I slutet av Lärarutbildningen växte insikten fram om behovet av variation i matematikundervisningen på gymnasiet. Erfarenheten ger vid handen att eleverna skolas in i ?utantillkunskap? där kvantitet, ordning och reda styr uppfattningen om vad som är kunskap och om hur man lär sig matematik. Denna uppfattning är inte i överensstämmelse med den undervisning som eleverna har rätt till enligt läroplan och styrdokument. Avsikten med arbetet är att ge förslag på laborativa matematiska problemställningar. Laborationer samt tester och utvärderingar genomfördes under några veckor i en gymnasieskola i nordvästra Skåne. För testningen av laborationerna valdes en NV-klass bestående av 31 elever.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilken kunskap lärare har om undervisning i läsförståelse, hur lärare på lågstadiet beskriver sin undervisning men även hur läsundervisningen förändras efter att eleven knäckt läskoden och kommit igång med sin läsning. Det empiriska materialet består av insamlad data genom intervjuer med sex lågstadielärare. Studien är kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men även inspirerad av fenomenolgin.Resultaten visar att lärarna har svårt att definiera och beskriva vad läsförståelse är. I lärarnas  yrkesspråk saknas många ord och begrepp för att tala om läsning och läsförståelse . Att döma av hur lärarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med läsförståelse, även om de nämner ett antal olika arbetssätt, och det tycks inte finnas någon väl genomtänkt progression för elevens läsförståelseutveckling.

Vårt syfte med studien var att undersöka vad sex olika lärare på lågstadiet har för uppfattningar kring ämnesintegrerad undervisning som inkluderar fysisk aktivitet. För att besvara vårt syfte har vi som författare utfört en kvalitativ undersökning där det genomfördes totalt sex intervjuer med sex stycken lärare från tre olika skolor. Eftersom urvalsgruppen är begränsad kan vi inte dra några generella slutsatser. Resultatet i vår studie visar att samtliga respondenter anser att fysisk aktivitet är viktigt för skolbarn där respondenterna kopplar ihop fysisk aktivitet med inlärning på olika sätt. De tar upp faktorer som ökad motivation, ökad koncentration och större möjlighet till individualisering i undervisningen för eleverna. Det visar sig även att ämnesintegrerad undervisning med rörelse förekommer i samband med olika ämnen, men undervisningen är oftast inte planerad.

Syftet med mitt arbeta var att försöka ta reda på hur man använder utomhusmiljön i undervisningen för grundskolans senare del, år 7-9. Jag var även intresserad av vad lärare och elever hade för synpunkter på att vara ute i skolarbetet. Som utgångspunkt för arbetet hade jag frågeställningarna: Vilken syn har elever i grunskolans senare del på No?,Vad har eleverna för synpunkter på undervisning utomhus i No?,Vilken är lärarnas inställning till att använda utemiljön i undervisningen och vilka orsaker kan det finnas till att de använder respektive inte använder utemiljön i undervisningen.För att ta reda på detta gjorde jag en enkätundersökning på två skolor bland elever i år 7-9 som hur de arbetade med No ämnen i skolan. Utifrån enkäten valde jag ett mindre antal elever som jag interjuade för att ta reda på vad de de tycker om att vara ute under No lektionerna.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka svårigheter eleverna har i förberedelseklasser och vad förberedelseklasslärarna anser om matematikundervisningen i förberedelseklassen. Dessutom skall modersmålslärarens roll i matematikundervisningen belysas. Jag har valt enkätundersökning med elever och förberedelseklasslärare samt intervjuer med modersmålslärare som metod. Resultaten pekar på att förberedelseklasseleverna har problem med det svenska språket, samt att modersmålslärarna spelar stor roll för undervisningen. Eleverna i förberedelseklasserna kan klara av matematikundervisningen trots en dålig bas i det svenska språket.

Denna undersökning handlade om lärares attityder till eurocentrism i kurserna historia 1b och historia 1a1 i svensk gymnasieskola. Är undervisningen i dessa kurser eurocentrisk och tror lärare att en eurocentrisk undervisning kan påverka elever med annan kulturell bakgrund än svensk? Vilka faktorer styr lärares innehåll, planering och genomförande av kursmoment i historia 1b och historia 1a1? Hur kan lärare arbeta med utomeuropeiska perspektiv och fenomen i dessa kurser? Dessa är några frågor som diskuterades i denna undersökning. Metodmässigt utgick undersökningen från intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. Dessa lärare intervjuades med hjälp av några intervjufrågor och intervjuerna ämnade att se till deras tankar och attityder om ämnet i fråga. Det framgår av undersökningen att de intervjuade lärarna till stor del såg sin egen undervisning som eurocentrisk. Flera lärare menade att undervisningen till övervägande del var eurocentrisk medan några menade att det rådde en ganska jämn balans mellan europeisk och utomeuropeisk historia.

Syftet med studien är att genom diskursanalys lyfta fram exempel på medias bild av kvinnan. Materialet för analysen består av artiklar som berör skönhet, kropp och hälsa i tre nummer av tidningen Amelia samt bilder på tidningens omslag. Samtliga omslags bilder visar stylade, leende kvinnor som visar hur en kvinna kan, läs ska se ut, vilket följs upp inne i tidningarna där vi får förslag på val av handlingar för att uppnå samma (själv)bild. De funna resultaten kopplas till socialpedagogikens; det sociala arbetets arena, som handlar om mänsklig tillväxt, relationer, kommunikation samt tilltro till individen som kapabel att välja och förhålla sig till rådande explicita och implicita normer i den samhälleliga kontexten. Normerna bygger på mönster av makt, som kan relateras till uppfattning och attityder gentemot individers delaktighet i samhället utifrån hur avvikande val kring skönhet, kropp och hälsa bestraffas.

Bakgrund och problemformulering: Det svenska regelverket inom redovisningsområdet genomgår stora förändringar, inte minst till följd av det europeiska redovisningssamarbetet inom EU. En av dessa förändringar är införandet i svensk rätt av kravet på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild till följd av ett EG-direktiv. Uppsatsens forsknngsfråga är: hur de olika redovisningstraditionerna påverkat redovisningsutvecklingen i Sverige samt hur konflikter i de grundläggande synsätt på redovisningen har hanterats. Exempelvis vilken intressents intressen skall få styra gällande värderingsfrågor och utformningen av redovisningsinformationen. Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda och analysera vilka funktioner som rättvisande bild fyller i Sverige, speciellt override-regeln.

Undersökningen gick ut på att framhäva olika undervisningsmetoder för dyslektiker. Syftet var att analysera metoder som skulle kunna underlätta undervisningen för dyslektiska elever. Jag intervjuade åtta specialpedagoger för att därefter sammanställa svaren till ett övergripligt resultat. Detta innefattade bland annat pedagogiska åtgärder vid olika svårigheter hos lever med läs- och skrivsvårigheter. Exempel på vad en klasslärare kan göra för dyslektiker är att låta dem få läromedel inspelade på band, lära dem använda rättstavningsprogram på datorn, dela upp texten i mindre delar samt uppmuntra och ge eleven självförtroende.

SammanfattningUppsatsen handlar om motivation utifrån ett lärarperspektiv. I ett försök att få en bild av begreppet motivation har idén varit att granska utgiven litteratur och publicerad forskning inom området. Med förhoppningen om att skaffa en verklighetsnära bild av hur lärare beskriver och resonerar kring begreppet har empiriska studier i form av intervjuer genomförts.Genom att välja socialkonstruktionistisk teori som förhållningssätt har möjligheten givits att studera det som sägs i intervjuerna, utan att ifrågasätta huruvida detta är en korrekt beskrivning av verkligheten eller inte. Inom teorin ges språket en stor betydelse då det är genom detta förståelsen för omvärlden skapas.Resultatet bygger på två intervjuer som vid olika tillfällen genomförts med en och samma lärare. Avsikten med intervjuerna har dels varit att följa lärarens resonemang rörande motivation på ett allmänt plan och dels med utgångspunkt från hur denne arbetar med området.Undersökningen visar att det resonemang som förs tycks följa det som tidigare forskning redan beskrivit.

AbstractDen här uppsatsen behandlar läxor, främst läxornas inflytande på elevernas fritid och därmed deras livsvillkor. Metoden som används är en kvantitativ undersökning med en enkät som elever i årskurs sju och årskurs nio besvarar. Syftet är att beskriva elevers läxarbete, elevers attityder till läxor och konsekvenser med ett utvecklat läxsystem vad gäller skolans undervisning i stort. Flera frågor behandlas och resultaten visar på att den oreglerade arbetstiden som läxorna medför är olika lång, och att den påverkar ungdomarna på olika sätt. En konsekvens som går att se är att eleverna frivilligt och ofrivilligt prioriterar bland läxorna.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i JönköpingD-uppsatsVårterminen 2011SAMMANFATTNINGLars JohannessonPoängen med en-till-en?Sex lärares uppfattningar av den personliga datorns roll i lärprocessen.Antal sidor: 40En trend i skolans teknikutveckling ären-till-en, vilket innebär att varje elev får en egen bärbar dator att dis-ponera för skolarbete. Många skolor har eller planerar en-till-en-satsningar och det finns stora förväntningar på resultaten. Nya förhållanden i en verksamhet innebär förändringar och dessa är viktiga att undersöka och beskriva. Det behövs ökad kunskap om hur en-till-en påverkar elevernas lärande, lärarnas undervisning och de effekter som en-till-en för med sig.

Syftet med vårt arbete var att få en fördjupad förståelse av hur några lärare anser att de arbetar med kommunikation i sin matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi genomfört tolv semi-strukturerade intervjuer inom ramen för en kvalitativ ansats. Vi har därefter analyserat intervjuerna och sorterat in det vi har funnit under tio olika teman. Vi har också betraktat beskrivningarna av den kommunikativa undervisningskulturen i lärarnas klassrum utifrån Hufferd-Ackles (2004) verktyg för analys. Vi har urskilt olika kommunikativa synsätt bland lärarna i studien, det mer lärarcentrerade och det mer elevcentrerade.

Syftet med studien var att ta reda på hur NTA-projektet fungerar på några skolor. Fokus i studien ligger på hur lärarna uppfattade arbetet med NTA och hur de uppfattade att elever lärde och utvecklades genom ett undersökande arbetssätt. Litteraturdelen består av teoretiska perspektiv för lärande, undervisningsmetoder och undersökande arbetssätt inom naturvetenskapen. Jag presenterar även resultat vad tidigare forskning visar. Jag har använt mig av kvalitativ intervjumetod för att få en djupare kunskap inom området.

Syftet med undersökningen var att ta reda på varför läxor ges samt om dem bidrar till lärandet. Tidigare forskning visar på att läxor kan ha både positiva samt negativa effekter på lärandet. De negativa effekterna är de mest förekommande i både internationell och nationell forskning. Denna uppsats grundar sig på en intervjustudie med sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år och besvarar följande frågeställningar: I vilka syften ger lärare i grundskolans tidigare år läxor till elever? På vilka sätt bidrar läxor till elevers lärande enligt verksamma lärare? Studien visade att lärarna har ett tydligt syfte med läxor samt ger en bild av läxor som en lärande del i skolarbetet förlagt till hemmet.