Syftet med studien är att undersöka, beskriva och problematisera Reading Recovery samt att ta reda på varför två nyzeeländska skolor har valt att behålla respektive sluta med programmet. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjuer samt en kvalitativ observation, vilka skedde på två skolor där den ena slutade med Reading Recovery för några år sedan och där den andra skolan fortfarande använder programmet. Undersökningen syftar inte till att jämföra de båda skolornas språkundervisning, utan till att ge en bild av hur det kan fungera på en nyzeeländsk skola. Intervjuerna ägde rum på Nya Zeeland och de intervjuade hade olika anknytning till Reading Recovery. I uppsatsens bakgrundsdel beskrivs den tidigare forskningen om uppsatsens tre grundteman, det nyzeeländska skolsystemet, språkpedagogik samt stödundervisning.

Studiens syfte var att belysa individualiseringsbegreppets innebörd med fokus på det sociala samspelets betydelse i lärandet. Intentionen är att föra resonemang kring metodval, självständigt arbete och dess konsekvenser för att ge upphov till ett nyanserat tänkande om individanpassad undervisning. En kvalitativ forskningsmetod har nyttjats med ostrukturerade enkäter samt en blandning av ostrukturerade och deltagande observationer. Studien genomfördes med 4 lärare på två olika skolor som var verksamma i år 1-4. Resultatet visar att en individualisering är ett tillgodoseende av elevens behov och förutsättningar.

De flesta skolor i Sverige använder konventionella metoder när det gäller läs- och skrivinlärning, det vill säga papper och penna som främsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhället förändras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan användas som pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en läs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till läsning. IKT i förskoleklass och skola (2005).

Vi har undersökt i vilken utsträckning bild används som språkutveckling på skolorna. Speciellt fokus har vi lagt på dyslektiska elever eftersom viss forskning hävdar att de är mer konstärligt lagda än genomsnittet, och därför extra gynnade av bild i undervisningen. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever på fem olika skolor. Vårt resultat från undersökningen visar att bild i olika former används mycket ute på skolorna, även om det inte alltid definieras som bildämne, det vill säga schemalagd bildundervisning. Vi fick många intressanta exempel på hur bilder används som komplement till läsning och skrivning, men även ibland som ersättning till detsamma.

I arbetet ges en beskrivning av skolledare, specialpedagoger och pedagogers uppfattningar om specialpedagogens arbetsuppgifter utiftån utveckling, utredning, undervisning idag och i framtiden..

Denna uppsats handlar om fenomenet att införa ett medieanalytiskt förhållningssätt inom gymnasieskolans bildundervisning. Studien har bestått av tre sammanhängande delmoment:1. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bildlärare, 2. Medieanalytiska lektionsprototyper har utprövats i tre klasser på Estetiska programmet vid tre separata gymnasieskolor, 3. Utvärderingar av de tre lektionsprototyperna har utförts med studiens lärare.Resultatet av studien påvisar variationer i bildlärares syn och tillvägagångssätt på arbete kring medieanalys i bildundervisningen.

Föreliggande undersökning innehåller en intervjustudie med sex lärare som handlar om Internet i SO-undervisningen. De intervjuade lärarna består av två kategorier lärare, dels är det lärare som använder Internet i sin SO-undervisning dels är detlärare som valt att inte använda Internet i sin SO-undervisning. Studien belyser vilka argument som ligger bakom varför eller varför inte lärare väljer att använda Internet i sin undervisning. Den beskriver vilka som är styrkorna respektive svagheterna med att använda Internet i SO-undervisningen. Den belyser även hur lärare använder Internet i SO-undervisningen.

Syftet med denna c-uppsats är att belysa bild- och formskapandets betydelse för barnen i förskolan utifrån pedagogers synsätt. Studien innefattar likeheter och skillnader mellan uttalade Reggio Emilia-inspirerade förskolor och andra förskolor i avseende till miljöns betydelse för bild- och formskapande aktiviteter i förskolan, vid planering, kommunikation, materialets betydelse och tillgänglighet. I bakgrunden görs en historisk tillbakablick på bild- och formskapande och tidigare forskning om bild- och formskapandets betydelse med tanke på miljöns utformning. Metoden som använts i denna studie är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin och fenomenologin.

Ämnesövergripande undervisning innebär att ämnesgränserna suddas ut. Syftet med detta examensarbete är att utifrån begreppen samspel, lust och motivation och lärande undersöka varför sex pedagoger i låg och mellanstadiet arbetar ämnesövergripande. Vi har även valt att studera vilka fördelar respektive nackdelar pedagogerna anser att det finns med denna arbetsmetod. För att skapa en djupare förståelse för vad ämnesövergripande undervisning innebär redogör vi för tidigare forskning och relevant litteratur. Resultat av undersökningen är att pedagogerna anser att elevernas lust och motivation ökar i en ämnesövergripande undervisning.

I och med Sveriges medlemskap i EU är man skyldig att följa unionens bolagsdirektiv, genom vilka begreppet rättvisande bild har införts i lagstiftningen. Grundtanken är en enhetlig redovisning inom unionen som ska öka jämförbarheten i redovisningsrapporteringen. Sverige har ett annat begrepp; god redovisningssed. Då dessa två begrepp är motstridiga syftar den här uppsatsen till att reda ut de skillnader som finns mellan begreppen.Uppsatsen visar att de främsta skillnaderna är värdering av tillgångar då de antingen ska värderas till anskaffningsvärde eller verkligt värde. Det har också visat sig att begreppen god redovisningssed och rättvisande bild är svårdefinierade, och att de otydliga definitionerna gjort införandet av EU:s bolagsdirektiv i svensk redovisningslagstiftning komplicerat.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

Syftet med arbetet är att undersöka hur matematiklärarstudenter ska introducera problemlösning för sina elever och vad som påverkar studenternas tolkningar av problem. Jag har även undersökt vilka kompetenser studenterna anser att en matematiklärare behöver ha för att genomföra en framgångsrik undervisning i matematik genom problemlösning. I undersökningen diskuterar tre grupper med matematiklärarstudenter hur de ska introducera ett problem för eleverna och vilka komprtenser de anser att en matematiklärare behöver ha för att undervisa i matematik genom problemlösning. Resultaten visar att studenterna har olika strategier för att introducera problemlösning för eleverna och att studenternas tolkningar av problemet påverkar introduktionen. Studenterna gör olika tolkningar av problemet beroende av i vilken kontext de tolkar problemet.

Det här arbetet handlar om hur lärare i årskurs nio arbetar med svenskämnet. Då kursplanen är ganska öppen och inte ger några direktiv om hur undervisningen bör gå till kan det vara svårt att få en enhetlig bild av svenskämnet.Syftet med min undersökning var att ta reda på vilka ämneskonceptioner som går att finna i lärarnas undervisning och kursplanen, samt om de är förenliga med varandra. Genom kvalitativa intervjuer har jag försökt få lärarnas syn på ämnet. Jag har utgått från teoretiska ämneskonceptioner och analyserat dessa intervjuer och även grundskolans kursplan i svenska.Resultatet av arbetet visar att det finns en rad olika konceptioner som gör att det inte går att tala om ett enhetligt svenskämne. Det finns heller inga renodlade ämneskonceptioner, utan snarare en kombination av flera olika.

Det här examensarbetet syftar till att undersöka i vilken omfattning det bedrivs undervisning om hållbar utveckling på gymnasienivå i Växjö kommun och vilken inställning elever och lärare har till ett sådant arbete. Den undersökning som ligger till grund för resultatet är en enkätundersökning genomförd på en utvald grupp av elever och lärare i Växjö kommun. Resultatet visar på att undervisning bedrivs men inte i en tillräcklig omfattning utifrån vad nationella och internationella styrdokument gör gällande. Undersökningen visar dock att elever och lärare har en överhuvudtaget positiv inställning till undervisning om hållbar utveckling och miljön som helhet..

SyfteEn utgångspunkt för hela uppsatsen är att lära mig mer om formativ utvärdering (kontinuerlig framåtsträvande utvärdering/reflektion) som undervisningsmetod. Min avsikt blev därför att studera om det fanns några kopplingar till lärares bakgrund/ arbetsförutsättningar (lärarens engagemang för ämnesinnehållet, planeringsrutiner inkl. utvärdering, år i yrket, utbildning) till hur de upplever och genomför sin undervisning? Vad är läraren själv nöjd med i sin undervisning? Frågor jag ställde mig var: Hur undervisar lärare i NO? Hur utvärderar lärare sin NO-undervisning? Finns det Mina förhoppningar är även att min studie kan leda till ett utvecklingsarbete för NO-undervisningen i stadsdelen där jag arbetar. MetodJag genomförde en så kallad ostrukturerad enkätstudie, d.v.s.