Sökresultat:
5091 Uppsatser om Umeć Kommun - Sida 24 av 340
Upprepad utsatthet för brott. Skolinbrott i UmeÄ kommun : Problemets omfattning och förslag pÄ ÄtgÀrder
Detta arbete handlar om upprepad utsatthet för brott, vilket enkelt förklarat att vissa objekt eller personer utsÀtts för brott upprepade gÄnger under en viss tid. Det hÀr arbetet Àr inriktat pÄ skolor som utsÀtts för inbrott. Kan man förebygga upprepade inbrott mot skolor skulle uppemot 90 % av alla anmÀlda inbrott pÄ skolor som minst anmÀlt 2 st inbrott tidigare kunna förhindras. Ur brottsförebyggande syfte har man mycket att vinna pÄ genom att arbeta mot sÄ kallad viktimisering eftersom en stor del av alla anmÀlda brott Àr upprepade brott samt att insatserna kan sÀttas in mot en mindre grupp. Viktigt att tÀnka pÄ Àr att ÄtgÀrderna bör sÀttas in sÄ fort som möjligt efter brottet, dÄ risken Àr störst för upprepad utsatthet.
Rehabilitering tillbaka till arbetslivet : En fallstudie av tvÄ kvinnors rehabilitering i en svensk kommun
Vi har gjort en fallstudie av hur rehabiliteringen har fungerat för tvÄ kvinnor anstÀllda i en svensk kommun. Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ om rehabilitering tillbaka till arbetslivet skiljer sig Ät mellan tvÄ kvinnor med liknande medicinska besvÀr i denna kommun. Kvinnor i vÄrdyrket fÄr ofta förslitningsskador och som följd blir mÄnga sjukskrivna. Vi vet av tidigare forskning att det Àr yngre mÀn i stÀder som ÄtergÄr till arbete i högre grad Àn kvinnor. PÄ landsbyggden kommer sÀllan kvinnor tillbaka till arbetslivet efter sjukskrivning.
Avknoppningar ? Privatiseringar i Stockholms lĂ€ns landsting och Stockholms kommun 2006-Â2008.
Denna uppsats behandlar beslutsprocesserna kopplade till avknoppningarna av de vÄrdcentraler och hemtjÀnster som skedde inom Stockholms lÀns landsting och Stockholms kommun mellan 2006 och 2008. Syftet Àr att undersöka hur och varför dessa genomfördes. Det empiriska material som granskats Àr vÀrderingarna av de enskilda avknoppade verksamheterna, hanteringsordningarna och de politiska debatterna i landstings ? och kommunfullmÀktige. Dessa har analyserats utifrÄn Lennart Lundqvist processmodell och uppsatsen behandlar Àmnet frÄn initieringsfasen till efterkontrollfasen.
AnstÀlldas reaktioner till Rökfri arbetstid i Motala kommun : En kvantitativ studie om införandet av rökfri arbetstid
 Bakgrund:Policybeslutet att införa Rökfri arbetstid i Motala kommun Àr ett led i kommunernas och de fackliga organisationernas strÀvan att skapa en hÀlsofrÀmjande miljö. Rökfri arbetstid innebÀr att ingen ska utsÀttas för tobaksrök pÄ sitt arbete. I Motala kommun trÀdde detta beslut i kraft 2007-07-01 och mottogs med olika Äsikter bland de kommunanstÀllda. Tidigare forskning har visat samband med engagemang och delaktighet i beslut med empowerment hos de anstÀllda. Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka anstÀlldas reaktioner till Rökfri arbetstid i Motala kommun.
Kommun och idrottsföreningar i samarbete : tvÄ aktörer mot samma mÄl?
Konflikt betyder sammanstötning eller krock och syftar dÄ till exempel till krock mellan förvÀntningar, vÀrderingar, mÄl eller behov. I Sverige Àr kommuner de som ger mest pengar Ät idrottsföreningar, som ocksÄ Àr den största verksamheten som bedrivs i samhÀllet med över tre miljoner medlemmar. Trots att idrottsverksamheten Àr sÄ stor i dagens samhÀllse blir inte bara vuxna utan Àven barn mer stillasittande. Stillasittandet pÄverkar framförallt den fysiska hÀlsan negativt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns en intressekonflikt mellan kommunen och idrottsföreningarnas syn pÄ barn och ungdomars deltagande i idrottsföreningar.
TillgÀnglighetsanpassning av skyddade naturomrÄden : möjligheter och hinder
Sverige Àr ett land rikt pÄ natur, men i naturen finns inte möjligheten för alla att ta sig fram. Möjligheterna att fÄ uppleva Sveriges natur kan vara svÄra för en person med nedsatt rörelseförmÄga om naturen inte blir tillgÀnglighetsanpassad. Av Sveriges invÄnare över 16 Är har 560 000 personer en nedsatt rörelseförmÄga. Alla borde ha möjligheten att se och uppleva naturen vi har i vÄrt land.
Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka problem respektive möjligheter det finns att tillgÀnglighetsanpassa i skyddade naturomrÄden för rörelsehindrade. MÄlet Àr att ge en bild av vad som behöver beaktas vid planering, anlÀggning och skötsel av dessa platser.
Attrahera Generation Y : En studie om hur Karlstads kommun kan attrahera framtidens arbetare
Denna uppsats har till syfte att redogöra för Generation Y och vad Karlstads kommun bör tÀnka pÄ i kommande rekrytering av denna mÄlgrupp. Generation Y trÀdde in pÄ arbetsmarknaden runt millennieskiftet och förvÀntas nu ta över efter den stora andel Àldre som snart lÀmnar sina arbeten och blir pensionÀrer. Till följd av att det föreligger ett stort rekryteringsbehov inom kommunal verksamhet under kommande tioÄrsperiod sÄg vi hÀr ett problemomrÄde som var intressant att forska vidare i. I arbetet med att klargöra attribut som Àr signifikativt för just Generation Y föll det sig naturligt att ocksÄ se vad som kÀnnetecknar tidigare generationer för att pÄ sÄ sÀtt reda ut vad som skiljer dessa Ät. Studien Àr uppbyggd pÄ en kvalitativ intervjustudie som utgörs av sju halvstrukturerade forskningsintervjuer.
Datorisering i en offentlig verksamhet : Förstudie av införande av datoriserat system i Norrköpings Kommun
Norrköpings kommun har en viktig roll i samhÀllet, mot medborgare och företagare. Det betyder att kommunens e-förvaltning har stor betydelse för den framtida utvecklingen. Medborgarnas krav pÄ service och e-tjÀnster har ökat markant, dÀrför har allt fler offentliga verksamheter intresserat sig för en konkurrenskraftig e-förvaltning. De befintliga e-tjÀnster och de elektroniska Àrendehanteringssystemen inom Norrköpings kommun Àr varierande och saknar anslutning till varandra. Med en ökad medvetenhet och en vilja att förÀndras finns det bra förutsÀttningar för en samverkan mellan dessa IT-system.
Medborgardialog i LuleÄ kommun: En studie om politisk delaktighet
Uppsatsens syfte Àr att undersöka om medborgardialog frÀmjar politisk delaktighet. Studien grundar sig pÄ en litteraturstudie av politiska dokument och relevanta teorier. Analysen kompletteras av en kvalitativ studie av LuleÄ kommuns initiering av medborgardialog. Grundtanken i demokrati Àr att politiska beslut skall grundas pÄ mÀnskliga rÀttigheter med fria och jÀmlika medborgare. Genom initiering av medborgardialog blir detta möjligt.
Kommunen i sociala medier ? transparens och medborgardialog i Varbergs kommun
Varbergs kommun har en vision. Visionen sĂ€ger att kommunikationen i kommunen ska kĂ€nnetecknas av öppenhet och enkelhet samt efterfrĂ„ga medborgardialog och inflytande. I samband med framtagandet av visionen skapades en Facebooksida för att öka transparens och öppenhet mot medborgare.För detta krĂ€vs resurser och kompetens i kommunen som fortfarande Ă€r i ett utvecklingsstadie av visionen, dĂ€r det saknas specifika riktlinjer och strategier för anvĂ€ndandet av sociala medier.FrĂ„gan jag ville försöka besvara Ă€r hur olika verksamheter i kommunen förhĂ„ller sig till transparens och medborgardialog via sociala medier. För att svara pĂ„ detta genomförde jag sju samtalsintervjuer med olika verksamhetschefer, vilka alla hade ett övergripande ansvar för anvĂ€ndandet av sociala medier i sin verksamhet.Resultaten visar pĂ„ en balansgĂ„ng mellan att vara en kommun som vill ligga i framkanten vad gĂ€ller sociala medier, men som samtidigt mĂ„ste förhĂ„lla sig till lagar och riktlinjer. Ăverlag visar intervjuerna pĂ„ en positiv instĂ€llning till sociala medier, vars funktion för kommunen Ă€r att dela med sig av information och bjuda in medborgare till dialog.Genom att kommunen försöker vara mer transparent och lĂ„ter medborgare ta del av information upplever de att de fĂ„tt ett ökat förtroende.
Hur attraktiv kan en kommun bli? : ? En studie om hur Sundsvalls kommun upplever och kommunicerar sitt arbetsgivarvarumÀrke
Det blir allt mer viktigt att arbetsgivaren har sunda vĂ€rderingar, som bĂ„de dem och deras anstĂ€llda kan stĂ„ för. Detta Ă€r nĂ„got som pĂ„verkat organisationerna runt om i vĂ€rlden, de mĂ„ste lĂ€gga mer fokus pĂ„ att kommunicera dessa vĂ€rden enhetligt bĂ„de internt och externt för att framstĂ„ som attraktiva. Att driva ett strategiskt arbeta för att blir en attraktiv organisation Ă€r nĂ„got nyare i offentlig sektor, men har blivit ack sĂ„ viktigt under de senare Ă„ren. Kommuner erhĂ„ller mĂ„nga viktiga tjĂ€nster med stort vĂ€rde i samhĂ€llet vilket gör att dem, som vilken organisation som helst, behöver kompetens, engagemang och variation bland sin personal. Att framstĂ„ som en eftertraktad arbetsgivare Ă€r dĂ€rför viktigt i mĂ„nga aspekter, bland annat för att kunna attrahera rĂ€tt personal. Ett allt mer strategiskt och planerat arbete krĂ€vs av den offentliga sektorn för att kunna stĂ„ upp mot konkurrensen och striden om dagens medarbetare. Syftet med studien Ă€r att ta reda pĂ„ hur medarbetare som Ă€r ansvariga för personalfrĂ„gor pÄ Sundsvalls kommun, uppfattar och kommunicerar kommunens arbetsgivarvarumĂ€rke internt och externt.  FRĂ
GESTĂLLNINGAR? Hur upplever, de ansvariga medarbetarna, Sundsvalls kommun som arbetsgivare ochhur anser de att organisationen uppfattas av omvĂ€rlden? ? Vilken betydelse anser de ansvariga medarbetarna att ett arbetsgivarvarumĂ€rke har förSundsvalls kommun? ? Hur kommunicerar de ansvariga medarbetarna kommunens arbetsgivarvarumĂ€rke ochkĂ€rnvĂ€rden till potentiella arbetstagare? FrĂ„gestĂ€llningarna besvarades med hjĂ€lp av kvalitativa samtalsintervjuer i form av en respondentundersökning med utvalda medarbetare pĂ„ Sundsvalls kommun.
Inflytande inom Àldreomsorgen : En studie om Àldres möjligheter till brukarinflytande i Kumla kommun
Brukare och brukarinflytande har pÄ senare tid, blivit allt mer uppmÀrksammat inom den offentliga sektorn i socialt arbete (Svensson., Johansson & Laanemets, 2008, sid. 133-136). FrÄgan Àr huruvida brukare inom Àldreomsorgen, kan göra sina röster hörda och vilka möjligheter till inflytande det finns för Àldre i samhÀllet?Det övergripande syftet med denna studie Àr att söka kunskap om Àldres möjligheter till brukarinflytande, inom Àldreomsorgen i Kumla kommun. Ett delsyfte Àr att undersöka vilka former av brukarinflytande som tillvaratas i Kumla kommun, efter genomförandet av projektet ?VÀgar till ökat brukarinflytande och medborgerligt inflytande över kvaliteten i Àldreomsorgen?.
Den individuella utvecklingsplanen - en kvalitativ studie om rektorers syn pÄ IUP ur ett implementeringsperspektiv
Denna studie tar upp rektorers uppfattning kring den individuella utvecklingsplanen (IUP) och implementeringen av denna pÄ sex högstadieskolor i en kommun i Halland. Undersökningen visar ocksÄ hur rektorerna uppfattar att kommunen har bidragit med stöd kring arbetet med IUP. Metoden som anvÀnds i studien var kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex rektorer. Det insamlade materialet analyserades utifrÄn olika implementeringsperspektiv.Studien visar att rektorerna uppfattar IUP pÄ ett relativt överensstÀmmande sÀtt och de pÄpekar att implementeringen av IUP Àr en lÄng process. Genomförandet av IUP har pÄ skolan oftast skett i samarbete mellan personal och rektor.
Den framtida havsnivÄhöjningens inverkanpÄ bebyggelse och infrastruktur : En fallstudie av VÀrmdö kommun
The sea-level is rising due to climate change. This report inquires into the possibleconsequences of sea-level rise in VÀrmdö and its archipelago with particular focus on roadsand buildings. Four scenarios with a sea-level rise of 0.5, 1.5, 2.5 meter and a worst casescenario of 3.9 meter are analyzed using a geographic information system (GIS) calledarcMap. The report also examines how VÀrmdö is taking into account future sea-level rise intheir planning today. The reportŽs findings show that uplift and sea-level rise cancel eachother out in the scenario with a sea-level rise of 0.5 meter, but that a number of more or lessimportant roads and buildings will be affected by a rise of 1.5 meters.
LÀrares erfarenheter av digitala lÀrplattformar : Fronter i Jönköpings kommun
Syftet Àr att beskriva lÀrares erfarenheter av det pedagogiska arbetet med den digitalalÀrplattformen Fronter. Jag har intervjuat fyra kvinnliga och fyra manliga gymnasielÀrare somarbetat med lÀrplattformen Fronter i Jönköpings kommun. Jag har utifrÄn intervjuerna försöktfinna likheter och olikheter i hur lÀrarna betraktar Fronter som pedagogiskt verktyg, vilketpresenteras utförligare i resultat- och diskussionsdelen. LÀrarnas utsagor delades in under treomrÄden. De omrÄden som avses Àr funktioner i Fronter, fördelar respektive nackdelar medFronter, samt etik och sekretess i arbetet med Fronter.UtifrÄn mina resultat kan jag konstatera att lÀrarna anser att de behöver mer stöd i sitt arbete medFronter, och att de ser plattformen som en stor möjlighet för att individualisera undervisningen.Intressant vidare forskning inom omrÄdet vore att undersöka huruvida Fronter leder till ökadmÄluppfyllelse för eleverna..