Syftet med det här arbetet är att få reda på hur barn, femåringar respektive sjuåringar, märker av genusperspektivet i reklam riktad till dem. Jag har använt mig av gruppintervjuer där jag tillsammans med barn undersökt hur barn reflekterar över genusperspektivet i reklamen riktad till barn. Frågeställningarna har undersökts genom fem olika reklamavsnitt som vänder sig till barn. Uppsatsens teoretiska perspektiv vilar på en grund från genusvetenskapen och socialiseringsprocessen. Resultatet av min analys där jag använt mig av gruppintervjuer, visar att barn ser genusperspektivet och enligt femåringarna så är det färgen som mest visar vem reklamen är riktad till.

I sjuksköterskans dagliga arbete möter han eller hon många olika individer i olika åldrar. Ett gott bemötande från vården kan resultera i att individen upplever en trygghet och vågar uppsöka vården vid lidande. I Sverige finns det ett flertal barn som har en förälder med en somatisk sjukdom med minst en veckas sjukhusvård. Då barn inte får utrymme till att hantera den ovana situationen kan barnet skapa vanföreställningar om att det är barnets fel att föräldern vårdas på sjukhus. Sjuksköterskan bör möta varje individ utifrån dennes förutsättningar och anpassa kunskapsnivån efter detta.

Den här uppsatsen handlar om hur man kan utforma och använda trädgård i terapi och undervisning för barn med diagnosen autism. Jag har med hjälp av litteraturstudier av befintlig forskning om terapiträdgård och naturens betydelse för hälsan samt intervjuer med två lärare och en arbetsterapeut skapat ett förslag till utformning av en trädgård på en skolgård som hör till ett resurscentrum för barn med diagnosen autism i Borlänge. Mitt förslag är att trädgården ska vara en snitslad bana med fyra trädgårdsrum efter vägen. Rummen är indelade i de fyra grundfärgerna gult, grönt, rött och blått. Ledord som sinnesstimulering, färgterapi, en tydlig struktur i designen och tydliga arbetsscheman för en elevs uppgift har varit viktiga i utformningen.

Abstract Syftet med det här arbetet är att undersöka och få kunskap om hur pedagoger på förskolan arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Jag vill undersöka pedagogernas förhållningssätt till flerspråkigheten och vilka resurser de har för att stimulera språk-och identitetsutveckling hos flerspråkiga barn. Får att ta reda på pedagogernas uppfattningar och få in deras svar genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagogerna inom förskolan. Resultatet med hänsyn till pedagogernas svar och uppfattningar visade att det finns olika fakta som påverkar språkutveckling hos flerspråkiga barn, bland annat familjen och miljöns betydelse i den processen. Familjen och hemmamiljön påverkar flerspråkiga barns modersmålutveckling.

SammanfattningVid en förlust av en nära anhörig kan ett barns livsvärld förändras, vilket kan innebära ett lidande för barnet. Beroende på barnets ålder, utvecklingsstadium och tidigare erfarenheter reagerar alla barn olika. Sjuksköterskan kan möta barn i sorg inom vården och därför behöver denne veta hur barnet reagerar på förlusten av en nära anhörig.Syftet med studien är att belysa hur barn upplever förlusten av en nära anhörig. Vi gjorde en litteraturstudie mellan årtalen 1999-2011, där vi använde oss av åtta artiklar i vårt resultat. Där framkom fyra ämnen: barnets sätt att hantera sorgen, omständigheter kring dödsfallet, förståelsen av döden utifrån ålder och utveckling och genusperspektiv.

Föräldraengagemang är viktigt för barn, även för idrottsföreningar men det ideella arbetet glöms ofta bort. Att vara engagerad idrottsförälder är en balansgång mellan att vara uppmuntrande och att ställa krav och att pressa barnen. Syftet var att undersöka hur föräldrar till barn som deltar i lagidrott ser på sitt föräldraengagemang. Vad uppger föräldrar till barn som är aktiva inom föreningsidrott för omständigheter som inverkar på deras engagemang? Detta för att se om det finns sakförhållanden som föräldrarna uppfattar som väsentliga för deras engagemang.

SAMMANFATTNING I vårt examensarbete kommer vi att skildra olika pedagogers syn på barn i behov av särskilt stöd och deras skolgång. Syftet med detta är upptäcka och belysa skillnader och likheter mellan pedagogerna i den ?stora? skolan och pedagogerna på resursskolorna. Vårt syfte är även att ta del av olika pedagogers verklighet och därigenom skapa beredskap inför vårt kommande yrke som pedagoger. I vår undersökning intervjuade vi fyra pedagoger från den ?stora skolan? och fyra pedagoger från resursskolan.

Den här studien jämförde grupperna; barn med beteendeproblem och ADHD-diagnos, samt barn med beteendeproblem men utan diagnos, och deras minskning av beteendeproblem efter att deras föräldrar medverkat i ett föräldrastödsprogram. Sammanlagt deltog 635 barn. Alla hade beteendeproblem i olika former. 54 av barnen hade diagnosticerats med ADHD. Tre separata mixed design Anova användes för att avgöra om grupperna skiljde sig åt i hur mycket beteendeproblem, ouppmärksamhet och hyperaktivitet minskade, samt om skillnaden var stabil över tid.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för att främja delaktighet i skolaktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder. För att beskriva detta utfördes fem intervjuer med arbetsterapeuter som arbetade på Barn- och Ungdomshabiliteringen i olika landsting fördelade på två olika geografiska områden i landet. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre teman: Ökad tillgänglighet skapar möjlighet till delaktighet i fysisk miljö, Ökad tillgänglighet skapar möjlighet till delaktighet i social miljö samt Det finns mer att uträtta i skolan. Resultatet visade att de arbetsterapeutiska interventioner som utförs för att främja delaktighet i skolaktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder är anpassningar av den fysiska och sociala miljön, samt förskrivning av hjälpmedel.

Barn och ungdomar är mindre fysiskt aktiva vilket kan ge påverkan på den mentala hälsan, med minskat välbefinnande som följd.Syfte: Att belysa vilka effekter fysisk aktivitet har på barn och ungdomars mentala hälsa.Metod: En litteraturstudie där artikelsökning utförts i Pubmed, PsycINFO, Cinahl och ELIN@Kalmar. Sammanlagt inkluderades 8 artiklar i arbetet. Dessa kvalitetsbedömdes med stöd av bedömnings- och analysmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. Artiklarnas resultat kodades, kategoriserades och sammanställdes utifrån huvudkategorierna mental hälsa och fysisk aktivitet.Resultat: Det övervägande resultatet är att fysiskt aktiva barn och ungdomar har en bättre mental hälsa.Slutsats: Den övervägande slutsatsen är att fysisk aktivitet påverkar den mentala hälsan och att intensitet, duration och typ av aktivitet inverkar på resultatet. Dessutom betonas aktiviteten som viktig i sig för den mentala hälsan..

Övervägande delen av forskning kring socialtjänstens placeringar av barn och ungdom riktar sig mot barnens situation vid dessa insatser eller föräldrarnas upplevelser av skiftande familjebehandlingar. Det har heller inte påträffats forskning riktad mot föräldrars upplevelser av barn och unga placerade i HVB-hem typ behandlingshem. I aktuell studie delger sex föräldrar med barn, placerade enligt LVU, individuellt sina synpunkter och tankar kring samarbete med socialtjänsten och olika vårdgivare såsom familjehem och HVB - hem.Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys på narrativ bas, visar att föräldrarna är i stora drag nöjda med det samarbete som pågår gällande sina barn och ungdomar placerade p.g.a. eget beteende. Föräldrarna har dock därmed inte avsagt sig föräldraskapet utan önskar fortsatt information och delaktighet beträffande sina barn. Studien tar också fäste på anknytningsteorin både ur barnet och förälderns synvinkel gällande fortsatt relation.

Hansson, Marie & Petersson, Emma (2010) Två förskolors förutsättningar vad gäller arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Malmö: Lärarutbildningen Detta examensarbete handlar om två förskolors förutsättningar när det kommer till att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas kunskaper om barn i behov av särskilt stöd och hur samarbetet ser ut mellan olika människor som ska verka för barns bästa. Frågeställningarna som undersökningen grundar sig på är: Vilken kunskap har förskollärarna när det gäller att arbeta med barn i behov av särskilt stöd? Hur ser samarbetet ut mellan dels pedagogerna och andra yrkeskategorier och dels mellan pedagogerna och ledningen ur pedagogernas perspektiv? Tidigare forskning tar upp begrepp så som kunskap, samarbetet och närheten till chefen.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur skillnaderna i det pedagogiska och det medicinska perspektivet konstrueras i kurslitteraturen för blivande lärare och läkare, samt hur barn med uppmärksamhetsstörningar konstrueras i litteraturen. Metoden i denna studie baseras på textanalys. Resultatet visar att olika diskurser speglas i kurslitteraturen för respektive utbildning och att barn med uppmärksamhetsstörningar därmed beskrivs på skilda sätt. Kurslitteraturen för läkarstudenter presenterar avvikelse utifrån det som anses normalt och avvikelse som begrepp har där en central roll. Kurslitteraturen för lärarstudenter presenterar olikheter som en utmaning vilka bör ligga till grund för positiv utveckling hos eleven.

Syftet med studien var att utifrån intervjuerna analysera sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med barn och ungdomar med cancer samt hur de bemöter dessa barn och ungdomar. Genom en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes sju semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Tre kategorier identifierades: Interaktioner i vården, Sjuksköterskans bemötande samt Glädje och vanmakt. Studien visade att deltagarna upplevde en stor glädje och tillfredställelse i sitt arbete.

Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns intresse och behov hos Barn- och fritidsprogrammets elever och Barnomsorgens/ fritidsverksamhetens personal i vår kommun för att använda en vikariepool bestående av BF:s elever för att söka jobb/vikarie. Jag har valt att använda mig av en kvantitativ undersökningsmetod, en enkät med frågor som jag anser har varit utav intresse för min undersökning. Undersökningen omfattas av 57 elever från Barn och fritidsprogrammet och de tillfrågade eleverna är från tre olika årskurser. Dessutom har 29 anställda inom Landskrona kommuns förskole- fritidsverksamhet tillfrågats. De teorier jag har använt mig av, när jag analyserat mitt material är bland annat Skollagen och läroplanen Lpf 94. Sociologiska teorier som: Meads ?rollövertagande?, Durkheims ?funktionstänkande?, pedagogens John Deweys teori ? ?learning by doing?, det entreprenöriella lärandets pedagogiska form, samt nya samhällsteorier om barnuppfostran för barn födda på 90-talet.