Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och ämnet måste kommuniceras för att en större förändring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. Därför är det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut från en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förståelsen hos människor.Metod: I denna studie tillämpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger på är kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: Utifrån de resultat vi fått fram genom vår analys kan vi urskiljatvå huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka är miljö och hälsa. Inom dessa budskapanvänder de sig av argument på både lokal och global nivå. Vihar i denna studie även kunnat titta på vilka retoriska ochvisuella redskap som använts.Naturskyddsföreningen.

Syfte med denna uppsats är att öka förståelsen för hur man kommunicerar visuellt för att attrahera segmentet 50+. Metod : Undersökningen har gjorts ur ett hermeneutiskt synsätt med intentionen att undersöka och beskriva vilka visuella attribut i reklam som tilltalar en 50+-marknad. För att få en djupare förståelse för problemet har vi valt att göra djupintervjuer med tre fokusgrupper där respondenterna alla tillhör 50+-marknaden. Som referensgrupp har vi valt ungdomar i åldern 20-30 år. Djup-intervjuerna kompletterades med enkäter för att få en bättre bild av de enskilda respondenterna och deras intressen och mediavanor.

Titel: Bakom bilden ? En kvalitativ bildanalys som jämför hur Barack Obama och Fredrik Reinfeldt visuellt framställs genom sina valaffischer.Författare: Hanna Lövebrant och Anna-Clara Wallén.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2012.Handledare: Nicklas Håkansson.Sidantal: 51 inklusive bilaga.Antal ord: 17 320.Syfte: Syftet med denna undersökning är att studera och jämföra hur USA:s president Barack Obama och Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt visuellt framställs genom sina respektive partiers valaffischer.Metod: Kvalitativ bildanalys med en semiotisk utgångspunkt.Material: Analysen baseras på bildanalyser av sex stycken valaffischer, tre stycken från Barack Obamas presidentkampanj 2008 och tre stycken från Moderaternas riksdagskampanj 2010.Huvudresultat: Undersökningen har visat att de retoriska strategierna i den visuella framställningen av de två ledarna både liknar varandra och skiljer sig åt. Båda får genom sin framställning etos, men detta sker på olika sätt. Barack Obama får etos genom att framstå som mäktig och distanserad medan Fredrik Reinfeldt får etos genom att framstå som personlig och nära. Användandet av logos är dock begränsat i bådas visuella framställning.

M?nniskans dominans ?ver naturen har kommit att leda till stora klimatkriser som utg?r konsekvenser f?r hela v?rlden. Klimatkriser och klimathot som p?verkar havet, ?r av stor betydelse f?r alla som bor p? planeten eftersom havet t?cker 70% av jordens yta. Samtidigt som forskare f?rs?ker deklarera hur antropocena klimatf?r?ndringar ?ver v?rlden m?ste stoppas, visar den danske antropologen Cecilie Rubow (2022) genom etnografisk forskning hur m?nniskor har en uttrycklig ?nskan, ett slags beg?r att ?terkomma till havet p? olika s?tt.

Specialarbete, 15 hpSvenska språket, LSV410Höstterminen 2012Handledare: Einar Korpus.

I dagens samhälle har media en stor roll i människors liv och det är viktigt att påpeka medias enorma makt att påverka människors verklighetsbild. Makten stannar inte på tidningsbladet, webben, bloggen eller på TV-rutan. Makten fortsätter leva och påverkar människors uppfattning och åsikter i olika hänsynstaganden. Genom åren har journalistiken ändrats och konkurrensen vuxit och det innebär att tidningsjournalistiken ändrats och pressen för dem som skapar nyheter återfinns i säljsiffror. Tidningen ska sälja lösnummer och i den situationen är rubriker och retoriska grepp viktigare än någonsin.

Denna studie förklarar hur de tre bästa respektive tre sämsta reklamerna av totalt 20 som en enkätgrupp har utsett, förhåller sig till olika teorier om kommunikation, ljudlandskap, retorik och dramaturgi. I de reklamer som av enkätgruppen ansågs vara de bästa har producenterna med hjälp av retorik och dramaturgi bättre lyckats med att skapa ett förtroende hos lyssnaren, något som i analysen visar sig vara avgörande för hur reklamerna mottas. Vidare förefaller konstruerade ljudlandskap löpa större risk att skapa en egen bruskälla vilket komplicerar framförandet av budskapet. På samma sätt verkar reklamer med lågt eller otydligt informationsinnehåll ha svårare att förmedla en verklighetsbild som stämmer överens med den tänkta mottagarens och därför även svårare att skapa en förtroendeingivande karaktär till reklamen..

Vi lever i ett samh?lle d?r teknologiska uppfinningar hela tiden h?jer hastigheten, inte bara i arbetet utan ocks? i vardagen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka om samtidens norm om produktivitet genomsyrar alla ?ldrar och livsstadier genom att fokusera p? pension?rer. F?r att bidra till f?rst?else av normer kring produktivitet hos ?ldre ?mnar studien f?rst? pension?rernas subjektiva upplevelser av tid och hur den ?nskas spenderas i relation till ?lderdomen. Genom ett utforskande av dikotomin produktivitet/reproduktivitet och hur den f?rh?ller sig till rekreation samt agentskap och ett temporalt perspektiv avser studien att unders?ka ?lderdomens kapitel och pensionen med nya glas?gon.

Uppsatsens syfte: Att undersöka hur föräldrar idag påverkas av hälsodebatten kring socker. Frågeställning: Hur kan föräldraskap och föräldraidentitet konstrueras i förhållande till en debatt om ?det farliga sockret?? Materialet består av tematiskt öppna intervjuer med föräldrar inom fem familjer (sammanlagt åtta personer och fem intervjuer). Intervjuerna är gjorda med föräldrar i Stockholms innerstad och när-förorter. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur föräldraskap och föräldraidentitet görs i förhållande till olika aktörer och sociala kontexter.

Under vardagen och förskolans verksamhet möter barn olika visuella bildmaterial som utforskas genom sinnena, de ser, känner, luktar, lyssnar eller smakar. Barn utforskar och samtalar kring matematik som de möter i vardagen. Utifrån tidigare erfarenheter har vi oftast stött på pedagoger och vuxna som inte tagit tillvara barnens egna medtagna bildmaterial. Istället är pedagogerna fokuserade på att skapa sina egna matematiska aktiviteter och material som baseras på förskolans läroplan. Utifrån tidigare observationer i verksamhetsförlagd tid har vi uppmärksammat att vuxna och pedagoger oftast tar mindre hänsyn till barnens intressen till visuella bildmaterial som de stöter på i vardagen.

Studiens syfte är att undersöka representation och kommunikation runt och i tre utvärderingar. De övergripande syftet är att undersöka olika visuella tekniker för representation av empiri i dramarelaterad forskning. Utvärderingarna är gjorda på en estetisk linje med inriktning teater på en gymnasieskola i Halmstad. De som har utvärderat är samtliga elever i utbildningens tre årskurser.Undersökningen har en hermeneutisk ansats med inspiration från performance-, kritisk- och visuell etnografi. De etnografiska teorierna och tillvägagångssätten har använts för en rad överväganden gällande representation och hur olika former av estetisk gestaltning kan användas i forskningssammanhang.

Detta arbete som utgår ifrån ett perceptions- och semiotiskt perspektiv undersöker om det är möjligt att med enbart visuella symboler i en 3D-miljö, referera till ett kunskapsämne utanför spelvärlden som spelaren är fördjupad i . Detta gjordes genom att producera en 3D-miljö av ett kontor och sedan placera ett flertal symboler från nordisk mytologi och nordisk historik mellan 800- och 1000-talet i denna kontorsmiljö. Sedan fick respondenter utforska miljön och besvara en enkät i en kvantitativ undersökning där frågor ställdes angående respondentens uppfattning om miljön, om de fann objekt i miljön "utstickande" och om de fann symboliska objekt och varför. Med detta arbete som grund kan framtida arbeten fördjupa sig ytterligare om symboler och hur de används i spelmiljöer..

Syftet med denna uppsats är att genom textanalys av fem läroböcker i skolämnet svenska visa vilka lärstilar, ur ett perceptuellt perspektiv, som främst gynnas i böckernas övningar. Vår undersökning är därmed utförd med tre kategorier av lärstilar: auditiv, kinestetisk och visuell. Den är främst av kvantitativ karaktär men har även kvalitativa inslag.     Resultatet visar att lärstilarna inte varieras särskilt mycket i de analyserade läromedlen, dessutom finns det en avgörande mängd övningar anpassade för den visuella lärstilen i majoriteten av böckerna. De slutsatser vi kunnat dra är att det är den visuella lärstilen som framförallt gynnas, varpå de övriga två hamnar i skymundan. Det kan också konstateras att fyra av de fem analyserade läroböckerna har ett relativt liknande innehåll och upplägg..

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdom ?r den vanligaste orsaken till sjukdom och f?rtidig d?d i hela v?rlden. Studier visar att bibeh?llen livsstilsf?r?ndring efter hj?rtinfarkt minskar risken f?r ?terinsjuknande och d?d. F?ljsamhet till sekund?rprevention efter hj?rtinfarkt ?r associerat med b?ttre ?verlevnad p? l?ng sikt.