På sjukhus och vårdcentraler har antalet vårdepisoder med alkohol- och drogrelaterade sjukdomar ökat drastiskt de senaste åren. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva vårdpersonals bemötande av personer som lever med alkohol-/drogberoende. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar. 24 artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Vårdpersonal upplevde känslor som oro, rädsla och utsatthet i möten med människor som lever med alkohol- eller drogberoende, vidare kände många att vårdpersonal de inte ville behandla dem och många saknade förståelse för sjukdomen.

På sjukhus och vårdcentraler har antalet vårdepisoder med alkohol- och drogrelaterade sjukdomar ökat drastiskt de senaste åren. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva vårdpersonals bemötande av personer som lever med alkohol-/drogberoende. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar. 24 artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Vårdpersonal upplevde känslor som oro, rädsla och utsatthet i möten med människor som lever med alkohol- eller drogberoende, vidare kände många att vårdpersonal de inte ville behandla dem och många saknade förståelse för sjukdomen. Rådgivning gavs i varierande utsträckning, men ett stort antal vårdpersonal var ovilliga att hjälpa, vilket ofta berodde på bristande kunskap.

Bakgrund: Det viktigaste för en god arbetsmiljö för anestesisjuksköterskor anses vara samarbetet med andra kollegor, men även möjlighet till personlig utveckling och utbildning. Är arbetsmiljön tillfredsställd ökar chansen för trivsel.Syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som påverkar anestesisjuksköterskanspsykosociala arbetsmiljö.Metod: Studien genomfördes på ett sjukhus i mellersta Sverige under våren 2013, där nioanestesisjuksköterskor intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ur intervjuerna framkom tre kategorier; betydelsen av en trivsam miljö, arbeta över professionsgränserna och tidspress. Det var viktigt att ha förståelse och att ha trevligt tillsammans med sina arbetskamrater. Att även kunna hjälpa varandra i arbetet ansågs betydelsefullt.

Bakgrund: Det viktigaste för en god arbetsmiljö för anestesisjuksköterskor anses vara samarbetet med andra kollegor, men även möjlighet till personlig utveckling och utbildning. Är arbetsmiljön tillfredsställd ökar chansen för trivsel.Syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som påverkar anestesisjuksköterskanspsykosociala arbetsmiljö.Metod: Studien genomfördes på ett sjukhus i mellersta Sverige under våren 2013, där nioanestesisjuksköterskor intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ur intervjuerna framkom tre kategorier; betydelsen av en trivsam miljö, arbeta över professionsgränserna och tidspress. Det var viktigt att ha förståelse och att ha trevligt tillsammans med sina arbetskamrater. Att även kunna hjälpa varandra i arbetet ansågs betydelsefullt.

When children are hospitalized they will face a new and unknown environment. Many children experience this situation as stressful and with fear. It is important that the nurse is aware of this fact in order to facilitate the hospitalization for the child. The purpose of this study is to investigate the fear that children feel when they are hospitalized, and to investigate the meaning of being well prepared for clinical examinations and procedures. The method used was a literature review.

Bakgrund: Munnen kan inte ses som separat från resten av kroppen eftersom munhälsan påverkar den generella hälsan. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av användandet av munbedömningsinstrument för vårdpersonalen. Metod: Allmän litteraturstudie. Resultat: Genom en innehållsanalys framkom de två subkategorierna; Ger möjlighet att upptäcka och Tydliggör fortsatt behov av munbedömning. Dessa ledde till kategorin; Munbedömningsinstrumentet ger struktur.

Bakgrund: övervikt och fetma är ett växande problem världen över och den vanligaste orsaken är ett för stort energiintag i förhållande till den energi kroppen gör av med. Fetma ger upphov till en rad olika komplikationer och där av kommer dessa patienter att behöva vårdas på sjukhus och med hjälp av öppenvården. Syftet: var att beskriva vårdpersonalens attityder till patienter med övervikt och fetma. Metod: var en systematisk litteraturstudie som är grundat på elva vetenskapliga artiklar varav nio var kvantitativa och två var kvalitativa. Databaser som använts är PubMed, Cinahl och PsycINFO.

När en närstående går bort väcker detta många känslor hos de drabbade och det blir även en stor omställning i deras liv. Hur de drabbade upplever det som hänt beror mycket på åldern, kön, hälsa, personlighet, om man varit med om något liknande förut, civilstånd, stöd från andra personer, religion och kultur. Syftet med studien var att belysa mötets betydelse mellan vårdpersonal och personer som mist en närstående i samband med sjukhusvistelse. När en person går bort under sjukhusvistelse är mötet med personalen viktigt för de närstående och deras fortsatta sorgeprocess. Studien har genomförts som en litteraturstudie.

Objective: The aim of this study was to compare equations used to calculate BMR to values of BMR obtained from measurements in order to determine the most suitable equation to be used on children and adolescents with CF.Design: The participants where children and adolescents with CF. Data was collected from the division of Clinical Nutrition at Uppsala Akademiska Sjukhus. Age, weight, height, BMI, BMR, FFM and FM was recorded from 27 measurements. BMR from the participants collected from the indirect respiratory calorimetry was compared to the results obtained from five equations used to obtain a calculated value of BMR.Results: Tverskayas equation was best correlated with the measured BMR for the whole group. The equation underestimated BMR for the participants with a measured BMR over 1400 kcal/24h and overestimated BMR for participants with a measured BMR under 1400 kcal/24h.

KOGNITIV FUNKTION OCH BIOMARKÖRER FÖR DEMENS -EN JÄMFÖRANDE STUDIE FRÅN EN MINNESMOTTAGNING Fredrik Gustafsson  Demens är en vanlig och svårbehandlad sjukdom. Den karakteriseras av minnesproblem och kognitiva störningar. Vid Alzheimers demens [AD], den vanligaste demensformen, bildas senila plack och neurofibriller i specifika delar av hjärnan. Utbredningen av dessa speglas i halten av tre biomarkörer, t-tau, p-tau och Ab42 i ryggmärgsvätskan. Sambanden mellan de degenerativa förändringarna och kognitionen är komplexa.

Syftet med den här studien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnad av patienter med feber. Designen som användes var en deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Elva intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetar på en medicinavdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet.

Att bli inlagd på sjukhus är för de flesta barn en ny upplevelse. För barnet kan sjukhusmiljön orsaka smärtsamma upplevelser som kan vara mycket svåra att hantera. Innan barnet har fått ett fullt utvecklat språk använder de leken som kommunikationssätt. Barn använder informationen som ett intellektuellt stöd för att hjälpa sig själva att klara av cancersjukdomen. Att undersöka betydelsen av bemötande och information till barn i olika utvecklingsstadier samt deras föräldrar och syskon i samband med cancersjukdom var syftet med studien.

Studier har visat att sjuksköterskors arbetsmiljö kan påverka dem i deras omvårdnadsarbete. Studien ämnade intervjua sjuksköterskor om hur de upplevde att deras arbetsmiljö påverkade deras omvårdnadsarbete. Intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor på ett sjukhus i Västsverige. Intervjuerna analyserades och manifesta meningsenheter, kopplade till studiens syfte, identifierades och kondenserades. Resultatet visade att det finns flera faktorer i sjuksköterskornas arbetsmiljö som de upplever påverkar dem i deras omvårdnadsarbete.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka relationen arbetsförhållanden och arbetstillfredsställelse hos hel- respektive deltidsanställda i Sverige. Detta belystes genom tre frågeställningar; Hur skiljer sig hel- respektive deltid åt i avseende på arbetstillfredsställelse, psykologiska kontrakt, engagemang, trivsel, utvecklingspotential och tillhörighet? Finns det relationer mellan dessa faktorer och hur nöjd den anställde är med sin tjänstgöringsgrad? Vilka faktorer inverkar när man har ändrat eller har en önskan att ändra sin arbetstid? Deltagarna var 220 sjuksköterskor och undersköterskor på ett medelstort sjukhus i Mellansverige. Undersökningen genomfördes genom en enkät, som skickades ut med internpost via ett centralt organ i regionen. Resultatet visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan grupperna hel- och deltid förutom att deltidsanställda i högre grad var mer nöjda med sin tjänstgöringsgrad.

Till svenska sjukhus, vårdcentraler och äldreboende kommer patienter med en annan kulturell bakgrund. På grund av detta krävs att en sjuksköterska har en bra förståelse, en bred och djup insikt i olika kulturer och levnadssätt för att ge patienten ett gott bemötande. Syftet med studien var att beskriva kunskap om de olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. En litteraturstudie har genomförts, som baseras på vetenskapliga artiklar och fokuserar på bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. Materialet har bearbetats genom innehållsanalys.