Under drygt fyra år på Malmö högskola har vårt intresse för problemlösning vuxit och synen på undervisning med matematisk problemlösning förändrats. Vi har lärt oss att man kan få ut så mycket mer av en undervisning med problemlösning om man bara gör det på ett bra sätt. Men vad är ett bra sätt och hur fungerar det i grundskolan? Syftet med studien är att undersöka hur matematiklärares uppfattning om problemlösning kan påverka hur de bedriver sin undervisning samt hur undervisningen förhåller sig till aktuell forskning. I arbetet presenterar vi forskning gällande problemlösning samt vår undersökning av hur lärare i årskurs 1-3 uppfattar matematisk problemlösning och hur det kan påverka lärarnas sätt att bedriva undervisningen i problemlösning.

Det här examensarbetet syftar till att undersöka i vilken omfattning det bedrivs undervisning om hållbar utveckling på gymnasienivå i Växjö kommun och vilken inställning elever och lärare har till ett sådant arbete. Den undersökning som ligger till grund för resultatet är en enkätundersökning genomförd på en utvald grupp av elever och lärare i Växjö kommun. Resultatet visar på att undervisning bedrivs men inte i en tillräcklig omfattning utifrån vad nationella och internationella styrdokument gör gällande. Undersökningen visar dock att elever och lärare har en överhuvudtaget positiv inställning till undervisning om hållbar utveckling och miljön som helhet..

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur IKEA, ett företag med stark företagskultur, anpassar sin personalstrategi vid etablering i Kina, ett land med stark nationell kultur..

Hållbar utveckling är ett omtvistat och komplext begrepp med många tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta står det tydligt framskrivet i både styrdokument och skollag att det skall undervisas om hållbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur två gymnasielärare och tio elever uppfattar begreppet hållbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hållbar utveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats.

Författare: Niklas NordmalmTitel: Individualistisk kollektivism eller kollektivistisk individualism? - En studie om unga kinesers tolkningar av reklamKurs: Påbyggnadskursen (D) för medie- och kommunikationsvetenskap, GöteborgsUniversitetTermin: VT 2010Syfte: Studien avser att, utifrån en receptionsanalytisk forskningstradition, analysera den unga generationen kinesers tolkningar av reklam med hänseende till följande frågeställningar:1. Vilka tolkningar gör den unga generationens kineser av reklam?2. I vilken utsträckning kan de här tolkningarna göras utifrån olika föreställningar om kollektivistiska kontra individualistiska kulturer?3.

Bengtsson Catarina & Månsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnära undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Uppsatsen undersöker hur gymnasielärare tolkar innehållet i undervisning för hållbar utveckling i historieämnet. Fyra gymnasielärare i historia intervjuades. Som analysmetod användes ett intentionellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna tolkade innehållet i sin undervisning som tre teman: helheter, agerande och ansvar. Dessa tre teman har likheter och överlappar varandra.

Sammanfattning Vårt examensarbete handlar om användandet av laborativ undervisning på gymnasiet. Syftet med vår rapport är att undersöka vad eleverna anser om att använda detta undervisningssätt inom matematiken på gymnasiet. I vår undersökning valde vi att använda oss av två olika undersökningsmetoder, en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen gjorde vi dels för att få alla elevers synpunkter och en bred syn på deras kunskap om begreppet laborativ undervisning. Vi ville även veta vad de ansåg om laborativ undervisning i jämförelse med traditionell undervisning.

Vid hundträning används många olika inlärningstekniker och syftet med denna uppsats är att klargöra hur olika metoder påverkar hundens välbefinnande och träningens effektivitet. Studier har visat att hundar som tränas med bestraffningar har högre förekomst av problembeteenden jämfört med hundar som bara tränas med belöningsbaserade metoder. Användande av bestraffningar innebär en risk för tränaren eftersom hunden kan svara aggressivt vid en tillsägelse. Hundägare själva anser att både belöningar och bestraffningar har positiv effekt. Inget tyder dock på att bestraffningar skulle vara mer framgångsrika än belöningar, snarare tvärt om då man i studier sett högst effektivitet vid användande av positiv förstärkning.

Syftet med denna uppsats är att ta reda vad begreppet hälsa innebär för lärare och elever. Undersökningen vill även titta på hur undervisningen i hälsa bedrivs och om den stämmer överens med det lärarna anser sig ge. Slutligen görs en jämförelse mellan lärarnas syn på undervisning mot hur den förhåller sig till läroplanens riktlinjer. För att svara på det fick elever besvara en enkät och lärare fick vara med på en intervju. Enkäterna och intervjuerna bestod av frågor som berörde hälsa ifrån vad läroplanen framför om hälsa och kunskap i Idrott och hälsa.

Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk undervisning. Studien diskuterar och påvisar effekterna av integrerad undervisning, med fokus på integration av elever i studiesvårigheter, inom den estetiska verksamheten.Syftet med studien är att öka kunskapen om hur de estetiska ämnena och elever i skolan kan påverkas av ett integrerat undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i åtanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat är hämtat från sju vetenskapliga artiklar, alla från två olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad undervisning är att föredra, då den kan ge positiva effekter för såväl elever i svårigheter, som elever som anses ha bra studieresultat..

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur en övergång, från åldersintegrerad till åldershomogen verksamhet, påverkar undervisningen utifrån pedagogens perspektiv. I litteraturdelen redogörs för den åldersintegrerade undervisningens centrala begrepp, dess historik och vilka olika motiv som föranlett dess uppkomst. Därefter går vi igenom forskning och annan litteratur som vi anser relevant för att ge en bakgrund till och en förståelse för vår undersökning.Vi har intervjuat fyra pedagoger som är verksamma i årskurs 1-4 för att besvara vår forskningsfråga: På vilket sätt påverkas undervisningssituationen för de pedagoger som arbetat åldersintegrerat av att nu arbeta ålderhomogent? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle ha erfarenhet av både åldersintegrerad såväl som åldershomogen undervisning.Resultatet visar att åsikterna gick isär angående om åldersblandade klasser är pedagogik eller organisationsform. Två av pedagogerna var positivt inställda till den åldersintegrerade undervisning och de andra två var kritiska.

Arbetet tar upp exempel från två klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin undervisning efter individerna i klassen. Utifrån fyra områden: hur pedagogerna ser på elever i behov av särskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sätt för pedagogerna att förhålla sig till individerna i klassen.Kvalitativa intervjuer har använts för att få ta del av varje pedagogs synsätt och åsikter. Två lärare, två fritidspedagoger och en förskollärare har intervjuats för att få ett brett perspektiv på de två klasser som undersökts.Elevens bästa och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska använda sig av..

Den här uppsatsen handlar om metoder som ryms inom lärstilar, samt processbarhetsteorin.  Uppsatsens syfte är att utifrån processbarhetsteorin jämföra syntaktiska resultat av traditionell undervisning om ordföljd i påståenden i huvudsatser i svenska som andraspråk hos vuxna sfi-elever med undervisning där eleverna erbjuds ett utbud av visuellt, auditivt, taktilt samt kinestetiskt material av detsamma. Undersökningen genomfördes som ett kvasiexperiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Informanternas syntaktiska nivå analyserades enligt processbarhetsteorin före och efter de olika undervisningsmetoderna i grupperna. Resultatet visade att informanterna i experimentgruppen höjde sig i nivå enligt processbarhetsteorin i större utsträckning än informanterna i kontrollgruppen gjorde. Slutsatsen är att fler elever når en högre syntaktisk nivå när de får ett urval av visuellt, auditivt, taktilt och kinestetiskt material i grammatikundervisningen än när de endast undervisas traditionellt..

Andinger, Izabella & Karlsson, Niclas (2006). Individanpassad undervisning ur gymnasielärares perspektiv. (Individualised education from a teacher perspective in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, 60 poängsutbildningen, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vårt syfte med detta examensarbete är att förstå de studerade lärarnas uppfattningar om möjligheter respektive begränsningar till att bedriva individanpassad undervisning.