Bakgrund: Då en person drabbas av stroke blir han/hon beroende av hjälp och då känner anhöriga att de ofrivilligt får ansvaret att vårda sin familjemedlem. För de anhöriga är det oftast en ny okänd värld som öppnar sig och deras informationsbehov är stort. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva det behov av information och stöd som anhöriga till de som drabbats av stroke har. Metod: En litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskades och en innehållsanalys gjordes enl. Forsberg och Wengström.

I Sverige drabbas varje år runt 10 000 personer av hjärtstopp. I endast 1300 av fallenlyckas hjärtstoppet hävas och 4 % kan skrivas ut levande efter att den medicinskavården är klar. På sjukhuset genomgår patienten flera undersökningar ochbehandlingar. De behandlingar som ges syftar till att framförallt rädda hjärnan som äroerhört känslig för syrebrist men även hjärtat riskerar att ta skada. Hjärtstoppetorsakar en kris och påverkar patienten såväl psykiskt som fysiskt och den kan ävenha ådragit sig kroniska hjärnskador.

Syftet med den här studien var att studera relationerna mellan fysisk aktivitet, psykologiskt välbefinnande, självkänsla och arbetstillfredsställelse. Ett sekundärt syfte var att undersöka om måttlig intensitet av fysisk aktivitet är starkare korrelerat till de tre psykologiska begreppen än lätt och ansträngande intensitet. Studiens population (n=126) var mellan 26 och 65 år från ett sjukhus i södra Sverige. Fysisk aktivitet mättes genom Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire (Godin & Shepard, 1985), psykologisk välbefinnande genom Psychological Well-Being Scale (Ryff, 1989), självkänsla genom Self-Esteem Scale (Rosenberg, 1989) och arbetstillfredsställelse genom skalan Arbetstrivsel (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997 baserad på Brayfield & Rothe, 1951). Resultatet visade att arbetstillfredsställelse kan prediceras av fysisk aktivitet och psykologiskt välbefinnande, psykologisk välbefinnande kan prediceras av arbetstillfredsställelse och självkänsla och självkänsla kan prediceras av psykologiskt välbefinnande.

Background: For most children, being hospitalized is a whole new experience. The care should be safe and meet the children?s needs. In hospital care, children are a large group of patients. It?s important for them to be involved in decisions regarding their care and to get proper information.

Bemötande av äldre patienter är ett intressant område då inte så mycket forskning utförts kring detta ämne. Bemötande är dock svårt att definiera vilket gör forskning i ämnet svårt. Syftet med studien var att beskriva äldres positiva och negativa patientupplevelser av sjuksköterskans bemötande i sjukhus- och sjukhemsmiljö. Tre frågeställningar skulle besvaras. Hur beter sig sjuksköterskor i sitt bemötande av äldre patienter? Hur uppfattar äldre patienter detta möte? Vad är det i mötet som avgör om upplevelsen uppfattas som positiv eller negativ? Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar.

Ett program som simulerar signalbehandlingen i ett cochleaimplantat med signalbehandlingsstrategin ACE (Advanced Combined Encoder) har konstruerats. Programmets främsta syfte är att i förväg prova ut inställningar i ett cochleaimplantat och genom detta försöka förutsäga olika användares individuella inställningar. Programmet har validerats med utsignaler bearbetade av Cochlear Limited i deras egenkonstruerade Matlab-modul för forskning inom cochleaimplantat, NMT (Nucleus Matlab Toolbox). Samma insignal som använts av Cochlear Limited har processats av programmet och utsignalerna från detta jämfördes med utsignalerna från NMT. De bägge utsignalerna, producerade med samma inställningar, stämde bra överens. Komprimeringsfunktionen i programmet, som är en vital del av signalbehandlingen, visade sig stämma bra överens med NMT:s komprimeringsfunktion, sånär som på en relativ minskning av värdet vid starka insignaler. Programmet ska nu användas på Cochleaimplantat-sektionen vid Uppsala Akademiska sjukhus för att pröva ut individuella inställningar till användare av cochleaimplantat.

Sjuksköterskans arbetsmiljö innebär ständig kontakt med bakterier och andra mikroorganismer. I denna miljö utgör händerna det viktigaste arbetsredskapet, men är samtidigt den största källan till smittspridning. Noggrannhet när det gäller handhygien är därför av största vikt i vårdandet av sjuka människor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskans kunskap om handhygien utifrån Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal (2005). En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes med urval av 21 sjuksköterskor.

Objective: The out-of-hospital cardiac-arrest incidence in Sweden averages about 10 000 a year. Whether the victim will survive or not is dependent upon rapid actions according to the chain of survival ? early alarm, early CPR, early defibrillation and early medical treatment. While waiting for the ambulance the victim is completely dependent on immediate help from any bystander, because early CPR improves survival rates by two-three folds. Unfortunately not all bystanders start CPR because of different reasons.

Hur kan jag skapa ett nytt säkert sätt för att hantera din medicin? I Sverige så är det 50% av alla patienter som tar sina mediciner på fel sätt. Detta leder till att patienterna får försämrade behandlingsresultat och att Sveriges sjukvård och sjukhus förlorar mycket pengar på att behandla de patienter som kommer till akuten på grund av felmedicinering.Målet med det här projektet är att skapa något som hjälper patienterna att komma ihåg att ta deras medicner och även hur de ska göra det. För att minska felmedicineringen så att patienterna kan leva ett bra liv även om de hanterar många mediciner vare dag.Resultatet är ett modulsystem med två produkter som förvarar och systematiserar medicin för patienter. Den första produkten är lådor som varierar i olika storlekar beroende på vilken medicin som ska förvaras.

Hygien spelar en viktig roll inom hälso- och sjukvården och i arbetet att förebygga smittspridning. Nightingale är en föregångare som talade om effekterna av korrekt handhygien och ren vårdmiljö. I svensk sjuksköterskeutbildning har hygien en central del, som det diskuteras mycket kring. Hälsoorganisationer över hela världen har utarbetat olika riktlinjer kring hygienens betydelse i vården, ändå visar tidigare forskning på brister i följsamhet. Syftet med studien var att belysa sjukhusmiljön med avseende på vårdhygien vid ett sjukhus i Tanzania.

Hygien spelar en viktig roll inom hälso- och sjukvården och i arbetet att förebygga smittspridning. Nightingale är en föregångare som talade om effekterna av korrekt handhygien och ren vårdmiljö. I svensk sjuksköterskeutbildning har hygien en central del, som det diskuteras mycket kring. Hälsoorganisationer över hela världen har utarbetat olika riktlinjer kring hygienens betydelse i vården, ändå visar tidigare forskning på brister i följsamhet. Syftet med studien var att belysa sjukhusmiljön med avseende på vårdhygien vid ett sjukhus i Tanzania.

Perioperativ vårdprocess är ett arbetssätt och forskning inom området visar att den har betydelse för patienters välbefinnande i samband med operation. Anestesisjuksköterskor har en nyckelroll i vårdmöten i samband med operation för att minska patienters vårdlidande. Syftet med studien är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på hur fyra anestesisjuksköterskor på sjukhus resonerar om den perioperativa vårdprocessen. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att informanterna resonerar om perioperativ vårdprocess utifrån tre kategorier; förutsättning att kunna prioritera användning, organisatoriska faktorer som påverkar möjlighet till användning negativt och yrkesansvar finns vilket har betydelse för korrekt bedömning av omvårdnadsbehov i samband med operation.

Utskrivning inom 48 timmar efter födseln har blivit allt vanligare både i Sverige och internationellt. Regler och rutiner för tidig hemgång varierar mellan olika sjukhus i landet. Distriktssköterskan möter nyblivna föräldrar och barn i ett tidigt skede efter förlossningen, vilket innebär att denne blir en länk mellan förlossningsklinik och BVC. I arbetsuppgifterna ingår att se till att föräldrar får det stöd och den hjälp som de är i behov av. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes i syfte att beskriva nyblivna föräldrars upplevelse av tidig hemgång i glesbygd.

Bakgrund: Mötet mellan vårdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder är komplicerat på grund av att de sistnämnda har ett annat sätt än andra att uppfatta och förstå omvärlden. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder vårdas oftare på sjukhus och har längre vårdtid än andra personer på grund av att funktionshindret ofta medför andra bekymmer. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsättningarna i mötet mellan vårdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder för att skapa en vårdrelation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som var förutsättningar i mötet för att skapa en vårdrelation.

Att drabbas av en hjärtinfarkt är en stor och omvälvande händelse. Under vårdtiden möter patienten många olika vårdkategorier och erhåller mycket information på kort tid samtidigt som patienten befinner sig i chock. Det är en utmaning för sjuksköterskan med tuff arbetsbelastning att kunna ge patienten den information han/hon behöver och önskar under den korta vårdtiden.Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken information sjuksköterskan ger till patienten under vårdtiden på sjukhuset efter hjärtinfarkt och om den informationen motsvarar patientens behov. För att få en inblick i hur det kan se ut under svenska förhållanden kontaktades hjärtintensivavdelningen och hjärtmottagningen på ett västsvenskt sjukhus, där en sjuksköterska på respektive avdelning intervjuades. Litteraturstudien baseras på 13 vetenskapliga artiklar vilka vi valt utifrån vårt syfte.