Background: When children are admitted to the hospital most of them experience a new and unknown world. The staff?s most important task is to reach out to the child in the best way possible. To give good nursing, knowledge has to be gathered of how the child thinks, feels and what the child wants. Aim: The aim of this study was to describe children?s experience of hospitalization on the basis of the four nursing concepts person, health, environment and nursing.

Hos äldre som vårdas på sjukhus efter en operation är delirium en vanlig komplikation. Tidigare studier visar att postoperativt delirium resulterar i förlängd sjukhusvistelse och ökad mortalitet. Syftet med studien var att beskriva omvårdnad i samband med postoperativt delirium. Metoden var en litteraturstudie byggd på 17 artiklar ur databaserna CINAHL och Medline. Studien genomfördes enligt en modifierad version av Polit och Becks (2012) modell för litteraturstudier.

Det är viktigt att se hälsa ur ett helhetsperspektiv där den sociala, fysiska samt psykiska hälsan ingår. Människan tillbringar en stor del av sitt liv på arbetsplatsen, det är därför en viktig arena att arbeta hälsofrämjande med. Hälsofrämjande sjukhus är ett exempel på en sådan arena. För hälsofrämjande sjukhus är det bland annat viktigt att främja den egna personalens hälsoutveckling i en positiv riktning, med hjälp av en aktiv kunskapsförmedling. På arbetsplatsen är det viktigt med nyckelpersoner som kan förmedla kunskap om hälsans villkor till övriga anställda.

Lågt protein- och energiintag är vanliga kännetecken hos höftfrakturspatienter. Under sjukhusvistelsen fortsätter ofta det otillräckliga intaget, vilket kan utgöra ett hinder för den funktionella återhämtningen. Syftet med denna studie är att belysa nutritionens betydelse för tillfrisknandet efter en höftfraktur och undersöka vilken roll sjuksköterskan har i detta sammanhang. Följande frågeställningar eftersträvas att besvaras: Hur påverkar patientens nutritionsstatus tillfrisknandet efter en höftfraktur? Vilken roll har sjuksköterskan i detta eventuella samband? Teoretisk referensram för arbetet är Doris Carnevalis Dagligt liv ? Funktionellt hälsotillstånd ? modellen.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år ett stort antal människor av vårdrelaterade infektioner när de vårdas på sjukhus. Våren 2010 blev ca 10% av de patienter som varit inneliggande på somatiska avdelningar runt om i Sverige smittade, vilket medförde förlängd vårdtid och ökad kostnad för samhället. Även om tillämpning av hygienrutiner sker för att förhindra smittspridning av vårdrelaterade infektioner varierar följsamheten av handhygien mellan yrkesgrupperna. Syfte: Att undersöka faktorer som påverkar sjukvårdspersonals följsamhet av handhygien, som ett led för att förhindra uppkomst av vårdrelaterade infektioner. Sjukvårdspersonal definieras i den här litteraturöversikten som sjuksköterskor och läkare.

Källberg P, Lourenco Calling M. En kvalitativ enkätundersökning/fältstudie om sjuksköterskors inställning till användandet av Standardvårdplaner(SVP). Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö Högskola. Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Avdelningen för Omvårdnad, 2009. Syftet med denna empiriska enkätstudie var att ta reda på sjuksköterskors inställning till användandet av standardvårdplaner (SVP), avseende användarvänlighet, kvalitetssäkerhet, dokumentation, SVP som ett arbetsredskap och införandet av SVP. 35 sjuksköterskor på två avdelningar på ett sjukhus i södra Sverige blev tillfrågade att delta i studien och 17 bestämde sig för att deltaga.Till slut delades det analyserade materialet in i fyra kategorier, med samma namn som nämns i syftet, användarvänlighet, kvalitetssäkerhet, dokumentation, SVP som ett arbetsredskap/införandet av SVP. Majoriteten av sjuksköterskorna som deltog i studien hade en positiv helhetsbild av SVP:n, men de flesta tyckte att den behövde vidareutvecklas för att få bättre struktur, då den ibland skapar mer arbete istället för att vara ett hjälpredskap. Nyckelord: arbetsredskap, dokumentation, enkätstudie, kvalitet, sjuksköterskors inställning, standardvårdplan..

It?s known that the drug information patients get at discharge from hospital is often insufficient. Patients? ignorance of which drug they use and how to take them can lead to drug related problems, can cause suffering and heavy expenses.The aim of this study was to shed light on the patients? understanding for drug information, which was given at discharge from hospital. The literature survey was used as a method and based upon a systematic choice of scientific articles, which were found in different databases during the period of April 1 to May 31, 2008.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfälligt kollektiv. Kollektivet är i detta fall inte självvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lång resväg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har därför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lägenheter med pentry? Ska man återskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli påträngande när man delar den med främlingar?Jag har undersökt min frågeställning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

Målet med uppfödningen av prematura barn är att efterlikna den intrauterina tillväxten. God nutrition är grunden för optimal utveckling för barnet på kort och lång sikt. Syftet med studien var att undersöka viktutvecklingen hos barn födda i gestationsvecka 33, avseende tillväxt i förhållande till förväntad intrauterin tillväxt, fram till beräknad fullgången tid. Studien genomfördes med en retrospektiv design, där 12 journaler granskades. Kvantitativa variabler har identifierats och analyserats.

Bakgrund Idag väntar många Svenska medborgare på ett eller flera nya organ. Organ doneras av personer som har avlidit i total hjärninfarkt. Intensivvårdssjuksköterskorna vårdar både organdonator och närstående till organdonator. Mötet mellan närstående och intensivvårdssjuksköterskan är ett mycket speciellt möte då de närstående är i en sorg- och krissituation. Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av mötet med närstående till patienter som avlidit akut och som blivit organdonatorer.

Det är viktigt att se hälsa ur ett helhetsperspektiv där den sociala, fysiska samt psykiska hälsan ingår. Människan tillbringar en stor del av sitt liv på arbetsplatsen, det är därför en viktig arena att arbeta hälsofrämjande med. Hälsofrämjande sjukhus är ett exempel på en sådan arena. För hälsofrämjande sjukhus är det bland annat viktigt att främja den egna personalens hälsoutveckling i en positiv riktning, med hjälp av en aktiv kunskapsförmedling. På arbetsplatsen är det viktigt med nyckelpersoner som kan förmedla kunskap om hälsans villkor till övriga anställda.

Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskor upplevelser av stressorer i ar-betet. Beskrivande design med kvalitativ ansats tillämpades. Semistrukturerande intervjuer genomfördes med tolv operationssjuksköterskor vid ett sjukhus i Sverige. Manifest och latent innehållsanalys användes vid analys av intervjuerna. Resultatet ledde fram till följande huvud-tema; Tiden ska hållas till varje pris.

Perioperativ vårdprocess är ett arbetssätt och forskning inom området visar att den har betydelse för patienters välbefinnande i samband med operation. Anestesisjuksköterskor har en nyckelroll i vårdmöten i samband med operation för att minska patienters vårdlidande. Syftet med studien är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på hur fyra anestesisjuksköterskor på sjukhus resonerar om den perioperativa vårdprocessen. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att informanterna resonerar om perioperativ vårdprocess utifrån tre kategorier; förutsättning att kunna prioritera användning, organisatoriska faktorer som påverkar möjlighet till användning negativt och yrkesansvar finns vilket har betydelse för korrekt bedömning av omvårdnadsbehov i samband med operation.

AbstraktBakgrund: Årligen drabbas 30 000 människor av symtom på hjärtsvikt i Sverige. Hjärtsvikt är den vanligaste anledningen till att människor över 65 år läggs in på sjukhus.Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt.Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och en kvantitativ. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades utifrån checklistor och en induktiv ansats användes under innehållsanalysen.Resultat: Tre olika kategorier hittades: Känslor, påverkan på livet och hantera sin livssituation. Under varje kategori beskrivs patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt.Slutsats: Att drabbas av hjärtsvikt påverkar hela patientens liv, både fysiskt och psykiskt.

I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår att utifrån gällande föreskrifter och säkerhetsrutiner kunna hantera medicinsk-tekniska produkter samt att arbeta utifrån hygieniska principer och rutiner. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskornas följsamhet gentemot de riktlinjer som finns publicerade i Handbok för hälso- och sjukvård gällande sticksituationer. Datainsamlingen gjordes på en kirurgisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige genom 14 strukturerade observationer av sjuksköterskor i situationer då de antingen satte perifer venkateter (PVK) eller genomförde venprovtagning. Datan analyerades med manifest innehållsanalys och hade en kvantitativ del i form av frekvensdata och en kvalitativ del i form av fältanteckningar. Studiens resultat varierar mellan de olika subkategorierna i checklistan.