Climate change is a phenomenon that know no boundaries. While focus on environment and climate change has become highly prioritized, nationalism has spread across Europe. Nationalism is by many considered to refuse action to combat climate change although some argue that nationalism could combat global climate change. Previous research on how nationalism is implemented in environment and climate politics has mainly focused on single parties. The thesis therefore aims to give a broad approach and compare how nationalism is used in environment and climate politics by analyzing 4 European parties with either ethnic or civic nationalism and different roles in their party system. With a qualitative content analysis on party programs and election manifestos the findings imply that parties use nationalism in the climate and environment discourse in a variety of ways.

Denna uppsats undersöker varför vissa blogginlÀgg fÄr mÄnga kommentarer jÀmfört med mindre kommenterade blogginlÀgg. UtgÄngspunkten Àr att undersöka en dagboksblogg skriven av en tonÄrig kvinna, dÄ det finns förhÄllandevis lite forskning inom detta specifika omrÄde. Materialet som ligger till grund för undersökningen Àr en blogg som heter Kenza och de tre mest respektive minst kommenterade inlÀggen frÄn denna blogg under perioder frÄn 1 januari till 28 februari 2009.William Labovs teori om narrativer och Wolfgang Isers reception theory utgör uppsatsens teorier. Metoderna som anvÀnds Àr lÀsbarhetsindex, nominalkvot, narrativ analys och interpersonell analys.Resultaten som framkommit ur analyserna visar att i jÀmförelse mellan de minst och de mest kommenterade blogginlÀggen har de mest kommenterade fÄ lÄnga ord och en utprÀglad verbal stil. BlogginlÀgg med en tydlig narrativ struktur och ett direkt tilltal fick ocksÄ fler kommentarer. .

Det som inspirerat oss till detta examensarbete har sin grund i vÄrt dagliga arbete i förskolan, dÀr vi kommer i kontakt med förÀldrar. LÀroplanen Àr ett styrdokument för förskolan. Syftet med vÄrt examensarbete har varit att ta reda pÄ hur förÀldrar och pedagoger talar om Förskolans lÀroplan (Lpfö98). Vi har Àven valt att undersöka vilken funktion LÀroplanen har för förÀldrar och pedagoger, samt vilka förestÀllningar pedagoger har om förÀldrarnas medvetenhet om den. FrÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Vilken funktion har LÀroplanen för förskolan för förÀldrar och pedagoger? Vilka förestÀllningar har pedagoger om förÀldrarnas medvetenhet om LÀroplanen för förskolan? Vilka förestÀllningar om LÀroplanen för förskolan ger pedagoger uttryck för? Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer.

I det hÀr examensarbetet har jag undersökt hur man genom illustration och visuella element som komposition, fÀrg och stil kan gestalta ett fysiskt sÀllskapsspel som bjuder in barn i 3-5 Ärs Älder till rörelse och reflektion. Teorier och forskning i Àmnet har tillsammans med lokala intervjuer och verklighetsförankrade exempel stÄtt som grund för examensarbetets resultat och slutprodukt, sÀllskapsspelet Funny Faces. Resultatet visar att Funny Faces genom ett twisterliknande koncept bjuder in barnen till rörelse, och genom sin specifika gestaltning och stora variation bjuder in barnen till reflektion. Resultatet visar ocksÄ att komposition och utgÄngsspelet Twister var viktiga för sÀllskapsspelets rörelseaspekt, medan stil och lokala intervjuer var viktiga för sÀllskapsspelets reflektionsaspekt..

Syftet med rapporten a?r att underso?ka vilken pa?verkan utsla?pp av avloppsvatten kan ha pa? halterna av kadmium och PFOS i Brunnsviken. En avgra?nsning som gjorts a?r att la?ckage fra?n avloppsledningar till Brunnsviken endast studeras fra?n Stockholms kommun. Bra?ddning och la?ckande ro?rledningar identifierades som mo?jliga utsla?ppska?llor.

Uppsatsen undersöker hur bildmagasinet Se valde att portrĂ€ttera den svenska identiteten under andra vĂ€rldskriget, genom att analysera bilderna i tidskriften med hjĂ€lp av Mral och Olinders bok Bildens retorik i journalistiken, boken behandlar fotografiers roll i journalistiken och presenterar relevanta begrepp för bildanalys. Återkopplingen till den svenska identiteten har undersökts utifrĂ„n Gaunt, Löfgren och Fazlhashemis begreppshantering om nationell identitet. Gaunt och Löfgren gĂ„r i boken Myter om svensken igenom hur de svenska kulturella vĂ€rderingarna föds, var de kommer ifrĂ„n och vad de egentligen betyder. I antalogin Sverige och de andra visar Fazlhashemi hur man portrĂ€tterar andra kulturer genom att stĂ€lla den i motsats till sin egen kultur. Det material av Se som uppsatsen bygger pĂ„ Ă€r Ă„rgĂ„ngarna 1939, 1942 samt 1944-1945, det vill sĂ€ga under upprustningen, krigets mitt och slutligen det sista krigsĂ„ret.

Syftet med denna studie har varit att utveckla mina kunskaper som illustratör och hitta tekniker och arbetssÀtt som underlÀttar arbetet med att skapa bilder till mitt barnboksprojekt. Jag har intervjuat Ilon Wikland som har bidragit med sina erfarenheter gÀllande illustrationsarbetet. Hon gav mig en inblick i hur hon tÀnker omkring sitt arbete med att illustrera bilder till barnböcker, vilket gav mig nya infallsvinklar.  Denna undersökning visar ocksÄ att texten har stor betydelse för bildskapandet och att det Àr viktigt för illustratören att författaren kan berÀtta i bilder. Denna undersökning har Àven bidragit till att jag hittat arbetssÀtt och teknik som underlÀttar arbetet med barnboksprojektet.

Visuell radio eller ljudbildspel i radio Àr i stort sett ett outforskat omrÄde. Att det gÄr att göra visuell eller audiovisuell radio rent praktiskt och tekniskt stÄr klart - publiceringsverktygen och tekniska lösningar finns. Det detta arbete problematiserar och diskuterar Àr hur visuell radio skulle kunna utformas och gestaltas bÄde utifrÄn ett produktionsperspektiv och ett mottagarperspektiv. Detta sker genom att titta pÄ mediaföretagens multimediala publiceringar men ocksÄ genom att förstÄ hur deras redaktionerna tÀnker om hur ljud och bild kan samverka. Bland annat intervjuas personer som arbetar pÄ New York Times, Svenska Dagbladet, DuckRabbit och MediaStorm för att fÄ denna inblick.

Bakgrund: Endometrios ?r en sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i fertil ?lder. Kunskapen om sjukdomen ?r begr?nsad och kvinnor kan beh?va v?nta i flera ?r fr?n symtomdebut till diagnos. Psykiska konsekvenser av sjukdomen tas s?llan i beaktning. Sjuksk?terskan har en viktig roll i att m?ta patienten med r?tt kunskap f?r att bidra till en personcentrerad v?rd. Syfte: Att unders?ka hur kvinnors psykiska h?lsa p?verkas av att leva med endometrios f?r att ?ka f?rst?elsen kring deras omv?rdnadsbehov.

Denna studie syftar till att reflektera över den makt medierna besitter genom att studera de retoriska knep och tillvÀgagÄngssÀtt som Svenska Dagbladet och Sydsvenskan anvÀnder i sina ledare för att försöka övertyga lÀsarna. Tidningarna stÄr nÀra varandra politiskt, men ÀndÄ inte pÄ precis samma punkt pÄ den politiska skalan, sÄ det var dÄ intressant att se om deras syn pÄ valen skilde sig Ät. För att komma fram till detta har jag anvÀnt mig av den klassiska maktteorin agenda setting och de retoriska teorierna om metaforer. Dessa teorier har applicerats under genomförandet av en retorisk analys av de ledare om valen som publicerats under första kvartalet 2012. I den retoriska analysen har de retoriska begreppen identifierats, analyserats och tolkats utifrÄn hermeneutiska förhÄllningssÀtt gÀllande min egen förförstÄelse.

The purpose of this essay is to examine if there is any difference in the style of conversation between a municipal politician and a politician in parliament? In order to answer this question I have created two sub-questions that are more precise. The first question is: Are the municipal politicians more open to cooperate with politicians from other parties than the politicians from parliament? And the second question is: Is the rhetoric between the politicians in parliament different than the rhetoric between the municipal politicians?My study is a comparative case study with two different groups of politicians. With the help of a survey I have tried to examine if there are differences in the use of language in the daily work for the politicians.

Corporate social responsibility, CSR, Àr ett aktuellt koncept och dess efterfrÄgan ligger till grund för studien. Konceptet prÀglas av begreppsförvirring som bidrar till att framstÀllningen av konceptet Àr intressant att studera. Studien syftar till att beskriva hur managementkonceptet CSR framstÀlls i svensk populÀrmanagementpress utifrÄn ett utbudsperspektiv, dÀr föresprÄkare för managementkoncept Àr identifierade som drivkraft för adoption. I studien utvecklas en modell för hur CSR-konceptet framstÀlls i populÀrmanagementpress. Genom modellen kan detta beskrivas och analyseras.

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. UndersökningenutgÄr ifrÄn den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förstÄelse för hur ungdomar vÀljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten nÀr de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i tvÄ steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt sjÀlvportrÀtt samt att ungdomarna intervjuades.

Syftet med rapporten a?r att underso?ka vilken pa?verkan utsla?pp av avloppsvatten kan ha pa? halterna av kadmium och PFOS i Brunnsviken. En avgra?nsning som gjorts a?r att la?ckage fra?n avloppsledningar till Brunnsviken endast studeras fra?n Stockholms kommun. Bra?ddning och la?ckande ro?rledningar identifierades som mo?jliga utsla?ppska?llor.

Uppsatsen syftar till att genom hermeneutik och retorisk teori analysera Johannes Anyurus verk "Det Àr bara gudarna som Àr nya" och försöka utröna dess retoriska funktion, framför allt dess relation till den epideiktiska genren sÄ som den definieras av Lawrence Rosenfield.Jag fann att "Det Àr bara gudarna som Àr nya" i första hand syftar till att berÀtta för berÀttandets och berÀttarens skull, samt att den pÄ intressanta sÀtt stÀller sig i en intertextuell dialog med mÄnga andra verk och olika sorters berÀttelser.Slutligen diskuterar jag lite kring verkets retoriska funktion och dess möjliga relationer till existerande teorier, samt den epideiktiska genren och dess relation till poesi som uttrycksform. Jag finner att verkets retoriska funktion med all önskvÀrd tydlighet Àr att förmedla tidigare okÀnda sanningar om livet som författaren ser det, och att han uppnÄr detta förmedlande genom ett mycket kreativt anvÀndande av metaforer.Den generella slutsats jag nÄr Àr dock att mer forskning borde göras pÄ den epideiktiska genren ? den innehÄller sannolikt mer Àn man hittills har hittat..