SammanfattningSvenska elever visar svaga resultat i algebra jämfört med elever i andra länder. Bristande bråkkunskaper skulle kunna vara en bakomliggande orsak till detta.Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett didaktiskt perspektiv studera hur fyra specifika pedagoger introducerar och bedriver sin bråkundervisning i grundskolan. Min intention har varit att koppla resultatet från min studie till styrdokument och forskning, för att se hur man kan bedriva en god bråkundervisning som leder till ökad förståelse.Områden som behandlas i uppsatsen är bland annat laborativ matematik, språk och matematik, vardagsmatematik samt erfarenhetsbaserad undervisning.I genomförandet av studien har jag valt metoden self report. Studien är fenomenologisk, vilket innebär att man fokuserar människors erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Vidare valde jag att fokusera kvalitet snarare än kvantitet, det var inte mängden informanter som var centralt utan innehållet i deras berättelser.Resultatet i studien visar att fyra specifika pedagoger med särskilt engagemang hade såväl varierad som konkret, laborativ samt vardagsförankrad undervisning.

Undervisning om multiplikationstabellen består främst av lärande genom repetition eller strategi. Syftet med litteraturstudien är att utifrån forskning undersöka och jämföra inlärning av multiplikationstabellen genom strategi- och repetitionsbaserad undervisning. Studien avgränsas till elever i årskurs 1 till 6. Materialet samlades in genom en iterativ sökning på åtta databaser för vetenskapliga publikationer. Det insamlade materialet bestod av sjutton vetenskapliga publikationer.

Genom en enkätundersökning bland lärare i grundskolans senare år undersökte vi i vilken utsträckning och hur lärare använder läromedel samt hur de anser att de kan möjliggöra elevers lärande. Vi kan utifrån vår undersökning se en marginell skillnad i vilken utsträckning lärarna använder läroböcker i planeringen av sin undervisning respektive i sin undervisning. De flesta lärare väljer själva vilket läromedel de vill använda sig av och en majoritet anser att skolans ekonomi påverkar valet..

BakgrundSom lärare har vi ett uppdrag i att bedriva en verksamhet och organisera vår undervisning så att den anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Vi har erfarit att det i många personalrum uttrycks en frustration över att inte räcka till åt alla elever. Vi upplever att viljan finns men att det ibland är svårt att se möjligheterna. Hur kan jag utifrån mina förutsättningar anpassa min undervisning på bästa sätt så att den innefattar alla eleverna? Detta gjorde att vi började fundera på hur lärare tänker kring sin verksamhet och den anpassade undervisningen.SyfteSyfte är att undersöka hur lärare organiserar sin undervisning så att varje elev motiveras och stimuleras att inhämta kunskap och hur de aktuella förutsättningarna påverkar lärarnas undervisning.

Hur elever lär och vilka de bästa förutsättningarna för lärande skulle kunna vara är frågor som alltid funnits med i skolans värld. I denna uppsats är begreppet som "lärstilar" centralt, men det betyder inte att begreppet i sig skall uppfattas som helt nytt. Det har bedrivits forskning kring detta ämne i cirka 35 år. Följande studie har behandlat lärstilar i tre olika ämnen så som svenska, matematik och bild. Syftet med studien är att få fördjupad förståelse för hur lärare reflekterar kring inlärningsstilar i relation till undervisning och klassrum och hur deras tillämpningar i några skolämnen ser ut.

Det behövs konkreta upplevelser och praktiska tillämpningar för att eleverna ska förstå den abstrakta matematiken. Syftet med denna studie var att undersöka hur sex lärare i årskurs 3 och 4, i sydvästra Sverige, uppfattar att ett färdigt laborativt material inom tal i bråkform, vilket representerar de olika faserna - konkret, representativt, abstrakt och återberättande, påverkar deras planering, undervisning och bedömning. Resultatet visar på att lärarna uppfattar att det färdiga laborativa materialet påverkar deras planering, undervisning och bedömning på sätt att det ger variation, stöd, elevaktivitet och tid att individualisera. Men samtidigt visar resultatet även på att lärare i studien uppfattar att materialet behöver utökas med elevinflytande och delaktighet, mer tid till att arbeta med det färdiga laborativa materialet och utökat bedömningsunderlag. Det vi la märke till i uppfattningarna i lärarnas svar var att alla saknade kunskap om den representativa fasen och vikten av att ta med alla faserna i arbetet med det färdiga laborativa materialet..

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever på musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjälp av videoobservation som metod har tre lärare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lärarna använder sig av ett flertal olika kommunikationssätt i sin undervisning. Kommunikationssätten är instruerande, frågeställande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssätt.

HIV/AIDS är en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptäcktes för 27 år sedan har den orsakat 25 miljoner människors död. Personer med kunskap om HIV-smittvägar, preventiva åtgärder samt utvecklad självförmåga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förändra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som användes var en litteraturstudie.

I bakgrunden presenteras olika definitioner på våra val av begreppen kost, mat och hälsa. Andra områden som tas upp är hur folkhälsan förhåller sig i Sverige och vad ämnesintegrerad undervisning kan leda till i utvecklingssyfte för elever. Den nuvarande kursplanen, Lpo 94, och den nya kursplanen, Lgr 11, presenteras för hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa och hur de behandlar kost, mat och hälsa. Syftet är dels att undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa diskuterar om sin egen och andras undervisning om kost och hälsa men också undersöka om det finns något samarbete mellan dessa två ämnen. Den metod som används för att besvara syftet är kvalitativa intervjuer med åtta verksamma lärare, fyra i vartdera ämne.

Det här är en undersökning om hur man undervisar och planerar undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi på två skolor på en mindre ort i Skåne. Genom nio kvalitativa intervjuer kom vi fram till att elever gärna går till specialläraren för att få enskild undervisning. Skolorna försöker utefter de resurser de fogar över göra sitt bästa för att tillgodo se elevernas behov av extra hjälp. Arbetslagen ute på skolorna samarbetar och använder sina olika erfarenheter för att på bästa sätt undervisa de elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi..

Syftet med detta arbete är att försöka förbättra klassrumsklimatet och ge tjejerna i en klass större utrymme samt bättre möjlighet att visa vad de kan genom könsuppdelad undervisning. För att kunna genomföra detta har en klass delats i en tjej-respektive killgrupp. Jag har genomfört detta arbete i en gymnasieklass, tredje året på ett yrkesförberedande program. Vidare har jag genomfört intervjuer med dels elever och dels med elevernas ordinarie lärare. Därtill har jag efter observation besvarat några frågor.

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och värdegrundsarbete. Frågeställningen är huruvida värdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande när de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av två metodmaterial visade att sådana tendenser finns, båda materialen uppvisade exempel på förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte är att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsäger sitt syfte. Den diskuterar även svårigheten i att tillhandahålla specifika metoder när det kommer till normkritik.

Förskolans läroplan lyfter fram att ett tematiskt arbetssätt är en gynnsam undervisningsform för förskolebarns lärande. I denna studie undersöks förskolebarn och deras perspektiv på lärande genom just denna undervisningsform. Syftet är att undersöka lärande genom tematisk undervisning hos en grupp 5 och 6-åringar i förskolan. Undersökningen är kvalitativ till följd av att avsikten är att få en fördjupad förståelse för lärande genom tematisk undervisning i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten för studien är variationsteori utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv.

BAKGRUND: I vår bakgrund redogör vi för forskares åsikter kring ettspråkutvecklande arbete vilket vi senare relaterar till de intervjuadepedagogerna i vår resultatanalys. Vår teoretiska utgångspunkt ärCummins modell samt Vygotskijs sociokulturella förhållningssätt somligger till grund för vår resultatdiskussion.SYFTE: Syftet med studien är att ta reda på hur lärare på olika sätt beskriversin undervisning i svenska som andraspråk.METOD: Vi använder oss utav kvalitativa intervjuer för att besvara studienssyfte. Undersökningen är baserad på åtta verksamma pedagogersbeskrivningar.RESULTAT: Vi fann genom vår forskning att de intervjuade pedagogernaundervisar på ett språkutvecklande sätt med hjälp av ett varieratmaterial. De gemensamma utgångspunkterna vid all undervisning hospedagogerna genomsyras av samtal och samarbete. Resultatet visardock att undervisningen för många pedagoger påverkas av tidsbristdär alla elever inte får den hjälp de är berättigade till..

Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska ämnen i undervisningen och vi har valt att lägga huvudfokus på musik. Vi vill se hur man kan använda sig av denna integrering för att stimulera barns lärande och se vilka reaktioner man får av att undervisa på detta sätt. Genom ett sådant arbetssätt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nå ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssätt för olika elever. Vi har båda läst vid läraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap på ett annat sätt än bara genom teoretisk undervisning.Vår undersökning gjordes i en år ett där vi på olika sätt integrerade musiken i ämnen som till exempel matematik oh svenska.