med intresse och fallenhet för matematik Àr medvetna om sin förmÄga med försiktiga med att prata om den. Resultatet visade Àven att dessa elever föredrar en undervisning som prÀglas av muntlig matematik i vilket eleverna fÄr arbeta med uppgifter som stimulerar och utmanar dem.

Syftet med vĂ„rt arbete var att undersöka om man kan öka elevers intresse för Ă€mnet teknik dĂ„ man arbetar temainriktat med VA-system i deras nĂ€rmiljö. Undersökningen genomfördes med 15 elever i Ă„r nio vid Svansteins Centralskola i ÖvertorneĂ„ Kommun under sju veckor tid. Arbetet med eleverna omfattade ett temaarbete, med teoristudier, studiebesök och modellbygge, dĂ€r de fick undersöka hur VA-systemet var uppbyggt i deras by. De mĂ€tmetoder vi anvĂ€nde oss av var enkĂ€ter, intervjuer samt observationer. VĂ„r undersökning visar att ett temainriktat arbetssĂ€tt inom teknik bidrar till att öka elevers intresse för Ă€mnet teknik..

Denna studie Àr en litteraturstudie som syftar till att undersöka om nivÄgruppering kan vara ett effektivt alternativ i arbetet att förbÀttra elevers resultat och elevers trivsel inom den svenska gymnasieskolans matematikundervisning.Forskningen visar att nivÄgruppering bör göras i enstaka Àmnen eller vid enstaka tillfÀllen och inte i permanenta klasser, vidare att det Àr svÄrt att dra tydliga slutsatser om effekterna pÄ elevers resultat. Forskningen jag sett till Àr svÄr att jÀmföra dÄ de Àr genomförda pÄ olika sÀttt och just effekterna av nivÄgruppering Àr svÄra att isolera. Forskningen visar dock att elever upplever nivÄgrupperingens indelning i fack negativt. Vissa forskare anser att nivÄgrupperingen Àr en odemokratisk indelning..

Examensarbetet behandlar delaktighetsbegreppet i fritidshemsverksamheten. Syftet med vÄr undersökning var att se hur delaktiga eleverna Àr i fritidsverksamheten och hur pedagogerna arbetar med elevdelaktighet. Alla har rÀtt till en likvÀrdig utbildning men hur det kommer till uttryck i verksamheten kan se olika ut beroende pÄ de förutsÀttningar som finns. Undersökningen belyser pedagogers bristande kompetens att tillgodose elevers behov. Via den empiriska insamlingen framkommer det att pedagogerna som intervjuats Àr överens om vad begreppet delaktighet innebÀr.

Syfte: Syftet med denna undersökning var att ur specialpedagogisk synvinkel kartlÀgga hur fem NO-lÀrare beskriver att de anvÀnder text i sin undervisning. FrÄgestÀllningarna var: Hur anvÀnder lÀrarna text i sin undervisning? Vilka lÀsförstÄelsestrategier undervisar lÀrarna om? Hur samverkar lÀrarna med specialpedagog kring elever med lÀssvÄrigheter? Vilket stöd efterfrÄgar lÀrarna för att utveckla sin undervisning? Teori: DÄ denna studie behandlar lÀsförstÄelse och undervisning, i vilken lÀraren har en aktiv roll och anvÀnder sig av dialog och kommunikation för att förklara fenomen och begrepp, har ett sociokulturellt perspektiv valts som teoretisk utgÄngpunkt.Metod: Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem NO-lÀrare verksamma pÄ högstadiet i olika stadsdelar i en storstad. Intervjuerna utformades som samtal utifrÄn en intervjuguide som tog sin utgÄngspunkt i undersökningens syfte och frÄgestÀllningar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades.Resultat: Resultatet visar att samtliga lÀrare i undersökningen beskrev NO-texter som abstrakta, faktaspÀckade och en utmaning för eleverna att ta till sig.

Detta arbete Àr en studie om elevers"eget arbete". Undersökningens syfte Àr att kritiskt granska arbetsformen. Informationen samlar jag in via en mindre litteraturstudie och empiriskja unsersökningar. Slutsatser jag gjort i undersökningen Àr att arbetsformen kan vara ett inlÀrningshinder om eleverna bara fÄr arbeta efter denna metod..