Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka huruvida intaget av omega-3-fettsyror under graviditet kan p?verka utvecklingen av f?do?mnesallergi hos barnet. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna Scopus och PubMed. Enbart randomiserade kontrollerade studier inkluderades och s?korden som anv?ndes var ?omega 3?, ?fish oil?, ?food allergy?, ?food hypersensitivity?, ?pregnancy? och ?pregnant?. Populationen i de inkluderade studierna var gravida kvinnor och deras barn.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina institutionella logiker och uppfattningar.

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdomar ?r en av den moderna tidens vanligaste sjukdomar som kostar m?nga m?nniskors liv. Vid misst?nkt akut hj?rtinfarkt ?r tiden till behandling kritisk d? d?dligheten ?kar med 7,5 % f?r varje 30 minuters f?rdr?jning tills ocklusionen ?r ?tg?rdad. D?rf?r ?r det av vikt att tidigt ta EKG (elektrokardiogram) d? det ofta via EKG-bilden g?r att se hur akut hj?rtinfarkten ?r vilket i sin tur kommer styra den fortsatta handl?ggningen av patienten.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p? patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en h?griskmilj? med m?nga utmaningar.

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

Bakgrund Artros ?r en ledsjukdom d?r kroppens naturliga balans av uppbyggnad och nedbrytning av ben och broskv?vnad p?verkas. Artros i h?nderna ?r en av de vanligaste formerna av artros. F?rekommande symtom ?r sm?rta, nedsatt r?rlighet och stelhet vilket p?verkar handfunktionen.

Ett fungerande straffr?ttsligt samarbete mellan EU:s medlemsstater ?r v?sentligt f?r att EU ska kunna erbjuda sina medborgare ett omr?de med frihet, s?kerhet och r?ttvisa. I takt med att den organiserade brottsligheten ?kar blir detta allt viktigare. Ett av de verktyg som EU implementerat f?r att fr?mja en effektiv hantering av den gr?ns?verskridande brottsligheten ?r direktiv 2014/41/EU om en europeisk utredningsorder p? det straffr?ttsliga omr?det.

Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om det fanns ett samband mellan vegankost och risk f?r frakturer hos kvinnor 45 ?r och ?ldre, j?mf?rt med icke-vegetarianer. Metod: S?kningen delades in i fyra s?kblock inneh?llande synonymer kopplade till ?Fraktur?, ?Vegankost?, ?Medel?lder? och ?Kvinnor?. S?kningar efter prospektiva kohortstudier gjordes i PubMed och Scopus samt i referenslitteratur. Inkluderad population var kvinnor 45 ?r och ?ldre som ?t en vegankost.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel var att unders?ka det vetenskapliga underlaget avseende effekten av vitamin D-supplement p? ickeallergisk astma hos vuxna. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i tv? databaser, PubMed och Scopus. S?kningen genomf?rdes med hj?lp av tre s?kblock. Blocken specificerades efter inneh?ll; astma, vitamin D och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Studierna som inkluderades i denna systematiska ?versiktsartikel var gjorda p? vuxna personer med icke-allergisk astma och utan samsjuklighet. Interventionen var vitamin D-supplement och kontrollen var placebo.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).