Syfte med min studie var att undersöka elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter i ett yrkesprogram och hur lÀrarna anpassar sin undervisning till dessa elevers studiesituation. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor sÄ gjordes en kvalitativ studie pÄ en skola i norrland. Intervjupersonerna Àr fyra stycken elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och fyra stycken lÀrare. Relevant litteratur, forskningsrapporter och artiklar om lÀs- och skrivsvÄrigheter tas ocksÄ upp. Resultatet tyder pÄ att bÄde lÀrare och elever inte fÄr resurser som de behöver, avsaknaden av en specialpedagog som kan hjÀlpa elever och lÀrare i klassrummet.

I studien jÀmförs elevers tankar och upplevelser av tvÄ olika sÀtt att arbeta i matematik ? lÀroboksbaserad undervisning och laborationer. JÀmförelsen görs utifrÄn tre teman ? rolighet, nytta inför prov och förstÄelse. Tidigare forskning visar att det idag vanligaste sÀttet att arbeta i matematiken Àr lÀroboksbaserad undervisning.

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur elever med svenska som andra sprÄk, beskriver sina erfarenheter av att vara tvÄsprÄkiga. Syftet med studien Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad fördelarna respektive nackdelarna Àr att vara tvÄsprÄkig i skolan.Metod: Undersökningsmetoden för studien Àr en kvalitativ metod med intervjuer av fem informanter.Resultat: Studien visar att elevers förhÄllningssÀtt gentemot sin tvÄsprÄkighet Àr positiv. Eleverna anser att kunna tvÄ sprÄk Àr en fördel samt att det leder fÀrdigheter av förstÄelse av andra kulturer och kunskap i andra Àmnen. Att bevara modersmÄlet anses ocksÄ nÄgot som en viktig del av elevernas instÀllning till sina tvÄ sprÄk vare sig det gÀller att man förstÀrker den genom sin omgivning eller i undervisning. Omgivningen lÀgger ocksÄ mycket intryck pÄ deras tvÄsprÄkighet, dÀr positiva fördelarna ocksÄ framhÀvs mer genom att eleverna aktivt anvÀnder sprÄket med familjen, vÀnner och i skolan..

 Syftet med denna kvalitativa studie, utifrÄn en fenomenografisk ansats, var att beskriva lÀrares uppfattningar av vad elevers tilltro till eget tÀnkande och egen förmÄga att lÀra matematik innebÀr och hur de gör för att frÀmja detta. Datainsamlingen bestod av intervjuer med lÀrare frÄn förskoleklass till och med Är sex.LÀrares uppfattningar beskrevs i att eleven visar lust, mod, stolthet och ansvar, sÀrskilt nÀr eleven vÄgat ta sig igenom en utmaning som den först inte trott sig klara. En förutsÀttning för tilltro var ett tryggt gruppklimat.I frÀmjandet av tilltro tog lÀrarna utgÄngspunkt i elevers erfarenheter med positiva förvÀntningar pÄ eleverna i en lustfylld och kommunikativ undervisning. Uppmuntran och utmaningar pÄ adekvat nivÄ, som skapar förstÄelse Àr kÀnnetecknande för att eleven ska kÀnna att den lyckas.Det omgivande samhÀllet har stor betydelse för elevers tilltro. LÀrarens engagemang, nyfikenhet och uppmÀrksamhet pÄ elevers tillÀgnade kunskaper för att erövra nytt matematiskt kunnande var av vikt för tilltron.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka anvÀndandet av drama som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en enkÀtundersökning bestÄende av kvalitativa och kvantitativa frÄgor pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet frÄn undersökningen visar att drama som pedagogiskt verktyg upplevs ha flera olika effekter för eleverna, bÄde pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen Àr sÄledes att drama inte bara Àr ett verktyg förbehÄllet lÀraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama Àr ocksÄ ett betydelsefullt redskap som elever kan anvÀnda för sin sociala och emotionella utveckling..

Syftet med denna studie Àr att undersöka den tvÄsprÄkiga undervisningens mÄlsÀttning och organisering. Vidare syftar studien till att belysa tvÄsprÄkiga elevers uppfattning om deras egna tvÄsprÄkiga utveckling och deras syn pÄ den tvÄsprÄkiga undervisningen i synnerhet nÀr det gÀller undervisningen av modersmÄlet. Metod: Med utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning kring modersmÄlets betydelse för bÄde tvÄsprÄkig utveckling och skolresultat, bygger jag undersökningen pÄ empiriska, kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer av tre skolledare och nio elever frÄn grundskolan. Resultaten av undersökningen visar att skolledarna har stor medvetenhet om modersmÄlets betydelse i förhÄllande till skolframgÄng. De har Àven stora erfarenheter av att arbeta med detta omrÄde.

VÄrt syfte Àr att undersöka om elevers matematiska sprÄk och begrepp gynnas av en Àmnesintegration mellan rytmik och matematik. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort klassrumsobservationer, elevenkÀter, intervjuat fem elever och tvÄ pedagoger. Resultatet av vÄr undersökning visar att pedagogernas sprÄkliga medvetenhet reflekteras i deras undervisning. Pedagogerna anvÀnder sig av ett tydligt och korrekt matematiskt sprÄk. Matematiska ord och begrepp tydligt synliggörs i ett för eleverna verklighetsförankrat sammanhang, genom Àmnesintegration.

Syftet med vÄrt arbete var att klarlÀgga om elevers sprÄkliga förmÄga kan utvecklas vad gÀller grammatiska former och strukturer genom individuellt anpassat lÀrande inom problemomrÄdet. Vi genomförde vÄr undersökning i en Ärskurs nio i LuleÄ kommun. Vi anvÀnde oss av tvÄ mÀttillfÀllen. Samma skriftliga test anvÀndes vid bÄda tillfÀllena. Material som anvÀndes för utvecklingsarbetet var ett av oss varierat urval av övningar inom engelsk grammatik anpassade för att passa den enskilde individens inlÀrningsstil och behov av trÀning.

SyfteStudiens syfte Ă€r ta reda pĂ„ lĂ€rarnas utvĂ€rderingspraktik nĂ€r det gĂ€ller elevers matematiska kunskaper och förstĂ„else. Är det den formativa eller den summativa bedömningen som tillĂ€mpas mest? Vad tycker lĂ€rarna om sitt sĂ€tt att utvĂ€rdera elevernas kunskaper, beror det pĂ„ vilka elever de utvĂ€rderar? Följande forskningsfrĂ„gor ska besvaras:? Hur anpassas lĂ€rarens sĂ€tt att bedöma en elevs kunskap i matematik beroende pĂ„ elevens förmĂ„gor och motivation?? Hur pĂ„verkas lĂ€rarens undervisning av tidigare genomförda utvĂ€rderingen av elevers förstĂ„else i matematik? TeoriDen teoretiska ramen för denna studie Ă€r variationsteori. Olika variationsmönster presenteras och det centrala begreppet lĂ€randeobjekt och dess kritiska aspekter anvĂ€nds i analysen av resultatet. I studiens början presenteras det en del av tidigare forskning kring formativ bedömning i matematik med fokus pĂ„ vikten av tillĂ€mpningen av interaktiv feedback i undervisning och bedömning.MetodEn kvalitativ metod i form av observationer och följande halvstrukturerade intervjuer anvĂ€nds i den hĂ€r studien, det som Ă€r av denna studies intresse Ă€r lĂ€rarnas uppfattningar kring sin bedömning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur studenter, elever och pedagoger ser pÄ lÀrande och ungdomskultur i relation till datorspel, i synnerhet spelet World of Warcraft. Detta undersöks utifrÄn frÄgorna kan WoW pÄverka utövande studenters/elevers lÀrande? GÄr WoW anvÀnda som ett lÀrandeverktyg? GÄr det anvÀnda datorspel i undervisningen? Och hur arbetas det med att framhÀva dagens ungdomskulturer i skolan? Den undersökningsmetod som anvÀnds Àr halvstrukturerade intervjuer dÀr studenter, elever och pedagoger redogör för den inverkan spelet (WoW) har pÄ deras/deras elevers lÀrande. Dessutom redogör de för sina Äsikter kring anvÀndandet av datorspel i undervisningen. Sammanlagt deltar tvÄ pedagoger, fyra studenter och tvÄ elever i studien.

Som pedagog Àr det viktigt att kunna inlÀrningsstilar och undervisningsmetoder för att öka möjligheten för eleverna att ta till sig kunskap i skolan. Genom denna studie Àmnar jag att fÄ inblick i hur nÄgra verksamma pedagoger planerar sin undervisning utifrÄn deras elevers lÀrostilar samt vilken medvetenhet pedagogerna har om inlÀrningsstilar. Studien kan Àven bidra till att öka medvetandet hos andra pedagoger om deras sÀtt att undervisa. Min undersökning riktar sig frÀmst till pedagoger och i andra hand till personer som Àr intresserade av olika undervisningsmetoder och inlÀrningsstilar. Mina frÄgestÀllningar lyder: Vilka undervisningsmetoder anvÀnder de tillfrÄgade pedagogerna? PÄ vilket sÀtt framgÄr det om pedagogerna har en medvetenhet kring inlÀrningsstilar? I min teoridel tar jag upp nÄgra författares tankar kring vikten av pedagogernas medvetenhet kring deras elevers olika sÀtt att lÀra.

Denna studie har till syfte att undersöka hur lÀrare i de tidigare Ärskurserna arbetar med elevers lÀsförstÄelse och vilken roll elevernas förkunskaper kring innehÄllet spelar för elevers lÀsförstÄelse samt hur lÀraren vÀljer att lÀgga upp arbetet. Detta har jag valt att undersöka dÄ svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse sjunker i internationella studier. Samtidigt visar tidigare forskning att förkunskaperna har stor betydelse för lÀsarens förstÄelse av en text. I studien har jag intervjuat sex lÀrare kring hur de arbetar med lÀsförstÄelse och elevers förkunskaper. I studien intervjuas tre lÀrare som undervisar i mer mÄngkulturella klasser och tre lÀrare som undervisar i mer kulturellt homogena klasser, detta för att kunna se eventuella skillnader i arbetssÀtt.

Detta examensarbete handlar om skillnaderna mellan att grunda sin undervisning pÄ tematiskt arbete med skönlitteratur, och att grunda den pÄ arbete med fÀrdigproducerat lÀromedel. Vi ville ta reda pÄ vilken betydelse lÀsning av skönlitteratur har för undervisningen, och vilken roll skolbiblioteket har i detta arbete. Vi har intervjuat elever och lÀrare, observerat undervisning hos tvÄ lÀrare, samt lÀst litteratur relevant för vÄrt syfte. Enligt styrdokumenten ska man arbeta med skönlitteratur i undervisningen, men pÄ vilket sÀtt redogörs inte. Vi har kommit fram till att det finns mÄnga fördelar med att lÄta skönlitteratur ingÄ i tematiskt arbete i undervisningen.

Syftet med denna studie var att beskriva skolans uppdrag gÀllande individualisering och arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP) samt att ta reda pÄ lÀrares och elevers uppfattningar om detta och hur det anvÀnds i den praktiska skolverksamheten. Med hjÀlp av enkÀter och intervjuer fick vi en bild av hur lÀrare och elever upplever detta. Resultatet visade att lÀrare individualiserar sin undervisning pÄ olika sÀtt, och att eleverna var nöjda med den hjÀlp och den uppmÀrksamhet de fick. LÀrarna anvÀnde IUP som ett hjÀlpmedel vid utvecklingssamtalen, men mer sÀllan i den praktiska skolverksamheten. Eleverna hade endast liten medvetenhet om IUP..

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stÀrka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedÄtgÄende resultat. Examensarbetet ger förslag pÄ uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmÄga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, nÀr skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgÄr frÄn psykologen V. A.