Sök:

Sökresultat:

2731 Uppsatser om Undersökande pedagogik - Sida 29 av 183

Fördomar och lÀrdomar : En kvalitativ studie av tre lÀrares interkulturella kompetensutveckling genom mötet med en annan kultur

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur tre lÀrare kan utveckla sin interkulturella kompetens genom en studieresa till Etiopien. Vi har studerat vilka kulturella fenomen som lÀrarna uppfattat i landet, hur den interkulturella kompetensutvecklingen har pÄverkats av de möten lÀrarna varit delaktiga i under studieresan samt vilken betydelse studieresan kan fÄ för lÀrarnas fortsatta arbete med interkulturell pedagogik i skolan. Studien har en kvalitativ ansats dÀr deltagarnas egna perspektiv Àr utgÄngspunkten för undersökningen. VÄr strÀvan Àr att fÄ en kontextuell förstÄelse för hur studieresa som lÀroprocess kan bidra till en interkulturell kompetensutveckling hos lÀrare, dÀr vi har valt att anvÀnda semistrukturerade intervjuer, fÀltforskning samt för- och eftermÀtning i enkÀtform som kvalitativa metoder. I enkÀter och intervjuer har vi utgÄtt frÄn öppna frÄgor för att fÄ detaljerade och sjÀlvstÀndiga svar. FÀltforskningen har vidare fungerat som metod för analysarbete av kulturella och sociala mönster.I studiens resultatdel redovisas lÀrarnas tankar om kulturella begrepp och fenomen samt upplevelser av resan till en ny kultur, vilka sÀtts i relation till tidigare forskning och styrdokument i diskussionen.

Att beh?lla bankanst?llda - En kvalitativ studie om employee retention utifr?n ett identitetsperspektiv

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.

Samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och lÄgkolhydratkostföresprÄkare (LCHF)

Wind Hanna (2009) Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och lÄgkolhydratkostföresprÄkare (LCHF). C-uppsats i pedagogik, Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi, Högskolan i GÀvle.  Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och lÀkaren Annika Dahlqvist har de senaste tvÄ Ären fÄtt stort utrymme i media. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att med inspiration frÄn diskursanalys beskriva och förklara dels Annika Dahlqvists kritik mot Livsmedelsverkets kostrÄd och hur Livsmedelsverket bemöter kritiken, dels hur parterna framstÀlls i ett urval medieartiklar. Sex artiklar togs fram genom sökning pÄ Google och Livsmedelsverkets hemsida.

Ekonomistyrning vid f?retagsf?rv?rv. Hur skiljer sig utformningen av kontrollmekanismer mellan noterade och onoterade f?retag under f?rv?rvsprocessen

Bakgrund och problematisering: F?retagsf?rv?rv ?r ett vanligt inslag i det svenska n?ringslivet, vars genomf?rande ?kat de senaste ?ren och refererar till n?r ett f?retag k?per aktier i ett annat f?retag, vanligtvis kallat m?lf?retag. F?rv?rvsprocessen ?r omfattande och kan brytas ut i flera olika steg, s?som due diligence, integration och uppf?ljning. Trots det stora antalet genomf?rda f?rv?rv visar forskning d?remot att en stor m?ngd f?rv?rv misslyckas med att uppn? sina m?l, ofta p? grund av bristande integration.

Den musikaliska intelligensen

Jag har i min uppsats studerat begreppet intelligens utifrÄn Howard Gardners teori om de sju intelligenserna. Mitt syfte med denna uppsats Àr att beskriva de sju intelligenserna med fokus pÄ den musikaliska intelligensen. Jag har Àven tittat pÄ hur musiken pÄverkar inlÀrningen i skolan och hur man kan anvÀnda sig av musik som ett hjÀlpmedel i undervisningen. Arbetet bygger pÄ kv.

Livsber?ttelser om barndom och f?r?ldraskap ??Och s? f?rs?ker jag naturligtvis plocka godbitarna d?r d??? - f?r?lder

Syftet med denna studie var att unders?ka hur f?r?ldrar resonerar kring sin egen barndom och om hur den p?verkar f?r?ldraskapet. Studien bygger p? sju semistrukturerade narrativa intervjuer med f?r?ldrar till barn i ?ldrarna 0-18 ?r. Analysen genomf?rdes med narrativ metod och tolkades utifr?n systemteori och Bronfenbrenners ekologiska systemteori.

Urban Pedagogik: rum för förhandling

En av huvudmÄlen med arbetet var att fÄ ökad förstÄelse för hur medborgarnas makt och inflytande utvecklats historiskt inom stadsplanering. Jag var Àven intresserad av arkitektens roll i denna process. Jag ville som arkitekt, med stadsplanering som huvudfokus, hitta intressanta vÀgar att arbeta med medborgare och medborgargrupper och att förstÄ hur ett reellt lokalt inflytande kan ta form. DÀrför har jag försökt titta pÄ relationer mellan medborgare, arkitekter, planerare, organisationer och kommun/stat. Jag drevs av en övertygelse att jag lÀttare kommer att finna argument för mina ?sociala ambitioner? som arkitekt om jag förstÄr de historiska processerna bakom medborgardeltagandet i bÄde Sverige och ur ett internationellt perspektiv.

Internets roll i SO-undervisningen

Undersökningen bygger pÄ intervjuer av fem lÀrare pÄ tre olika skolor om hur de anvÀnder Internet i sin SO-undervisning. Studien Àr gjord i BorÄs pÄ skolor med varierande grad av tillgÄng pÄ datorer med uppkoppling. Studien beskriver hur lÀrare anvÀnder Internet och belyser vilka möjligheter och problem det innebÀr..

Fo?ra?ndringsprocesser i acceptance and commitment therapy fo?r personer med ho?rselnedsa?ttning : - en randomiserad kontrollerad studie

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

Erfarenhetsbaserat lÀrande i skolan : Belyst genom en kvalitativ fallstudie av en studieresa

Larsson, Linda (2012) ErfarenhetslÀrande i skolan: - Belyst genom en kvalitativ fallstudie av en studieresa. Examensarbete pÄ avancerad nivÄ i pedagogik. Akademin för utbildning och ekonomi. LÀrarprogrammet pÄ högskolan i GÀvle.Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka erfarenhetsbaserat lÀrande i skolan. För att göra det har jag valt en skola som har infört en tradition att deras niondeklassare fÄr arbeta fram pengar och Äka pÄ en studieresa till Auschwitz i Polen.

Varför mÄste barn leka? En observationsstudie om barns spontana lek under raster

Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken pÄverkar och Àr en förutsÀttning för att barnen ska utvecklas inom dessa omrÄden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna Àr genom förda pÄ en skola i södra Sverige, i en 1:a klass..

Elevers"eget arbete"- ett inlÀrningshinder eller en utvecklingsmöjlighet?

Detta arbete Àr en studie om elevers"eget arbete". Undersökningens syfte Àr att kritiskt granska arbetsformen. Informationen samlar jag in via en mindre litteraturstudie och empiriskja unsersökningar. Slutsatser jag gjort i undersökningen Àr att arbetsformen kan vara ett inlÀrningshinder om eleverna bara fÄr arbeta efter denna metod..

NÄr svenska skolan mÄlen för geografiundervisningen? En kort studie av tvÄ skolor i Linköping.

I detta arbete undersöks huruvida svenska skolan nÄr de mÄl som Àr satta för geografiundervisningen i Är 5 och i Är 9. LitteraturgenomgÄngen tar upp vad kursplanen i geografi anger samt lite om geografiundervisning och om hur man bedömer elevers egenhÀndigt ritade kartor. FÀltundersökningarna som gjorts i Är 5 och i Är 9 redovisas, analyseras och diskuteras utifrÄn kursplanens mÄl..

O fÀrdighet : skolan skola skolas

Hur ritar man en bra skola? Rolig, stimulerande, trivsam och trygg. Frisinnad nog att delta i skolans process av ofÀrdighet i idog strÀvan mot stÀndigt nya fÀrdigheter. Som utvecklas hand i hand med eleven, lÀraren och pedagogiken..

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->