I ambulansyrket hamnar sjukvårdspersonalen i situationer där de möter kritiska patienter. Då är det är viktigt att de fattar snabba beslut. Den här studien har undersökt i hur stor utsträckning ambulanspersonal får intuitiva känslor och fattar intuitiva beslut i kritiska lägen. Studien har också undersökt i vilken utsträckning ambulanspersonal förlitar sig på magkänslan samt hur stor vikt intuition har för yrkeskompetensen.Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån Critical Decision Method (Klein et al., 1999), en metod grundad i teori kring naturalistiskt beslutsfattande. Resultatet visade att ambulanspersonal fattar intuitiva beslut vid varje patientmöte där patienten är i ett kritiskt tillstånd.

Hos äldre som vårdas på sjukhus efter en operation är delirium en vanlig komplikation. Tidigare studier visar att postoperativt delirium resulterar i förlängd sjukhusvistelse och ökad mortalitet. Syftet med studien var att beskriva omvårdnad i samband med postoperativt delirium. Metoden var en litteraturstudie byggd på 17 artiklar ur databaserna CINAHL och Medline. Studien genomfördes enligt en modifierad version av Polit och Becks (2012) modell för litteraturstudier.

Syfte:Syftet med studien är att beskriva likheter och skillnader mellan sjuksköterskors användning av metoder för att lindra smärta vid vaccination av barn (0-5 år) vid BVC i Sverige och internationella sjukhus i Kina, och beskriva vad som påverkar sjuksköterskors val av metod.Bakgrund:Många barn upplever vaccination som plågsamt. Enkla metoder för god smärtlindring finns, men användningen av metoder är begränsad beroende på kulturella aspekter, kunskapsbrist och ointresse.Metod:Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer av åtta barnsjuksköterskor i Sverige och Kina. Det inspelade materialet transkriberades och analyserades med deskriptiv innehållsanalys.Resultat:Sjuksköterskorna använde sig av en rad olika metoder vid smärtlindring som till exempel avledning och Emla. Sjuksköterskans val av metod påverkades av arbetsplatsen, sjuksköterskan, barnet och föräldrarna.Slutsats:Sjuksköterskorna var intresserade av att smärtlindra barnet, men metoderna var inte alltid vetenskapligt förankrade. Författarna föreslår en utökad spridning av information för förståelse och kunskap om smärtlindring hos det lilla barnet i samband med vaccination..

Informationsspridning och kommunikation på andra sätt än fysiska besök på sjukhus eller vårdcentraler ökar i takt med att tekniken utvecklas och möjliggör att patienter kan behandlas i hemmet i större utsträckning. Syftet med denna litteraturstudie var att genomföra en litteraturöversikt över vilka typer av informations- och kommunikationsteknik (IKT) som sjuksköterskor använder för att kommunicera med patienter som befinner sig i hemmet.Forskningsfrågorna som denna studie utgick från var vilka hinder som finns för en framgångsrik kommunikation och vilka positiva effekter användandet av IKT för med sig. En litteratursökning genomfördes i PubMed och Cinahl vilket resulterade i att 25 artiklar valdes ut. Artiklarna analyserades enligt en integrerad översiktsmetod. Resultatet visade att fyra olika typer av kommunikation förekom, vilka var telefon, internetbaserade meddelandesystem, elektroniska hjälpmedel och videokonferenser.

Att arbeta som sjuksköterska är ett krävande arbete, både psykiskt och fysiskt. Precis som i alla andra yrken bör både arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse finnas.Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser i sin arbetssituation i det mänskliga arbetet med särskild inriktning på arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. Åtta sjuksköterskor på en specialistavdelning på ett större sjukhus i Skåne intervjuades.Det som undersökt är de mänskliga relationernas betydelse när det gäller motivation i sjuksköterskors arbete, det sociala stödets bidrag till sjuksköterskors arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse och hur patientens uppskattning påverkar sjuksköterskors arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse.Resultatet visar att sjuksköterskors arbetsmotivation i sin tur bidrar till att de upplever arbetstillfredsställelse. De mänskliga relationerna och det sociala stödet motiverar sjuksköterskan i stor utsträckning. Patientens uppskattning är en av de främsta faktorerna som motiverar och tillfredsställer sjuksköterskan i arbetet.

Många organisationer och företag hävdar att en av de viktigaste resurserna är medarbetarna. Genom att få medarbetarna att känna tillfredsställelse på arbetsplatsen kan arbetsmotivation skapas, vilket kan skapa förutsättningar för en framgångsrik organisation. Medarbetarsamtalet kan under rätt förutsättningar vara en nyckel till framgång. Därför är syftet med undersökningen att ta reda på om det finns ett samband mellan medarbetarnas förväntningar och upplevelser av medarbetarsamtalet och arbetsmotivation. Vidare undersöker vi om det kan finnas andra faktorer som påverkar förväntningar och upplevelser av medarbetarsamtalet.

Malnutrition är ett välkänt problem inom akutsjukvården. Det finns flera orsaker till malnutrition, bland annat olika sjukdomstillstånd som ger nedsatt aptit. Syftet var att undersöka om sjuksköterskor har tillräcklig kunskap om malnutrition och hur sjuksköterskan identifierar patienter med risk för malnutrition i akutsjukvården. Tio vetenskapliga artiklar användes som grund till studien. Resultatet presenteras i tre rubriker, malnutrition på sjukhus, nutritionsscreening samt brist på kunskap.

Den vanligaste smittvägen för vårdrelaterade infektioner är genom direkt eller indirekt kontaktsmitta via personalens händer, kläder och tekniska utrustning. Röntgensjuksköterskor möter dagligen ett stort antal patienter och blir därför en potentiell smittväg för mikroorganismer, som skulle kunna spridas vidare på kort tid till patienter om den basala hygienen inte efterföljs. Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken omfattning röntgensjuksköterskor utför den basala hygienen vid patientkontakt enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Kvantitativ metod med enkät valdes där urvalet bestod av röntgensjuksköterskor som arbetade vid två röntgenavdelningar från två sjukhus i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av röntgensjuksköterskorna följer Socialstyrelsens föreskrifter inom basal hygien och att röntgensjuksköterskorna upplever att det fanns fler faktorer på arbetsplatserna som främjade men även faktorer som hindrade utförandet av den basala hygienen..

Bakgrund: Tidigare studier har visat på betydelsen av kommunikation, både verbal och icke-verbal, i mötet med den lidande patienten. En mellanmänsklig relation bygger på ett möte mellan människor som inte är fast i sina roller, som sjuksköterska och patient. Det är bara genom mötet sjuksköterskan kan få tillgång till patientens egentliga lidande, detta är nödvändigt för att kunna vårda, ge tröst och stöd. Syfte: Beskriva vilket stöd den lidande människan/patienten på sjukhus önskar av sjuksköterskan. Metod: Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats, innehållsanalysen har gjorts med hjälp av Graneheim och Lundman (2004).

Hos äldre som vårdas på sjukhus efter en operation är delirium en vanlig komplikation. Tidigare studier visar att postoperativt delirium resulterar i förlängd sjukhusvistelse och ökad mortalitet. Syftet med studien var att beskriva omvårdnad i samband med postoperativt delirium. Metoden var en litteraturstudie byggd på 17 artiklar ur databaserna CINAHL och Medline. Studien genomfördes enligt en modifierad version av Polit och Becks (2012) modell för litteraturstudier.

Syftet med studien var att undersöka hur patienterna på en ortopedisk avdelning uppfattade sin postoperativa smärtbehandling och tillfredsställelse med vården. Metod: En enkätstudie med konsekutivt urval gjordes under hösten 2010 på en ortopedisk avdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Urvalet bestod av 47 ortopediska patienter, både män och kvinnor, som genomgått operation och enkäten, som berörde hela den postoperativa vårdtiden, lämnades ut postoperativ dag tre. Åldrarna varierade mellan 23 och 82 år. Resultat: Majoriteten av patienterna ansåg sig nöjda med smärtbehandlingen och sin tid på avdelningen.

Undernäring orsakar en förlängd sjukvårdsvistelse till följd av infektioner, vilket i sin tur ökar ekonomiska kostnader för samhället. Alla som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården bör genomgå en bedömning gällande nutritionstatus vid inläggning. Bedömningen ska göras för att kunna fastställa vilka patienter som är undernärda eller ligger i riskzonen för undernäring. Bedömningen ska ligga till grund för planering för vidare vård och behandling. Syftet med denna studie var att undersöka hur följsamheten ser ut gällande omvårdnadsdokumentationen avseende undernäring i Melior, på en avdelning inom Universitetssjukhuset Malmö allmänna sjukhus (UMAS).

Malnutrition är ett vanligt förekommande tillstånd bland äldre som är inneliggande på sjukhus. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskan kan förebygga malnutrition hos äldre. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar och visar hur sjuksköterskan kan förbygga tillståndet genom de fem teman som togs fram: att skapa delaktighet i vården med hjälp av information, att involvera anhöriga, struktur i vårdteamet, att använda sig av bedömningsinstrument och kunskap och utbildning. Resultatet visar hur god kommunikation och kunskap hjälper sjuksköterskan i arbetet att förebygga malnutrition. Det krävs även en struktur i vårdteamet för en tydlig rollfördelning bland professionerna.

Lindrig kognitiv störning (eng. Mild Cognitive Impairment, MCI) betecknar ett tillstånd av försämrad kognitiv funktion, som inte uppfyller kriterierna för demens. MCI tycks innebära en ökad risk att utveckla Alzheimer och andra demenssjukdomar. Syftet med studien var att förutsättningslöst undersöka antal och typer av subgrupper till MCI som bäst överensstämmer med kognitiva testresultat samt att undersöka utvecklingsförlopp för subgrupperna. En klusteranalys utfördes med testresultat från 287 MCI patienter som utretts på Huddinge sjukhus.

När en närstående går bort väcker detta många känslor hos de drabbade och det blir även en stor omställning i deras liv. Hur de drabbade upplever det som hänt beror mycket på åldern, kön, hälsa, personlighet, om man varit med om något liknande förut, civilstånd, stöd från andra personer, religion och kultur. Syftet med studien var att belysa mötets betydelse mellan vårdpersonal och personer som mist en närstående i samband med sjukhusvistelse. När en person går bort under sjukhusvistelse är mötet med personalen viktigt för de närstående och deras fortsatta sorgeprocess. Studien har genomförts som en litteraturstudie.