KONSEKVENSER AV ISOLERINGVÅRD HOS MRSA- POSITIVA PATIENTER
Bakgrund: MRSA är ett globalt växande problem. Isoleringsvård är en vedertagen
åtgärd för att förhindra smittspridningen av MRSA. Därför är det viktigt att belysa
isoleringsvårdens påföljder och dess betydelse för patienten.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa konsekvenser av
isoleringsvård hos MRSA- positiva patienter inneliggande på sjukhus.
Metod: En litteraturstudie där 11 artiklar av kvantitativ och kvalitativ ansats
granskades och analyserades med Willman et al (2011) granskningsprotokoll.
Goodmans sju steg användes som metodmodell.
Resultat: De huvudkategorier som framkom var: Påverkan på vårdkvalitén och
påverkan på patientens sinnesstämning. Vården påverkades negativt bland annat
genom färre vårdbesök samt mindre möjlighet till rehabilitering.
Depression, ångest och ensamhet uppmärksammades i samband med
isoleringsvården. Några åtgärder visade sig kunna underlätta isoleringstiden.
Konklusion: Isoleringsvården var en hälsorisk för patienten. Färre vårdbesök,
mindre övervakning och bristfällig dokumentation kunde leda till fler
komplikationer och att rehabiliteringen påverkades negativt. Patienternas
sinnesstämning påverkades negativt av isoleringsvården. Individanpassad vård bör
eftersträvas som förhållningssätt vid vårdandet av alla patienter.