Studiens syfte var att undersöka huruvida arbetsrelaterade identiteter och ambitioner skiljer sig åt beroende på anställningsform, tillsvidareanställning (N = 26) och tidsbegränsad anställning (N = 22). En enkät besvarades av 48 individer, fördelade på fem avdelningar på ett sjukhus i Mellansverige. Respondenterna skattade de arbetsrelaterade identitetsmåtten: organisationsidentitet, professionsidentitet, medarbetaridentitet, identitetsbehov och identitetskonflikt samt ambitionsmåtten: engagemang, framsteg/karriär och konflikt. Resultatet visade att det finns intressanta skillnader i enskilda frågor, exempelvis att tidsbegränsat anställda i högre grad är nöjda med valet av profession än tillsvidareanställda. Samtidigt skulle de tillsvidareanställda förlora vem jag är-känslan mer om de förlorade sitt arbete, än de tidsbegränsat anställda.

Inom hälso- och sjukvård hanteras dagligen stora mängder information, patientrelaterad och av generell karaktär, som effektivt ska stödja verksamhetens huvudprocess, vårdprocessen. Då vårdprocessens minsta beståndsdel är vårdpersonalens arbetsuppgifter måste ett datorstöd effektivt stödja deras arbete.Detta arbete har studerat om spridning av generell information via ett intranät kan förenkla och effektivisera användning och åtkomst av information på en vårdavdelning ur sjuksköterskans och undersköterskans perspektiv. Arbetet har bestått av en fältstudie på en vårdavdelning samt en enkätundersökning riktad till sjuksköterskor och undersköterskor på elva vårdavdelningar inom Skaraborgs Sjukhus. Detta har resulterat i ett förslag på en intranätbaserad datorstödsarkitektur för generell informationshantering på en vårdavdelning. Arkitekturen beskriver informationsinnehåll, fysisk arkitektur och gränssnitt.Resultatet visar att ett intranät är en möjlighet till förenklad och effektiviserad informationshantering om vissa faktorer uppfylls såsom att personalen får utbildning, datorstödet är lätt att använda, informationsinnehållet utformas av personalen samt ett tillräckligt antal datorer finns tillgängliga där de behövs..

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Bakgrund: Det viktigaste för en god arbetsmiljö för anestesisjuksköterskor anses vara samarbetet med andra kollegor, men även möjlighet till personlig utveckling och utbildning. Är arbetsmiljön tillfredsställd ökar chansen för trivsel.Syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som påverkar anestesisjuksköterskanspsykosociala arbetsmiljö.Metod: Studien genomfördes på ett sjukhus i mellersta Sverige under våren 2013, där nioanestesisjuksköterskor intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ur intervjuerna framkom tre kategorier; betydelsen av en trivsam miljö, arbeta över professionsgränserna och tidspress. Det var viktigt att ha förståelse och att ha trevligt tillsammans med sina arbetskamrater. Att även kunna hjälpa varandra i arbetet ansågs betydelsefullt.

Bakgrund: För att kunna ge en tydlig beskrivning av patientperspektivet gällande erfarenheter av bemötandet inom ambulanssjukvården och på akutmottagning är det viktigt att ta hänsyn till människors förväntningar på bemötande inom ambulanssjukvården. En ambulanssjuksköterska måste kunna visa engagemang och empati och kunna tolka och förutse patienters olika behov.Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av bemötande inom ambulanssjukvården och på akutmottagning.Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats där studier (n=20) med kvalitativ metod inkluderats. Artikelsökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PUBMED.Resultat: I resultatet framkommer tre teman; "det första upplevda bemötandet på akutmottagningen".Slutsats: Vid ett behov av akutsjukvård är ambulanssjukvården och akutmottagningen på ett sjukhus de första vårdinstanser som patienter kommer i kontakt med. Hur patienterna upplever bemötandet inom dessa instanser är avgörande för hur deras förtroende påverkas för deras fortsatta vård..

Dagkirurgi som behandlingsform har ökat för att möta besparingar och effektivisering inom hälso- och sjukvård men även som ett led av ny forskning och utveckling av kirurgiska behandlingsmetoder. Den korta tid som patienter tillbringar på sjukhus i samband med det dagkirurgiska ingreppet ställer höga krav på bemötande och omhändertagande av dessa patienter. Syftet var att belysa patienters upplevelse av att genomgå dagkirurgi. Metoden var en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar valdes och analyserades. I resultatet framkom tre teman, Patienters upplevelse av övergivenhet, Patienters upplevelser av bristande information leder till oro och Patienters upplevelser av tillit.

Medicinsk abort innebär avbrytande av graviditet på farmakologisk väg, det kan utföras tilloch med nionde graviditetsveckan. Hemabort innebär att kvinnor slutför en medicinsk abort isitt hem, det har varit tillåtet i Sverige sedan 2004. Tidigare studier visar att kvinnor uppleverhemabort som mer naturligt än abort utförd på sjukhus. Stöd kan ses utifrån fyra dimensioner;informativt, instrumentellt, emotionellt och bekräftade. Syftet med studien var att beskrivakvinnors upplevelse av stöd från barnmorskor i samband med medicinsk hemabort.

Syftet med denna studie var att beskriva riktlinjer och PM angående smärtbedömning och behandling som finns att tillgå på olika akutmottagningar och sjukhus. Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård i Sverige, därför ställer detta krav på sjukvårdens kompetens och tillgänglighet till riktlinjer/ PM som stödjer den vård som ges. En förfrågan om att få ta del av sjukhusens riktlinjer/ PM skickades via ut mail. Dokumenten analyserades och innehållet delades därefter in i sju kategorier som beskrev dess kontext, Definition av smärta, Bedömning/ Skattning av smärta, Behandling, Mål, Utvärdering/ Dokumentation, Smärtombud och Övrigt. I kategorin övrigt tas bland annat den bristande referenshanteringen till riktlinjer/ PM upp.

Denna studie syftar till att undersöka upplevelsen av att vara anhörig när ett barn drabbas av cancer och hur omvårdnadspersonal kan hjälpa barnets anhöriga att hantera sin situation. Arbetet utfördes som en systematisk litteraturstudie som grundades på 15 vetenskapliga artiklar framtagna från Högskolan Dalarnas databas ELIN och Pub Med. Resultatet av litteraturstudien visade att det är en stor känslomässig påfrestning för de närmast anhöriga när ett barn drabbats av cancer. Det var vanligt att de anhöriga beskrev känslor som oro, rädsla, ångest och förtvivlan. Syskon kunde även känna sig åsidosatta, samtidigt som de kom närmare sitt sjuka syskon.

Patientnärmre vård är en relativt ny vårdmodell som förekommer på fler och fler avdelningar på sjukhus i Sverige. Modellens mål är att sjuksköterskans administrativa uppgifter ska minskas för att tiden istället ska tillbringas i patientens närhet. Denna närhet ska medföra en ökad omvårdnadskvalité samt förbättrad arbetsmiljö för sjuksköterskorna. Studiens syfte var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att arbeta med Patientnärmre vård. Under datainsamlingen användes semistrukturerade intervjuer och en fenomenografisk ansats användes för att analysera resultatet.

Bakgrund: Det är inte ovanligt att barn ligger på sjukhus för postoperativ vård. För sjuksköterskan är en viktig del i den postoperativa vården att försöka lindra den postoperativa smärtan. För att detta ska ske på ett säkert sätt utför sjuksköterskor smärtbedömningar. Det finns en del hjälpmedel att tillgå men det krävs också en viss erfarenhet och kunskap om hur barn uttrycker smärta. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors smärtbedömning, med hjälp av smärtskattningshjälpmedel, hos barn med postoperativ smärta. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie där 8 vetenskapliga artiklar använts. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat: De mest uttalade tillvägagångssätten som sjuksköterskor använder sig av i sin smärtbedömning redovisas i fyra kategorier; Bristande kontinuitet i smärtbedömningar, Förhållningssätt till smärtskattningshjälpmedel, Observation av smärtbeteende och Individuell tolkning av smärtbedömning. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor använder sig av olika tillvägagångssätt när de skulle bedöma barns postoperativa smärta.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, ålder och socialt stöd på arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkätundersökning bland de anställda sjuksköterskorna på två olika avdelningar på ett sjukhus. Enkäten utformades i sin helhet av olika delar från redan existerande frågeformulär och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkäter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde påvisas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan ålder och stress kunde påvisas.

In the middle of the 19th century came an opposite reaction against the hospitals? treatment of their patients and a more human way was requested. A link between crowded housing, bad hygien and other bad conditions had been noticed and nature was considered to be healthy. Hospitals and sanatiories moved closer to nature due to influences from England, USA and Germany, and cities began building public parks. Employment was seen as calming and healthy for the patients.

Rätt utförd handhygien är en av de enklaste, mest betydelsefulla och minst kostsamma metoder för att minska spridning av vårdrelaterade infektioner, VRI. Trots omfattande kampanjer för förbättrad handhygien över hela världen för att förhindra VRI är det svårt att uppnå full följsamhet till rekommenderade riktlinjer. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa attityder som kan påverka hälso- och sjukvårdspersonals följsamhet av rekommenderade riktlinjer för handhygien på sjukhus. Litteraturstudien baseras på nio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Lundman och Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Artiklarna har granskats och kvalitetsbedömts utifrån Willman, Stolz och Bahtsevanis (2011) bedömningsmall.

Intensivvårdsmiljön innebär att patienter är i en utsatt situation där integritet och avskildhet kan bli åsidosatt. Därtill behandlas de med potenta sederande och analgetiska läkemedel som i sin tur ger ogynnsamma effekter. Det är därför av vikt att sträva efter att så låga doser som möjligt administreras. Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad i förbrukning av analgetiska och sedativa läkemedel mellan patienter som vårdats på en specialdesignad intensivvårdssal och patienter som vårdats på en ordinär intensivvårdssal på ett medelstort sjukhus i Västsverige. I studien ingick 149 patienter som vårdadats på en specialdesignad intensivvårdssal eller en ordinär intensivvårdssal.