Det föds drygt 110.000 barn i Sverige varje år och nästan 10% behöver neonatalvård på grund av för tidig födsel eller sjukdom. I denna situation befinner sig föräldrarna i en värld fylld med oro och ovisshet över sitt barns överlevnad och utveckling, vilket kan skapa en kris hos föräldrarna. För att sjuksköterskan i omvårdnaden ska kunna bemöta föräldrar på ett adekvat sätt då deras barn är beroende av sjukhusvård, bör behovet av stöd belysas, vilket var syftet med denna litteraturstudie. Fyra kategorier speglar resultatet för att beskriva olika behov av stöd; Stöd i främmande miljö, Stöd genom att skapa närhet, Stöd genom information och Stöd genom kommunikation och delaktighet. Sjuksköterskans uppmuntran och stöd har betydelse för föräldrars delaktighet i omvårdnaden av deras barn och       därigenom få möjlighet att hantera situationen.

Ambulanssjukvården i Sverige har de senaste 20 åren utvecklats från att vara en transportorganisation och köra in sjuka och skadade patienter till sjukhus, till att ambulanspersonalen utför kvalificerade medicinska bedömningar och behandlingar prehospitalt. Inom Svensk ambulanssjukvård används ett beslutstöd Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS). Nya arbetssätt behöver skapas för att den prehospitala sjukvårdens kapacitet används optimalt till bedömningen av patientens kontaktorsak till rätt vårdnivå. Syftet med studien var att kartlägga ambulanssjuksköterskans grad av följsamhet till att följa riktlinjer för att utföra ambulant bedömning. Metoden var kvantitativ, prospektiv journalgranskning med datainsamling under fyra månader vilket inkluderade 100 patientjournaler. Materialet beskrevs kvantitativt med beskrivande statistik och bearbetats i statistikprogrammet SPSS.

Uppsatsens syfte är att belysa hur samhällsutvecklingen avspeglas i barnbilderböcker och hur barn och vuxna inom sjukvården framställs. De barnböcker som ingår i undersökningen ärNär Lasse Larsson åkte ambulans av Ann Mari Falk och Tord Nygren (1966), Emma hos doktorn av Gunilla Wolde (1977), Malin på besök hos doktorn av Bengt Fahlström (1983), Aj! eller när jag hamnade på sjukhus av Ann Forslind (1994) och Händiga Hanna lagar pappa av Titti Knutsson & Lisen Adbåge (2007). Utifrån metoden och teorin kritisk diskursanalys belyses böckerna, och textanalyserna kompletteras med analys av bild och grafisk form. Resultatet visar att budskapet framförs allt mer i bilderna. Olika former av påverkan från medier i det omgivande samhället, och samverkan mellan bild, text och grafisk form blir tydligare än i de tidigare böckerna.

När personer drabbas av cancer och måste vårdas på sjukhus påverkas upplevelsen av vårdmiljön av utformning, design och atmosfär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av vårdmiljön när de genomgår behandling mot cancer. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fyra slutkategorier: Att relationen till vårdpersonal bygger på respekt och lyhördhet, Att ha behov av att träffa andra i liknande situationer, Att en hemlik miljö ger trygghet och Att själv kunna välja gemenskap och avskildhet. Dessa kategorier indikerade att det första intrycket var viktigt och betydelsefullt.

Bakgrund: När en person drabbas av cancer förändras hela ens livsvärld. Bristande kunskap ger en känsla av att inte få grepp om situationen och därför är det viktigt att sjuksköterskan ger en god omvårdnad med fokus på helhet och kommunikation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid cancerbehandling på sjukhus. Metod: En litteraturstudie som bygger på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Genom analys hittades tre huvudkategorier: Vikten av bred kunskap hos sjuksköterskan, Vikten av en bra vårdrelation och Vikten av ett bra omhändertagande som gynnar patientens välbefinnande och viljan att vara delaktig.

Swedish healthcare is in continuous need of cost savings and efficiency improvements in order to meet the increased demand for care. The theories of lean, developed from the industry, are applied more frequently on healthcare systems to increase effectiveness and reduce waiting times in patient processes. However, some processes seem to be more successful in their lean implementation than others. In this thesis, factors influencing flow efficiency in lean healthcare are examined. Through interviews with the top executive board at Capio St Göran's hospital, data is collected in order to analyze reasons for success.

Syfte:Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhusavdelningar.Metod:Beskrivande litteraturstudie som baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Data inhämtades från databaserna Cinahl och Pubmed.Resultat:Att vårda patienter i livets slut på sjukhusavdelningar är en komplex situation. Sjuksköterskorna beskrev både upplevelser av tillfredsställelse och närhet samtidigt som de kunde känna sig otillräckliga. Relationer till patienter och närstående var betydelsefulla men en distansering var nödvändig för att behålla en professionell yrkesidentitet. Faktorer som påverkade upplevelserna var rädsla för den egna döden, tidigare erfarenheter, tidsbrist och den rumsliga miljön på avdelningarna.

Hälso- och sjukvården står idag inför en betydande utmaning med krav på ökadkostnadseffektivisering samtidigt som service av god kvalitet ska erbjudas medborgarna.Patientsäkerhet identifieras som ett av de viktigaste kvalitetsområdena inom hälso- ochsjukvården, där behov av utvecklingsinsatser lyfts fram. Det finns en samstämmighet inomtidigare forskning om svårigheter med att förändra hälso- och sjukvården.I denna uppsats presenteras en studie om verksamhetsutvecklares förändringsarbete medpatientsäkerhet på sjukhus. Vi undersöker vilken funktion och roll verksamhetsutvecklarnahar, samt om de möjliggör förändringsarbete som sträcker sig över verksamheter, enhetersamt professioner inom sjukhuset. Grunden för studien är halvstrukturerade intervjuer medverksamhetsutvecklare på Sahlgrenska Universitetssjukhus. Vår teoretiska referensram utgörsav Glouberman och Mintzbergs förklaringsmodell av varför sjukhussystemet är svårt att styraoch förändra, samt teori om handlingsnätverk.Studien visar på att verksamhetsutvecklarfunktionen främst ska vara ett stöd tillverksamhetsområdeschefen och att verksamhetsutvecklarrollen innebär att varakommunikativ, samt ha en förmåga att fokusera på många skilda uppgifter samtidigt.

I ambulansyrket hamnar sjukvårdspersonalen i situationer där de möter kritiska patienter. Då är det är viktigt att de fattar snabba beslut. Den här studien har undersökt i hur stor utsträckning ambulanspersonal får intuitiva känslor och fattar intuitiva beslut i kritiska lägen. Studien har också undersökt i vilken utsträckning ambulanspersonal förlitar sig på magkänslan samt hur stor vikt intuition har för yrkeskompetensen.Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån Critical Decision Method (Klein et al., 1999), en metod grundad i teori kring naturalistiskt beslutsfattande. Resultatet visade att ambulanspersonal fattar intuitiva beslut vid varje patientmöte där patienten är i ett kritiskt tillstånd.

Vi har gjort en fallstudie på barnläkarfallet som mellan åren 2009 och 2011 fick stor uppmärksamhet i medierna. En tre månader gammal flicka dog på Astrid Lindgrens sjukhus och en barnläkare blev misstänkt för dråp.Vi har undersökt hur rapporteringen och debatten såg ut i Aftonbladet och Dagens Nyheter. 96 artiklar har varit föremål för en innehållsanalys och fyra artiklar för textanalys.Vår undersökning har visat att barnläkarens sida fick mer utrymme i rapporteringen. Artiklarna tog oftare parti för barnläkaren än för åklagaren. Vi har också sett tendenser hos journalister att indirekt, eller i vissa fall direkt, ställa sig på barnläkarens sida.

Bakgrund: En kombination av olika riskfaktorer och ett yttre tryck bidrar till att patienter drabbas av trycksår. Sjuksköterskor i samarbete med undersköterskor ansvarar för att förhindra risken för trycksår hos patienter. Tidigare studie påvisar att femton procent av inneliggande patienter på sjukhus drabbas av trycksår. Syfte: Syftet med studien är att belysa varför patienter får trycksår trots att sjuksköterskan i samarbete med undersköterskan bör ha kunskaper för att förebygga vårdrelaterade trycksår. Metod: Författarna använder sig av metoden allmän litteraturöversikt.

Bakgrund: MRSA är ett globalt växande problem. Isoleringsvård är en vedertagen åtgärd för att förhindra smittspridningen av MRSA. Därför är det viktigt att belysa isoleringsvårdens påföljder och dess betydelse för patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa konsekvenser av isoleringsvård hos MRSA- positiva patienter inneliggande på sjukhus. Metod: En litteraturstudie där 11 artiklar av kvantitativ och kvalitativ ansats granskades och analyserades med Willman et al (2011) granskningsprotokoll. Goodmans sju steg användes som metodmodell. Resultat: De huvudkategorier som framkom var: Påverkan på vårdkvalitén och påverkan på patientens sinnesstämning. Vården påverkades negativt bland annat genom färre vårdbesök samt mindre möjlighet till rehabilitering. Depression, ångest och ensamhet uppmärksammades i samband med isoleringsvården. Några åtgärder visade sig kunna underlätta isoleringstiden. Konklusion: Isoleringsvården var en hälsorisk för patienten.

Grøndal, B & Jönsson, C. Patientnära vård i fokus. Observationer av sjuksköterskans arbetsdag. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Sjuksköterskans arbete består av många olika arbetsuppgifter som antingen är patientnära eller icke-patientnära.

Byggandet av dagens sjukhus har blivit allt mer komplext. När det kommer till uppbyggnaden av stomkonstruktionen har kraven för vibrationer ökat. För att säkerställa kraven för stomvibrationer måste pågjutningens tjocklek öka med ca 90 mm från standarden som är ca 40 mm. Att utföra denna extra pågjutning är inte ett problem i sig, utan den extra torktiden som tillkommer. Den extra torktiden är inte det enda problemet.

Bakgrund: En rehabiliteringsplan bör vara enskilt anpassad efter individen och beskriver personens rehabilitering. Den ska innehålla mål, rehabiliteringsinsatser och uppföljning. Mottagningen för Neurorehab vid ett sjukhus i Norrbotten använder sig av rehabiliteringsplaner för att för att uppnå patientcentrerade mål. Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva vilka upplevelser patienter har i samband med bedömning och upprättande av en rehabiliteringsplan samt tillämpning av den tre till sex månader efter utskrivning. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex deltagare som har fått en rehabiliteringsplan upprättad.