Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur barn och lÀrare uppfattar och beskriver lÀrandet. Uppsatsen ska ocksÄ försöka visa pÄ om lÀrare utgÄr frÄn de sociokulturella teorierna i sin undervisning och i sÄfall hur. VÄr litteraturgenomgÄng tar upp olika teorier nÀr det gÀller lÀrandet ur ett sociokulturellt och individ perspektiv, sprÄkets och lekens betydelse för lÀrandet och forskning. Intervjuer har genomförts med barn om hur de ser pÄ sitt lÀrande och lÀrare har fÄtt svara pÄ enkÀter om hur de ser pÄ lÀrandet och om de utgÄr frÄn de sociokulturella teorierna i sin undervisning. Intervjusvaren har vi försökt se som en helhet och utifrÄn detta försökt dra vÄra slutsatser.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ kunskap om pÄ vilket sÀtt dialogen förekommer i ett specifikt klassrum med fokus pÄ lÀrarens praktiska arbetssÀtt i att skapa möjligheter för dialoger i klassrummet. Studien har samtidigt ett syfte att försöka förstÄ lÀrarens undervisning genom att höra lÀrarens tankegÄngar kring dialogens förekomst och betydelse i undervisningen. Studiens fokus riktar sig mot lÀrarens undervisning ur ett dialogiskt perspektiv och tar sin utgÄngspunkt i att undersöka de frÄgor som lÀraren stÀller till eleverna och vad som vidare görs med elevernas svar, samtidigt som undersökningen dessutom vill fÄ syn pÄ om och hur lÀraren uppmuntrar eleverna till att initiera en dialogisk interaktion. De begrepp som i studien dÀrför Àr centrala Àr frÄgor, uppföljning, dialog och dialogisk undervisning. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa forskningsmetoder dÀr observation av undervisningens dialogiska aspekter utgjorde det huvudsakliga underlaget i materialet. En intervju med den medverkande lÀraren utfördes dessutom för att försöka fÄ en bredare bild av det insamlade materialet och för att fÄ ta del av lÀrarens synsÀtt angÄende dialogiska aspekter. Studiens resultat uppvisar en undervisning som inte Àr dialogisk i den bemÀrkelsen som studiens teoretiska stÄndpunkter pÄstÄr.

Sammanfattning Mitt syfte var att undersöka elever och lÀrares instÀllning och uppfattning om utomhuspedagogik i en mÄngkulturell skola. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och satt mig in i forskning om utomhuspedagogik och intervjuat elever och en lÀrare som arbetat med utomhuspedagogik under nÄgra Är om deras tankar om att lÀra utomhus. BÄde lÀrare och elever var vÀldigt positiva till utomhuspedagogik och uppfattade det som lÀttare att koncentrera sig och fokusera pÄ lÀrandet nÀr de var utomhus och hade lektioner. LÀraren jag intervjuade betonade att det var viktigt att det fanns en röd trÄd genom all undervisning och att de arbetade sprÄkutvecklande nÀr de var utomhus eftersom eleverna i klassen var ganska sprÄksvaga. Eleverna önskade mer utomhuspedagogik och lÀraren ville ha mer stöd av kollegor i sitt arbete för en optimal utveckling av utomhuspedagogik i en mÄngkulturell skola..

Sammanfattning Syfte med denna studie Àr att undersöka hur idrottslÀrarna tÀnker kring idrottsÀmnets möjligheter och svÄrigheter med individanpassad undervisning. Och vad lÀrarna anser krÀvs av dem sjÀlva för att lyckas med individualisering av undervisningen. Vidare syftar studien till att belysa vilka förutsÀttningar idrottslÀrarna anser Àmnet idrott och hÀlsa har för att stödja elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Ett annat syfte med undersökningen Àr Àven att se hur idrottslÀrarnas tÀnker kring elever i behov av sÀrskilt stöd och vad det begreppet betyder för idrottslÀrarna. UtgÄngspunkten för studien har varit en kvalitativ ansats.

Dagens samhÀlle befinner sig under stÀndig förÀndring och utveckling. Idrottsrörelsen satsar nu pÄ olika sÀtt pÄ föreningsutveckling, det Àr utveckling av detta slag som denna rapport kommer att titta nÀrmare pÄ. Syftet var att studera seglingsföreningar i ett distrikt i södra Sverige som fÄtt bidrag ur Idrottslyftet för föreningsutveckling. Studien hade Àven till syfte att se vilka mÄl dessa seglingsföreningar hade med sin utveckling, samt vad de upplever möjliggör och hindrar den utvecklingen. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för undersökningen var: Vilka mÄl har de seglingsföreningar som arbetar med föreningsutveckling? Hur Àr utvecklingsarbetet organiserat? Vad möjliggör och hindrar utvecklingen?  Empiri samlades in genom intervjuer med representanter ifrÄn de aktuella seglingsföreningarna.

Undervisas alla elever inom ramen för den ordinarie undervisningen? Eller Àr det kanske sÄ att den allmÀnna uppfattningen gÀllande synen pÄ de elever som Àr i behov av extra stöd Àr att de Àr ovilliga att lÀra? Hur uppfylls skolans samhÀllsuppdrag? Varför vÀljs just detta upplÀgg? Detta Àr alla starka frÄgor som kanske inte alltid Àr lÀmpliga att uttrycka just pÄ detta vis men likvÀl otroligt viktiga att lyfta för att som framtida aktiv lÀrare kunna leva upp till mitt pedagogiska uppdrag utifrÄn gÀllande styrdokument. Jag har dÀrför genom denna fallstudie, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, undersökt vilket arbete som utförs av nÄgra lÀrare i grundskolans senare Är för att kunna inkludera elever med speciella utbildningsbehov i matematik i den ordinarie undervisningsgruppen.Genom att anvÀnda mig utav deltagande observationer med pÄföljande semistrukturerade lÀrarintervjuer i en kvalitativ fallstudie kom jag fram till att ett inkluderande arbete mÄste ses ur flera dimensioner dÀr individens personliga utveckling till aktivt deltagande samhÀllsmedborgare bör vara frÀmsta prioritet. Resultatet visar att en inkluderande undervisningsmiljö inte nödvÀndigtvis Àr beroende av varje individs deltagande i den ordinarie undervisningsgruppen utan att det gemensamma arbetsklimatet pÄ hela skolan i vidare mening Àr det som avgör om en inkluderande undervisning uppnÄtts och att man av denna anledning bör stÀlla sig frÄgan om synen pÄ en inkluderande undervisning behöver omvÀrderas för att kunna uppnÄ syftet med densamma..

Utveckling av olika typer av pÄbyggnadskod till programvaror blir allt vanligare. Dessa som gÄr under samlingsnamnet plugins skiljer sig frÄn vanliga applikationer dÄ de har en annan struktur samt speciella beroenden till applikationsspecifika moduler. Problem uppstÄr nÀr denna typ av utveckling inte stöds av de vanliga utvecklingsmiljöer som finns ute pÄ företagen och delar som borde vara automatiserade mÄste utföras manuellt. Syftet med studien Àr att undersöka hur utvecklingsmiljön för Java pÄ Sandvik IT Services kan anpassas för att stödja plugin-utveckling för IBM Lotus Notes. I denna studie undersöks skillnaden mellan plugin-utveckling och den vanliga Java-utvecklingen pÄ företaget samt hur detta pÄverkar verktygen i utvecklingsmiljön.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad lÀraren bör ta hÀnsyn till vid planering av matematikundervisningen, med fokus pÄ arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbÀttra inlÀrningseffekterna hos eleverna pÄ det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus pÄ individuellt arbete (med lÀrobok) i matematikundervisning pÄ det svenska högstadiet med lÀrare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper pÄ högstadiet har försÀmrats till en genomsnittlig nivÄ (eller under) sedan dess vilket innebÀr att den svenska skolan mÄste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras pÄ rÀtt sÀtt, att mer undervisning i helklass ? utfört pÄ rÀtt sÀtt ? och mindre individuellt arbete, i synnerhet pÄ det sÀtt som det ofta utförts i Sverige, borde anvÀndas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform Àr tillrÀcklig för inlÀrningen och att arbetsformerna borde varieras beroende pÄ det matematiska omrÄdet som ska lÀras eller pÄ den förmÄga som ska utvecklas samt klassammansÀttningen.

Vad Àr svÀng och hur lÀr man ut det ?rÀtta svÀnget?? Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur folkmusikpedagoger uppfattar och förmedlar svÀng samt fÄ en inblick i vilka metoder som förekommer vid undervisning av svÀng i folkmusik. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra pedagoger som samtliga Àr aktiva inom folkmusikgenren. Studiens teoretiska utgÄngspunkt utgörs av didaktiska perspektiv pÄ undervisning och lÀrande med sÀrskilt fokus pÄ de didaktiska frÄgorna hur, vad och varför.  Resultatet visar att flertalet informanter ansÄg att svÀng Àr ett viktigt moment inom folkmusiken men att det Àr nÄgot de sÀllan pratar om.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur elevernas intresse till teknik pÄverkas av att aktivt arbeta kring elektricitetsrelaterad teknik. Synen pÄ aktivt lÀrande Àr baserat pÄ de litteraturstudier vi genomfört i vÄr bakgrund, samt Àven förankrat i skolans styrdokument. Undersökningen genomfördes under sju veckor med 21 elever i skolÄr fem. De mÀtmetoder som vi anvÀnde oss av var enkÀter och observationer. En enkÀt besvarades inför undersökningen och den andra vid sista lektionstillfÀllet.

Denna studie grundar sig pÄ hur lÀrare tolkar hÄllbar utveckling i Àmnet biologi. Syftet Àr att undersöka pÄ vilka grunder lÀrarna vÀljer arbetssÀtt och ÀmnesinnehÄll. LÀrarna som intervjuas Àr verksamma i Ärskurs 4-6. Intervjuerna Àr semi-strukturerade vilket betyder att teman behandlas utifrÄn en given intervjuguide, frÄgorna stÀlls dÀrför inte med nÄgon förutbestÀmd ordning. De lÀrare som ingÄr i studien Àr behöriga i Àmnet biologi och urvalsprocessen grundar sig i ett bekvÀmlighetsurval.

Syftet med denna undersökning Àr att se om eleverna sjÀlva upplever att de fÄr större motivation till utveckling om idrottslektionerna blir nivÄanpassade vid de olika aktiviteterna de arbetar med. Undersökning genomfördes 2009-03-03 pÄ KlÄgerupskolan genom en enkÀtundersökning bland skolans Ärskurs 8 och 9. Resultatet av undersökningen visade att elever i tonÄren sjÀlva tror att en nivÄanpassning vid idrottens olika moment skulle ge ökad motivation till utveckling hos dem. Undersökningen har ocksÄ tydligt visat att en övervÀldigande majoritet skull klara av fler moment, tycka det var roligare och skulle vÄga mer pÄ lektionerna om det var nivÄanpassat. Min slutsats Àr att elever i tonÄren sjÀlva tror att de motiveras mer till utveckling vid nivÄanpassning men att det Àr viktigt att de fÄr arbeta nivÄanpassat med nytt gruppindelningsbyte vid de olika momenten som finns inom Àmnet idrott och hÀlsa..

Sammanfattning Odqvist, Caroline. (2007) Undervisning i ridning under adolescensen ? vad motiverar eleverna? Teaching riding during adolescent - What does motivate the students? Skolutveckling och ledarskap. LÀrarutbildningen Malmö Högskola Syftet med mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ mer om hur elever med ridundervisning i gymnasieskolan upplever en del av de bakomliggande faktorer som motiverar dem till att fortsÀtta utöva sitt intresse under adolescensen. Vidare vill jag Àven undersöka vad eleverna uppfattar som positiv pedagogik och vad vi som lÀrare dÄ kan göra för att fÄ eleverna mer motiverade.

Denna uppsats undersöker hur lÀrare som undervisar i grundskolans tidigare Är resonerarkring verbal kommunikation i sin undervisning i Àmnet engelska. Intervjuade lÀrare Àr allasituerade pÄ olika skolor i en mellanstor stad i sydvÀstra Sverige. Studien Àmnar synliggöralÀrares resonemang kring huruvida deras tidigare erfarenheter pÄverkar den verbalakommunikationen i deras engelskundervisning. Undersökningen har utförts utifrÄn kvalitativmetod med hermeneutisk fenomenologisk ansats. UtifrÄn kvalitativa intervjuer har kunnattolkas hur lÀrarnas tidigare erfarenheter, förvÀntningar pÄ eleverna och uppfattning om sinundervisning med fokus pÄ den verbala kommunikationen ser ut och hur detta har pÄverkathur lÀrarna resonerar.

Den undersökta skolan i denna uppsats anvÀnde sig av en undervisningsform i idrott och hÀlsa dÀr eleverna fick vÀlja ett intresseomrÄde som undervisningen utgick ifrÄn. De omrÄden eleverna kunde vÀlja mellan var musik, boll, fys och friluftsliv. Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur elever pÄ gymnasiet upplever denna form av undervisningi idrott och hÀlsa dÀr de sjÀlva har valt ett intresseomrÄde.- Vad anser eleverna om intresseindelad undervisning och skiljer sig detta mellan pojkar och flickor?- Vad ser eleverna för fördelar och nackdelar med intresseindelad undervisning?- Finns det nÄgot samband mellan vilken intressegrupp och vilket gymnasieprogram eleverna valt?I undersökningen har en kvantitativ metod anvÀnts i form av enkÀtundersökningar. Denna metod valdes för att fÄ en generell bild av vad eleverna anser om undervisningsformen.