Sök:

Sökresultat:

397 Uppsatser om Umećregionen - Sida 27 av 27

Luthersk prÀstutbildning vid Makumira i Tanzania - Svenska kyrkans insatser 1942-1982

SÄvÀl utgÄngspunkter som förutsÀttningar för arbetet med teologisk utbildning inom luthersk kyrkotradition i Tanzania har förÀndrats avsevÀrt de senaste hundra Ären. Missionsinsatserna under förra seklets början inom utbildningsomrÄdet understödde kyrkornas territoriella expansion. Att bedriva undervisning betraktades som en sjÀlvklar del av missionsuppdraget och var ett sÀtt för kyrkan att etableras i det omkringliggande samhÀllet. Det var genom ökad kunskap som Afrika skulle civiliseras och tanzaniern gÄ frÄn ett obildat till ett bildat tillstÄnd. Denna utbildningsdiskurs, i vars kölvatten dagens teologiska utbildningssystem Ànnu befinner sig, innebar i flera stycken en ideologisk, ekonomisk, kulturell och teologisk import av vÀstvÀrldens ideal.

Elevers instÀllning till Àmnet historia

Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka elevers generella instÀllning till Àmnet historia och om det finns nÄgra skillnader mellan könen i instÀllning. Som sekundÀr frÄga har huruvida förÀldrarnas utbildningsnivÄ inverkar pÄ elevernas instÀllning till Àmnet undersökts. Dessa frÄgor Àr intressanta att veta mera omkring dÄ Àmnet historia verkar bli ett av de kÀrnÀmnen som lÀses pÄ gymnasiet inom en snar framtid. Resultaten kan Àven hjÀlpa för att pÄ ett bÀttre sÀtt undervisa i Àmnet dÄ elevers instÀllning generellt Àr dokumenterade. Ett stort antal verk har skrivits om bÄde historia i skolan samt olika genus och jÀmstÀlldhetsfrÄgor.

Resandeströmmar: En fallstudie av regionaltÄgstrafiken inom de svenska storstadsregionerna

Resandeströmmar avser flöden av mÀnniskor som valt att transporteras via nÄgon typ av fÀrdmedel. Resandeströmmar kan avse bil-, tÄg-, buss-, bÄt-, flyg- och till och med gÄng- och cykelresenÀrer. I föreliggande arbete har resandeströmmar gÀllande regionaltÄgstrafik inom de svenska storstadsregionerna behandlats. Syftet med arbetet Àr att identifiera vilka faktorer som driver utvecklingen av resandeströmmar inom de svenska storstadsregionerna. Genom sÄdan förstÄelse skapas möjligheter att i tidigt skede urskilja hur resandeströmmar vÀntas utvecklas.

Demokrati i Afrika söder om Sahara : ? en region med unika förutsÀttningar?

Demokrati har i olika former under nÀrmare 2500 Är varit en del av de politiska system som existerat i vÀrlden. Under Ärens lopp har det som idag klassas som en demokrati utvecklats frÄn det antika Grekland, som handlade frÀmst om fria mÀns röstrÀtt till mer komplexa former som inkluderar bland annat mÀnskliga rÀttigheter. Att demokratin dessutom högst troligt inte bara spridits mellan platser och samhÀllen utan troligen uppstÄtt i olika former helt oberoende av tidigare demokratier gör demokratin till ett nÄgot komplext och svÄrdefinierat fenomen (Dahl, 1998:7-9).Fördelningen av demokrati geografiskt sett har Àven den varierat, frÄn att frÀmst existera i vÀstvÀrlden har demokrati nu börjat spridas och Àven förekomma i övriga delar av vÀrlden, sÄ som utvecklingslÀnder, dock under olika förutsÀttningar och former. Den demokratiska utvecklingen i Afrika, och dÄ speciellt afrikanska stater söder om Sahara, har dock hamnat nÄgot efter men fick under nittiotalet ett större genomslag genom en rad hÀndelser, till exempel frigivningen av Nelson Mandela i Sydafrika. Antalet demokratier i hela Afrika var dÀrför i slutet av nittiotalet mellan 9 och 17, beroende pÄ hur begreppet definieras (Diamond, 1999:1-2).

Öppna arenor och slutna rum : nĂ„gra kommunikationskonsulter i Dalarna ser pĂ„ opinionsbildning

Syftet med denna uppsats Ă€r att ta reda pĂ„ hur lokala kommunikationskonsulter i Falun/BorlĂ€nge-regionen ser pĂ„ opinionsbildning via professionella konsulter. De centrala begrepp som avhandlas Ă€r PR, opinionsbildning och lobbying.Den teoretiska ram som omger undersökningen bestĂ„r av de teoribyggen som skapats av JĂŒrgen Habermas, James E. Grunig och LarsĂ„ke Larsson. Habermas stĂ€ller sig tveksam till den demokratiska nyttan av professionell opinionsbildning, Grunig Ă€r mer positiv och Larsson ser bĂ„de för- och nackdelar med PR-verksamheten. Larssons undersökning av opinionskonsulter frĂ„n 2005 refereras ocksĂ„.Undersökningen bygger pĂ„ intervjuer med ett antal kommunikationskonsulter verksamma i Falun och BorlĂ€nge.

Medhörning för basister : Hur olika medhörningsmixar pÄverkar basisters sÀtt att spela

Syftet med denna uppsats Ă€r att ta reda pĂ„ hur lokala kommunikationskonsulter i Falun/BorlĂ€nge-regionen ser pĂ„ opinionsbildning via professionella konsulter. De centrala begrepp som avhandlas Ă€r PR, opinionsbildning och lobbying.Den teoretiska ram som omger undersökningen bestĂ„r av de teoribyggen som skapats av JĂŒrgen Habermas, James E. Grunig och LarsĂ„ke Larsson. Habermas stĂ€ller sig tveksam till den demokratiska nyttan av professionell opinionsbildning, Grunig Ă€r mer positiv och Larsson ser bĂ„de för- och nackdelar med PR-verksamheten. Larssons undersökning av opinionskonsulter frĂ„n 2005 refereras ocksĂ„.Undersökningen bygger pĂ„ intervjuer med ett antal kommunikationskonsulter verksamma i Falun och BorlĂ€nge.

Grönstrukturplanering för framtiden ? Grönstrukturplanering i Eskilstuna och Örebro

Syftet med denna uppsats har varit att lÀnka en historisk förstÄelse av begreppet grönstruktur och dess syfte till en analys av dagens strategier för utvecklingen av planerad grönstruktur i urbana omrÄden. Avsikten Àr att försöka förstÄ och vÀva samman vetenskapliga, professionella och policyperspektiv pÄ grönstrukturer. För att sedan kunna utföra en fallstudie pÄ tvÄ kommuner för att granska deras perspektiv pÄ grönstrukturer samt ta reda pÄ kommunernas nya framtidsstrategier. Metoden har gÄtt ut pÄ en inledande litteraturstudie dÀr den historiska gröna stadsplaneringen granskats samt dess intrÀde i svensk stadsplanering. DÀrpÄ har dagens lagar och politiska direktiv frÄn en internationell nivÄ till den kommunala studerats och beskrivits bland annat behandlas European Spatial Development Perspective (ESDP, den europeiska landskapskonventionen, Agenda 21, Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Boverket, LÀnsstyrelsen, regionen samt kommunen. För att bÀttre förstÄ grönstrukturens roll i vÄra svenska stÀder beskrivs de funktioner som grönstrukturen stÄr för. De avser; Kulturella funktioner; med kulturlandskap, kulturhistoriska element i stÀderna sÄ som parker, trÀdgÄrdar, kyrkogÄrdar samt övriga gröna omrÄden.

<- FöregÄende sida